The aim of this study is to investigate how women who came to Sweden as unaccompanied children experienced their entry into the Swedish labor market based on six qualitative interviews with woman in the age range of 24-32. The interviews were analyzed and interpreted using social capital as a theory. The results show that the informants turned to their friends consisting of other unaccompanied children, and that this network provided security and answers especially in the beginning of their stay in Sweden. Furthermore, our results show that bonding social capital played an important part as an enabler to search for contacts outside the network. All respondents report that it is difficult to get to know Swedes. The respondents did not attribute any significant importance to their social worker but they all emphasized that a significant key to enter the labour market is to learn the Swedish language.

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen. Även de intervjuades upplevelser av PUToch dess betydelse i vägen mot integration i arbetsmarknaden lyfts fram. Kvalitativaintervjuer genomfördes med 10 personer som haft PUT- tjänst med ambitionen att kunnauppnå syftet med studien. I intervjuerna framkom att informanterna upplevdetidsperioden de hade PUT som positiv med särskild betoning på att derasekonomiska situation förbättrades avsevärt. I syfte att bibehålla eller utökaolika former av kapital, använder informanterna olika strategier och de framförupplevelser av stigmatisering och distinktioner av varierande slag. I analysenav resultatet, förenas Bourdieu (1999), Goffman (1972) och Elias och Scotson (1999).Flera konstateranden görs i diskussionsavsnittet och slutsatsen att behov attgenomföra vissa förändringar av insatsen dras, varför det i uppsatsen ocksålämnas förslag på hur PUT skulle kunna förändras i syfte att få ännu kraftigareoch bättre slagkraft på arbetslösheten bland socialbidragstagande ochlångtidsarbetslösa invandrare. I detta sammanhang refereras också till dentidigare forskning som presenteras i uppsatsen, vilken behandlar problemområdetinvandrare och deras inkludering/exkludering från arbetsmarknaden på grund avderas grupptillhörighet. / The essay is an evaluation of a local government actionto promote employment / operation called Personlig UtvecklingsTjänst/PUT-tjänst, PUT (Personal Development Employment / PUT- employment)directed to long-term unemployed and welfare dependent immigrants in UddevallaMunicipality. The action / operation means that a certain number of individualsreceive fixed temporary employment inside the municipality's operations/activitiesin order to, inter alia, get work experience in Sweden and references. Thepurpose of this study is to deepen the understanding of how some of those whohave had PUT employment experienced it. Their experiences of the localgovernment action / employment and its impacts on living conditions, ineconomic, social networks and activities, and experience of the encounter onthe PUT workplaces is targeted. The focus is on the interviewees discussionsabout their lives about the transition from welfare dependency and long-termunemployment to fixed-term and self-sufficiency through the action PUT. Thestudy also examines whether the respondents expanded their social networks toinclude more people with Swedish background through the PUT employment. Alsothe interviewees' experiences of the PUT and its importance in the road tointegration into the labor market are highlighted. Qualitative interviews wereconducted with 10 people who had PUT employment with the ambition to achievethe aim of the study. The interviews revealed that respondents felt the timeperiod they had PUT- employment to be positive with special emphasis on theireconomic situation improved considerably. In order to maintain or expandvarious forms of capital, the respondents use different strategies and they expressexperiences of stigma and distinctions of various kinds. The analysis ofresults, combined Bourdieu (1999), Goffman (1972) and Elias and Scotson (1999).Several conclusions were made in the discussion section and settled that theneed to implement certain changes in operation is necessary. Therefore, thepaper also contains proposals on how the PUT could be changed in order to geteven stronger and better clout in unemployment among welfare dependency andlong-term unemployed migrants. In this context is also referred to the previousresearch presented in the paper, which deals with the problem area immigrantsand their inclusion / exclusion from the labor market because of their groupaffiliation.

Sverige är ett mångkulturellt land där det finns människor från olika delar av världen. Migrationen till Sverige har funnits sedan 60-talet och migranterna som har migrerat till Sverige har försökt att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden för att kunna skapa ett bättre liv. Många invandrare har lyckats att ta olika positioner på den svenska arbetsmarknaden, det är många som jobbar inom olika yrkesområde såsom; ledare, lärare, ingenjörer och så vidare. Men frågan är, hur har dessa invandrare lyckats att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden? Vem har hjälpt dem med integrationen och hur gick de tillväga med jobbsökandet i det nya främmande landet? Studien fokuserar på att undersöka hur den albanska och arabiska målgruppen, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder använt sig av sina nätverk för att hitta sina första jobb i Sverige. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få deras första jobb i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen i arbetsmarknaden? I studien används teoretiska begrepp som socialt kapital och socialt nätverk. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en egocentrisk nätverksanalys, där det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar hur två målgrupper; albansktalande och arabisktalande invandrare har använt sig av sina nätverk och socialt kapital för att få information om lediga jobb. Resultaten av studien visar att det finns skillnader mellan hur den albanska respektive den arabiska målgruppen använt sig av sina nätverk och social kapitalt för att tillträde i den svenska arbetsmarknaden. Den arabisktalande målgruppen har använt sig av ett kontaktnätverk som består av personer från samma land medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av sin socialt kapital som de har skaffat under deras första praktik i Sverige.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig  åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att  Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som  anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina  förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna. / Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of  Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the  younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to  find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the  same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative  one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they  do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results  showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of  them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that  Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is acritical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skillsdevelopment organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

The aim of the study was to investigate the experiences from the Swedish labor marketamong some foreign-born women. To answer the purpose, the following questions wereformulated:- Has it been easy or difficult for the foreign-born women to find work in Sweden?- How have the foreign-born women been treated by employers and work colleagues in theworkplace?- How and for what reason do the foreign-born women feel that they have been discriminatedagainst in a working life context? What experiences do they have?Based on a qualitative research method, five interviews were conducted with foreign-bornwomen who have been, and are, active in Swedish working life. The study showed that all ofthe participating women have felt that they have been discriminated against in the Swedishlabor market. In various ways, they have perceived that they have been disadvantaged andthereby not given the same conditions as domestically born when they have applied for workor the same opportunities for permanent employment, despite education. The women havefelt that they have been discriminated against because of their foreign background and forcultural and religious reasons. They have also been treated badly by their work colleagueswho have not allowed them to become part of the working community, and have gotten thefeeling that their foreign background has been the reason for the exclusion. The womenexperience that reasons for discrimination have, for example, been their foreign name, thatthey wear a veil, that they do not speak perfect Swedish and they have been met withprejudice, ignorance and the feeling that they have been opted out and excluded from thelabor market, both by employers and colleagues. The women have felt bullied, violated andquestioned in their working life. / Nej

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. / The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. / Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning