Den genusfokuserade forskningen inom informationssystem är underrepresenterad inom den svenska akademin. Denna studie har därför till syfte att genom en narrativ forskningsmetod ge insikt på genus inom den svenska IT-branschen. Studiens empiri är insamlad genom fyra narrativa intervjuer med kvinnor aktiva inom den svenska IT-branschen. Studien fokuserar på kvinnornas upplevelser inom den annars mansdominerade branschen. Med dessa upplevelser visar studien tydliga teman vilka resulterat i tre kategorier; organisationskultur, homosocialitet och utseende. Dessa tre kategorier har i denna studie en stor påverkan på hur kvinnorna upplever sin anställning i IT-branschen. Samtliga av dessa kategorier vittnar om att kvinnorna ska vara lagom, alltså mellanmjölk. Studien diskuterar även den kvalitativa och kvantitativa jämställdheten inom IT-branschen, där statistiken inom området är rik  medan orsaksfaktorerna fortsatt ligger i göm undan. Det råder inga tvivel om att branschen vill ha en ökad andel kvinnor och att de prioriterar sina kvinnliga ansökande vid rekrytering, vilket bidrar till en kvantitativ jämställdhet. Kvinnorna i denna studie visar på vikten av en kvalitativ jämställdhet – vilken kan komma att gynna likväl samhälle som arbetstagare.

Arbete är en betydelsefull del av både ett socialt och ekonomiskt oberoende liv för alla människor i yrkesverksam ålder. Individer med funktionsnedsättning har generellt svårare att hitta, få och behålla ett arbete på en öppen, konkurrensutsatt arbetsmarknad. I denna kvalitativa studie har vi valt att fokusera på individer med schizofreni och genom ett systemteoretiskt perspektiv undersöka vad som möjliggör och hindrar individer med schizofreni att få en plats på arbetsmarknaden. Metoden vi har använt i denna studie är en scoping study enligt Arksey och O’Malley. Vi valde att utgå från systemteori, stigmatisering och interaktionsordning vid analysering av resultatet för att få en helhetsbild av de främjande och hindrande faktorerna på olika systemnivåer. Frågeställningarna avser vad som hindrar eller främjar målgruppens tillträde på arbetsmarknaden utifrån individernas livssituation, professionellas arbetssätt samt insatsernas effektivitet. Inför analysen identifierades fem teman, vilket sattes ihop till fyra under processens gång. Resultaten visar på att det finns behov av individualisera arbetet för att professionella ska kunna skapa individuella förutsättningar och inte se gruppen som homogen. Detta kan ske genom specialiserade kunskaper inom området för att främja samverkan mellan professionella. Resultaten synliggör problemen som finns på olika systemnivåer inom den svenska kontexten. Vi anser att vi besvarat forskningsfrågorna samt att våra resultat stämmer överens med övrig forskning som tagits upp i arbetet. Vidare kunskap behövs inom området som berör den arbetsinriktade forskningen för att få fram lösningar på hur man kan stötta fler individer med schizofreni ut på arbetsmarknaden. Specifikt avser våra kunskapsluckor ett glapp i den forskning som berör implementering av IPS i befintliga återhämtningsinrikade verksamheter, arbetsgivares perspektiv på att anställa individer med psykiska funktionsnedsättningar samt hur de ekonomiska klyftorna för individerna kan förändras eller förbättras. / Work is an important part of both a socially and financially independent life for all people of working age. Individuals with disabilities generally find it more difficult to find, get and keep a job in an open, competitive labor market. In this qualitative study, we have chosen to focus on individuals with schizophrenia and, through a systems theory perspective, examine what enables and hinders individuals with schizophrenia a place in the labor market. The method we have used in this study is a scoping study according to Arksey and O’Malley. We chose to start from systems theory, stigma and interaction order when analyzing the results to get an overall picture of the promoting and hindering factors at different system levels. The questions refer to what hinders or promotes the target group's access to the labor market based on the individuals' life situation, the working methods of professionals and the effectiveness of the efforts. Prior to the analysis, five themes were identified, which was put together into four during the process. The results show that there is a need to individualize the work so that professionals can create individual conditions and not see the group as homogeneous. The results make visible the problems that exist at different system levels within the Swedish context. We believe that we have answered the research questions and that our results are in line with other research that has been included in the work. Further knowledge is needed in the area that concerns work-oriented research in order to find solutions on how to support more individuals with schizophrenia into the labor market. Specifically, our knowledge gaps refer to a gap in the research that concerns the implementation of IPS in existing recovery-oriented businesses, employers' perspectives on employing individuals with mental disabilities and how the financial gaps for individuals can be changed or improved.

This paper explores various ideas about the function of humans inside the society, as presented in debate books of the 1960s in Sweden, with the background of the discussion that led to the abolition of joint taxation in 1971. The questions that the essay presents are about ideas of equality, housewife, leisure time versus working time, and the definition of work (wage labor) within the debate. / <p>På grund av reglerna angående COVID-19 var platsen dem digitala rummet.</p><p>Angående ORCID-id och Lokalt användarid - Tyvärr har jag ingen aning vad detta ska vara.</p>

During recessions, the male unemployment rate tends to rise more than the female unemployment rate. Researchers agree that segregated labor markets account for most of the unemployment gap between genders. The Swedish labor market is largely divided into male- and female dominated sectors, and during the financial crisis in 2008, male workers had a higher inflow into unemployment than female ones. The male-dominated industries are often described as more reactive to cyclical fluctuations and economic growth. Differences in unemployment rates between high and low educated workers as well as natives and immigrants have also been an issue at stake, whereas low skilled and/or immigrant workers tend to have higher unemployment rates. In order to reveal which factors that drive male versus female unemployment, the regional unemployment rates of men and women are examined through a panel data analysis using the years 2005 to 2019. The findings of the study are the following: male unemployment seems to be more responsive to the industry composition and segregated labor markets, whereas female unemployment is more affected by the share of immigrants. Furthermore, when the share of college graduates is higher, the total unemployment rate is lower. Lastly, the growth in gross regional product has a positive effect on the regional unemployment rate amongst men. / Under lågkonjunkturer tenderar män att förlora arbetet i större utsträckning, vilket forskningen förklarar som en produkt av könssegregerade arbetsmarknader. Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könsuppdelad och under finanskrisen 2008 förlorade fler män än kvinnor sina arbeten. De mansdominerade yrkena beskrivs i många fall som känsliga för konjunkturförändringar och att arbetslösheten bland män svarar mer till förändringar i den ekonomiska tillväxten. Forskningen har också pekat på skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågutbildade såväl som för inrikes- och utrikes födda individer. För att utreda vad som påverkar män och kvinnors arbetslöshet studeras arbetslöshetsnivåerna uppdelat på kön i Sveriges samtliga 21 regioner under tidsspannet 2005 – 2019 i en paneldataanalys. Studien visar på skilda effekter för arbetslösheten bland män respektive kvinnor utifrån regioners branschstruktur och andel utrikes födda: arbetslösheten bland män svarar mer till branschstrukturen och den ojämna könsfördelningen än för kvinnor, medan arbetslösheten bland kvinnor tenderar att öka mer när andelen utrikes födda ökar. Andelen med högre utbildning har en minskande effekt på den totala arbetslösheten, men visar inte på några statistiskt säkerställda samband vad gäller män och kvinnors arbetslöshet separat. Bruttoregionalproduktens tillväxt ger ökande effekter på arbetslösheten bland män, men visar inte på något signifikant samband på arbetslösheten bland kvinnor.

The purpose of this study is to investigate and identify underlying problems in newspaper representation of integration and labor market. My media analysis includes articles published in 2018-2022. The purpose of this is to get as nuanced picture as possible. This thesis uses theories that individually or jointly help define and answer problems in medial narratives of integration and labor market. Social constructivism is applied as theoretical and conceptual lens by which to analyze and critically study social constructions shaped by language. Conceptually, the notion of stigma is utilized together with empirical work in order to understand the structural discrimination that occurs in the news texts. Established and outsiders brings out the dichotomy between different groups in society. I have found that the explored debate articles show complexity of a divided society. Integration and the labor market produces immigrants as a societal problem. Immigrants become synonymous with criminals and threats to the economy. My media analysis shows that the debate is used as a political instrument, used to blame others for its failed reforms and efforts. Since most articles use this type of representation, this contributes and is reproduced as knowledge to the reader.

Bakgrund och problem Gigekonomin är ett framväxande fenomen på arbetsmarknaden. Arbetet inom matbudsbranschen organiseras genom digitala plattformar och buden anses ofta vara egenföretagare. Den svenska modellen har utvecklats genom åren på så vis att arbetsmarknaden ska regleras via förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I den svenska lagstiftningen är det inte tydligt vem som ska klassas som arbetsgivare utan det bedöms via faktiska sakförhållanden och tidigare praxis. De som sysselsätter sig med enklare gigarbete är främst migranter vilket tenderar att utöka denna problematik, framför allt genom deras okunskap om svensk arbetsmarknad. Det finns en risk för att gigarbetare och traditionella arbetare kommer att ställas mot varandra. Idag hotar ett eventuellt EU-direktiv gällande plattformsarbete den svenska modellen då lagstiftning inskränker partssamarbetet. Syfte och metod Syftet med studien var att öka förståelsen för gigekonomin i förhållande till den svenska modellen. För att öka denna förståelse valdes en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes med olika parter i den svenska modellen. Respondenterna var arbetare inom gigekonomin och informanterna representerade ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Resultat och slutsats Studien konkluderar att den svenska modellen utmanas av gigekonomin. Det är av yttersta vikt att arbetsgivarbegreppet reds ut i förhållande till gigekonomin eftersom det är avgörande för hur partssamarbetet ska fortlöpa. Gigarbetarnas medvetenhet om hur svensk arbetsmarknad är tänkt att fungera är likaså viktigt. Ett EU-direktiv kan komma att påverka den svenska modellen genom tvingande lagar som i vissa fall kan gå emot praxis. / Background and problem The gig economy is an emerging phenomenon in the labor market. The work in the food delivery industry is organized through digital platforms and the couriers are often considered to be self-empolyed. The Swedish model has developed over the years in such a way that the labor market is to be regulated through negotiations between trade unions and employers’ organizations. In Swedish legislation, it is not clear who is to be classified as an employer, it is assessed via actual facts and previous practice. Those who engage in simpler gig work are mainly migrants, which tends to expand this problem, primarily through their lack of knowledge of the Swedish labor market. There is a risk that gig workers and traditional workers will be pitted against each other. Today, a potential EU directive regarding platform work threatens the Swedish model as legislation restricts party cooperation. Purpose and method The purpose of the study was to increase the understanding of the gig economy in relation to the Swedish model. To increase this understanding, a qualitative method was chosen where 15 semi-structured interviews were conducted with different parties in the Swedish model. The respondents were workers in the gig economy and the informants represented a trade union and an employers’ organization. Results and conclusion The study concludes that the Swedish model is being challenged by the gig economy. It is of the utmost importance that the employer concept is sorted out in relation to the gig economy, as it is decisive for how the party cooperation is to proceed. The gig workers' awareness of how the Swedish labor market is intended to function is also important. An EU directive may affect the Swedish model through mandatory laws that in some cases may go against practice.

Syftet med denna uppsats är att undersöka minimilöners effekter på ungdomssysselsättning inom Europeiska unionen (EU). De åldrar som undersöks är ungdomar (15–24), vilket vidare delas in i tonåringar (15–19) och unga vuxna (20–24). Som metod används panelregressioner med fasta effekter för 17 EU-medlemsländer (inklusive Storbritannien) med lagstadgade minimilöner under perioden 2000 till 2018. Vi finner att minimilöner har signifikanta negativa effekter på ungdomssysselsättning inom EU och att dessa effekter är mer kraftfulla för tonåringar än för unga vuxna. Med hänsyn till resultatet drar vi slutsatsen att minimilöner inom EU bör handskas med försiktighet eftersom de kan leda till mindre sysselsättning bland ungdomar. / The purpose of this thesis is to investigate the effects of minimum wages on youth employment in the European Union (EU). The main study group is youths between 15-24 which is then further divided into teenagers (15–19) and young adults (20-24). We employ panel regression methods with fixed effects for 17 EU countries (including the UK) that have statutory minimum wages during the period 2000 to 2018. We find that minimum wages have significant negative employment effects for youths in the EU and that the effects are stronger for teenagers compared to young adults. We reach a conclusion that minimum wage policies in EU countries should be handled with caution as they can lead to lower youth employment.

Uppsatsen handlar om hur välfärdsstaten förändrats sedan slutet av nittiotalet. Arbetet fokuserar på frågor om arbetsmarknad, arbetslöshet och arbets- marknadspolitik men även på hur sociala investeringar kan förstås som ett nytt sätt att se på sociala insatser. Det teoretiska ramverket utgörs av Jürgen Habermas arbeten om det senkapitalistiska samhällets framväxt, välfärdsstatens förutsättningar och begreppen legitimitet och legitimitetskriser. Uppsatsens syfte är att visa hur man med hjälp av Habermas teorier om det senkapitalistiska samhällets utveckling, legitimitet och legitimitetskriser kan förstå en välfärdsstat under press och framväxten av en aktiveringspolitik. Som en del av detta undersöks i arbetet sociala investeringar som ett socialt fenomen. Arbetet är en litteraturstudie med en teoretisk inriktning och inspiration har tagits från ett kritiskt, undersökande arbetssätt. Den viktigaste slutsatsen är att sociala investeringar kan förstås som en legitimerande insats och som en reaktion för att hantera minskad tilltro till välfärdsstaten.

Generation Z är den nya generationen som träder in på arbetsmarknaden och bryter det traditionella livsmönstret. Teorier om generationer och generationsskillnader har studerats under lång tid. Generationer indikerar en grupp människor med vanligare drag än bara de åren dem är födda. Det är individernas attityder och egenskaper som formas av miljön eller specifika händelser som har ägt rum i samhället. När det sker en generationsförändring i samhället är det viktigt för företag att se över sin verksamhet för att hitta strategier och instrument som den nya generationen också reagerar positivt på. Tidigare studier har i allmänhet undersökt preferenser för Gen Z på arbetsmarknaden men för närvarande saknas djupgående information och forskning där de undersöker både Gen Z-perspektivet och arbetsmarknaden för att se hur väl deras förväntningar stämmer överens med vad som faktiskt erbjuds på marknaden. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för GenZs förväntningar på sin framtida arbetsgivare och beskriva samt analysera hur väl de studerade företagen överensstämmer med Gen Zs förväntningar. Detta för att se hur företag kan anpassa sin styrning till de nya generationernas behov. Studien använder både en kvantitativ och en kvalitativ metod med en blandning av tvärsnittsdesign och multipel fallstudie. Studien har också ett abduktivt synsätt. De empiriska uppgifterna innehåller 43 ekonomistudenter som svarar från Gen z från en undersökning och en genomgång av tre utvalda företag, Spotify, Handelsbanken och Nordea med sekundärdata. All data samlades in i syfte att göra en jämförelse av hur väl Gen Z: s förväntningar matchar de studerade företagens kontrollmedel. Studiens resultat visar att respondenterna tillhörande ekonomistuderande Generation Z förväntar sig frihet, personlig utveckling, autonomi och autencitet. De visar även att de inte är rädda att gå sin egna väg om företag inte skulle möta dessa förväntningar. Studien resulterar i att det finns en betydelse i att arbetsmarknaden bör ta hänsyn och förstå Gen Zs preferenser och förväntningar på sin arbetsgivare. Karriärer har även blivit allt mer obegränsade, både i tankesätt och fysisk rörlighet mellan organisationer och yrken (Sullivan och Arthur, 2006), vilket ger upphov till att deras behov kan uppfyllas. / Generation Z is the new generation entering the labourmarket and they are breaking the traditional life patterns. Theories of generations and generational differences have been studied for a long time. Generations indicate a group of people with more common traits than just the years they were born. It is individuals' attitudes and characteristics shaped by the environment or specific events that have taken place in the society. When there is a generational change in society, it is essential for companies to review their operations to find strategies and instruments to which the new generation responds positively too. Previous studieshave generally examined the preferences of Gen Z in the labormarket but at present moment there is a lack of in-depth information and research where they examine both the Gen Z perspective but also the labor market to see how well their expectations match what is offered. This study aims to gain deeper understanding of generation Z expectations on their future employer and describe and analyze how well the studied companies correspond with Gen Z’s expectations. This to see how companies can adapt their steering to the new generation’s needs. The study uses both a quantitative and a qualitative approach with a mix of a cross sectional design and multiple case study. The study also has an abductive approach. The empirical data contains 43 economics students that are Gen z respondents from a survey and a review of three selected companies that are Spotify, Handelsbanken and Nordea using secondary data. All data was collected with the purpose to do a comparisonon how well Gen Z's expectations match the studied companies' control means. The results of the study show that the respondents belonging to economics student Generation Z expect freedom, personal development, autonomy and authenticity. They also show that they are not afraid to go their own way if companies do not meet these expectations. The study sums up that there is an importance in that the labor market should considerand understand Gen Z, preferences,and expectations of its employer. This is also reinforced as careers have become increasingly unlimited, both in mindset and physical mobility between organizations and professions (Sullivan and Arthur, 2006), where it became up to its needs can be followed.

Kvinnor upplever ofta svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Dessa kvinnor kan ha både hög utbildning och bred erfarenhet, men har ändå svårt att hitta jobb som matchar deras kompetenser. Studier visar att det finns skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor i Sverige, där utrikesfödda kvinnor oftare arbetar inom låglöne- och lågkvalificerade yrken. De möts ibland av diskriminering i rekryteringsprocesser både hos den statliga arbetsförmedlingen och hos de privata aktörerna. Diskriminering kan ta olika former, såsom språkbarriärer, negativa stereotyper och fördomar mot etnisk tillhörighet. Det kan leda till att utrikesfödda kvinnor blir exkluderade från arbetsmarknaden eller att de erbjuds lägre lön och sämre arbetsvillkor än sina inrikesfödda kollegor, enligt flera studier. I förlängningen påverkar det också deras självförtroende och självkänsla. För att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden lyfter vårt examenarbete fram att det är viktigt att öka medvetenheten om de utmaningar som utrikesfödda kvinnor står inför. Arbetsgivare behöver öppna upp för mångfald och inkludering, och se till att rekryteringsprocesser är rättvisa och öppna för alla kvalificerade kandidater oavsett kulturell bakgrund. Vår studie visar att det också är viktig att erbjuda språkutbildning och andra stödtjänster som kan hjälpa utrikesfödda kvinnor att bättre förstå och anpassa sig till arbetsmarknaden i Sverige.