Sedan 2000-talets början har avkastningen på icke-kognitiva förmågor ökat på arbetsmarknaden till följd av bland annat skill-biased technological change. Grupper som besitter höga icke-kognitiva förmågor bör därför gynnas på arbetsmarknaden. Givet att ett antal studier finner evidens för att kvinnor har högre icke-kognitiva förmågor än män, undersöker uppsatsen i vilken grad detta återspeglas i kvinnors relativlön. Syftet är att se om kvinnor gynnas av att avkastningen på icke-kognitiva förmågor har ökat i termer av att deras relativlön har ökat. För att undersöka detta tillämpas en regressionsanalys med fixa effekter på en komunpanel, där två olika mått på icke-kognitiv förmåga förekommer. Måtten grundar sig i mönstringsdata respektive O’net-data (Occupational information network). Effekten på kvinnors relativlön studeras under tidsperioden 2008–2018 samt 2014–2018 för Sveriges samtliga 290 kommuner. Resultaten uppvisar ett negativt samband mellan ökad efterfrågan på icke-kognitiv förmåga och kvinnors relativlön, vilket innebär att när efterfrågan ökar så minskar kvinnors relativlön. / Since the beginning of the 21st century, there has been a surge in the returns to non-cognitive abilities in the labor market, due to the influence of skill-biased technological change. This has led to a preference for groups with higher non-cognitive skills in the labor market. In light of some studies revealing that women exhibit greater non-cognitive skills than men, this study aims to investigate whether this phenomenon translates into a corresponding increase in women’s salaries, thus examining whether women are beneficiaries of the amplified returns to non-cognitive skills. To achieve this objective, a fixed-effects regression analysis is employed, using two different metrics to assess non-cognitive capacity, across one municipal panel. The research examines the effect on women's relative salaries from 2008–2018 and 2014–2018, encompassing all 290 municipalities in Sweden. The results demonstrate a negative association between increased demand for non-cognitive skills and women's relative salaries, indicating that as demand increases, women's relative salaries decrease.

Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. / This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values ​​related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values ​​can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values ​​that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.

Named entity recognition (NER) is a task that concerns detecting and categorising certain information in text. A promising approach for NER that recently has emerged is fine-tuning Transformer-based language models for this specific task. However, these models may require a relatively large quantity of labelled data to perform well. This can limit NER models applicability in real-world applications as manual annotation often is costly and time-consuming. In this thesis, we investigate the learning curve of human annotation and of a NER model during a semi-supervised bootstrapping process. Special emphasis is given the dependence of the number of classes and the amount of training data used in the process. We first annotate a set of collected job advertisements and then apply bootstrapping using both annotated and unannotated data and continuously fine-tune a pre-trained Swedish BERT model. The initial class system is simplified during the bootstrapping process according to model performance and inter-annotator agreement. The model performance increased as the training set grew larger with a final micro F1-score of 54%. This result provides a good baseline, and we point out several improvements that can be made to further enhance performance. We further identify classes handled differently by the annotators and potential factors as to why this is. Suggestions for future work include adjusting the current class system further by removing classes that were identified as low-performing in this thesis. / Namngiven entitetsigenkänning (eng. named entity recognition) innebär att identifiera och kategorisera nyckelord i text. En ny lovande teknik för identifiering av namngivna enheter är att finjustera Transformerbaserade språkmodeller för denna specifika uppgift. Dessa modeller kräver dock stora mängder märkt data för att prestera väl. Detta kan begränsa antal områden i vilka de kan användas då manuell märkning av data ofta är kostsamt och tidskrävande. I denna avhandling undersöker vi inlärningskurvan för manuell annotering och för en språkmodell under en halvövervakad bootstrapping process. Särskild vikt läggs på hur modellens och annoterarnas inlärning påverkas av antal klasser och mängden träningsdata som används i processen. Vi annoterar först en samling jobbannonser och tillämpar sedan en bootstrapping process med både märkt och omärkt data i vilken en förtränad svensk BERT-modell kontinuerligt finjusteras. Det första klasssystemet förenklas under processens gång beroende på modellprestation och interannoterar-överenskommelse. Modellen presterade bättre med mer träningsdata och uppnådde en slutlig micro F1-score på 54%. Detta resultat ger en bra baslinje, och vi föreslår flera förbättringar som kan göras för att ytterligare förbättra modellprestationen. Vidare identifierar vi även klasser som hanteras olika av annoterare och potentiella faktorer till vad detta beror på. Förslag för framtida arbete inkluderar att justera det nuvarande klasssystemet ytterligare genom att ta bort klasser som identifierades som lågpresterande i denna avhandling.

The purpose of the study was to investigate the Bosnian diaspora's experiences in the Swedish labor market. The method used was qualitative interviews that consisted of semi-structured questions and through thematic analysis, three themes were developed that included background, after arrival and integration in the labor market. I used Jose Diaz's integration model as theory, which was broken down into eight dimensions of integration, which I analyzed together with my results. It became clear that Bosnians have a so-called key to success in terms of integration after interviewing eight respondents. This meant that they had a long-term approach to their move to Sweden. They prioritized education, work and learning and received support from social networks. By purposefully striving for professional recognition, Bosnians managed to enter the Swedish labor market in a short time in comparison with other refugee groups. They used a social network of compatriots for translations, to take part in information from authorities and to find work. Another factor that has influenced is that Bosnians are European refugees who have a similar appearance, culture, and school system as Swedes. Today, Bosnians are considered equal to Swedes in the labor market.

No description available.

Denna IMER studie handlar om att undersöka bosniska flyktingars integration på arbetsmarknaden. Det valda syftet om bosniska flyktingars etablering på arbetsmarknaden identifierar de strategier och faktorer som har varit viktiga för att få inträde till arbetsmarknaden. Frågeställningarna som besvarats är, vilka faktorer som varit betydelsefulla för bosniers integration på arbetsmarknaden i Sverige? samt om utbildning i Bosnien och/eller Sverige haft betydelse för integrationen på arbetsmarknaden och i så fall på vilket sätt? Studien avgränsas till 90- talets flyktingvåg och fokuserar på individer med någon form av utbildning, som var mellan 20–30 år när de anlände till Sverige. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, i form av intervjuer. De valda teoretiska utgångspunkterna är humankapital, integration och assimilation. Undersökningens resultat visar på att språk och utbildning har varit nyckeln till att inträda den svenska arbetsmarknaden. Intervjupersonerna var förändringsbenägna och reflexiva i sitt förhållningssätt. Genom att snabbt lära sig det svenska språket och utbilda sig på nytt i Sverige, samt sträva efter att bli en del av den svenska samhörigheten kunde de etablera sig på arbetsmarknaden. / This IMER study is about the integration of Bosnian refugees in the labor market. The chosen theme on the establishment of Bosnian refugees in the labor market identifies the strategies and factors that have been important in entering the labor market. The questions answered in the study is, witch factors have been significant for Bosnian’s integration in the labor market? And has education in Bosnia and/or Sweden had any significance for integration on the labor market and, if so, in what way? The study is limited to the refugee wave of the 90s and focuses on people who have some form of education, and who were between the ages of 20 and 30 when they arrived in Sweden. The approach is a qualitative method, in the form of interviews. The chosen theoretical starting points are human capital, integration, and assimilation. The results of the study show that language and education have been the key to entering the labor market. The interviewees were prone to change and reflexive in their approach. By quickly learning the Swedish language and re-educating in Sweden, as well as striving to become part of the Swedish community, they were able to establish themselves on the labor market.

The aim of this study is to examine the description of experiences in the field of employment for people with disabilities who hold academic qualifications. The collection of empirical data has been prepared through semi-structured qualitative interviews conducted with five people working in the same industry with various occupational categories.  The report is based on Pierre Bourdieu's theory of capital, field and habitus. According to the study, the majority of those interviewed said that a well-established professional network can be a decisive factor in the search for work and equally important an academic qualification can open up the door to more opportunities in the labor market. Furthermore, a considerable proportion of the interviewees also outlined that due to their disability they do not have the ability to perform all type of work, such as a physical demanding job and they therefore said that to hold an academic qualification facilitates by the fact that the public sector often is less physically demanding. Moreover, the result outlines that the interviewees habitus is very much characterized by the right to be like "everyone else". Social capital also play a significant part in the decision  making regarding higher academic qualifications. / Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur personer i åldern 30-40 år med funktionsnedsättning och akademisk utbildning beskriver sina erfarenheter av arbetsmarknaden. Den insamlade empirin har framtagits genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som arbetar inom samma bransch inom olika yrkeskategorier. Den teori som studien utgått ifrån har varit Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Studiens resultat visar att den studerade gruppen beskrivit att ett stort kontaktnät kan vara en avgörande faktor vid arbetssökandet samt att en akademisk utbildning öppnar upp fler möjligheter på arbetsmarknaden. Flertalet av intervjupersonerna har beskrivit att deras funktionsnedsättning medför att de inte har möjlighet att utföra alla typer av arbeten som till exempel ett fysiskt arbete. En akademisk utbildning underlättar då genom att tjänstemannayrken ofta är mindre fysiska. Vidare visade resultatet att intervjupersonerna habitus präglas mycket av rätten att vara som "alla andra". Det sociala kapitalet spelar även en viktig roll för valet av vidareutbildning då studien visat att samtliga intervjupersoner har minst en förälder med en akademisk bakgrund.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera betydelsen av det arbetsplatsförlagda lärandet för elever på gymnasiesärskolan, och nyttan den har för övergången mellan skola och arbetsliv. Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hurpåverkar det arbetsplatsförlagda lärandet elevernas framtida yrkesbana? Hur samordnas och utvärderas elevernas arbetsplatsförlagda lärande? Vilken vägledning och vilket stöd erbjuds eleverna för att gagna det framtida yrkesverksamma livet? För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod används. Den består av tretton semistrukturerade intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare samt före detta elever vid gymnasiesärskolor i två kommuner. Intervjuer har också genomförts med handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men dessa har endast använts som personlig kontakt. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna normaliseringsprincipen och careerchipteori. Resultatet visar att arbetsplatsförlagt lärande har stor betydelse för att göra övergången mellan gymnasiessärskolan och arbetslivet så smidig som möjligt. Studien visar dock på svårigheter att hitta lämpliga platser som både möter elevens önskemål och arbetsmarknades efterfrågan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen förbereder både elever och arbetsmarknaden och möjliggör i större grad att eleverna förvärvar ett arbete efter avslutade studier. Samverkan mellan skola, arbetsmarknad och övriga externa aktörer har förbättras under de senaste decenniet, vilket också gynnat eleverna. Genom stöd och handledning till både elever och handledare på arbetsmarknaden kan hinder röjas och framgång nås. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of workplace-basedlearning for students in upper secondary school, and the benefits it has for the transition between school and work life. The purpose leads to the following questions: How does workplace-based learning affect the students' future career path? How are the students' workplace-based learning coordinated and evaluated? What guidance and support is offered to students to benefit their future professional life? To answer the purpose and the questions, a qualitative method has been implemented. It consists of ten semi-structured interviews with teachers, study and career counselors and former students at upper secondary schools in two municipalities. Interviews have also beenconducted with officials at the Social Insurance Agency and the Employment Service, but these have only been used as personal contact. The result is analyzed using previous research as well as the theoretical starting points of the normalization principle and career-chip theory. The results show that workplace-based learning is of great importance in making the transition between upper secondary school and working life as smooth as possible. However, the study shows difficulties in finding suitable places that meet the student's wishes and the demand of the labor market. Workplace-based education prepares both students and the labor market, and enables more students to acquire a job after completed studies. Collaboration between schools, the labor market and other external actors has improved over the past decade, which also benefits the students. Through support and supervision for both students and supervisors in the labor market, barriers can be cleared and success achieved.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong>: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den. Vilka kompetensåtgärder genomförs till vilken kostnad och hur påverkar det verksamhetens möjlighet till resurseffektiv verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>En lyckad och väl fungerande kompetensförsörjning av nyckel-kompetenser kräver ett engagemang från högsta ledningen, som genomsyrar hela organisationen. Arbetsgivarens roll samt hur organisationen är uppbyggnad är en viktig del i om företaget ska ha en framgångsrik och effektiv kompetensförsörjning eller inte. Kom-petensförsörjning omfattar alla påverkansfaktorer och därför kan delområden inte behandlas var för sig utan måste ingå i en helhet, en kompetensförsörjningsprocess.</p> / <p><strong>Aim:</strong> To study how the relation between the employer and the employee influence public sectors possibility to attract, recruit and keep key competence within the organisation.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> The study is founded on a qualitative method for collection of data through interviews with personnel attached to "Landstinget Gävleborg"[1]. The material gathered during the interviews has then been brought together and compared with different secondary sources, further on the respondents replies has been analyzed in comparison to applicable literature and thereafter derive our conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> The activity today is all too focused on business ratio and to see what is produced for received tax revenues, and don´t reflect on which implications a ineffective system for developing key competences have. A broader perspective and caring for developing competences in general and key competences in particular will make invest-ments worth while, incompetence are more costly in a variety of perspectives.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> Future studies could e.g. look further into how a conceivable development of the exciting system for development of competences could look like in the future. Top management have a large focus on and give the director vast responsibility. What director- and leadership development is conducted and what flaws can be seen, and what could be done to eliminate these flaws and develop the system concerning key competences. What measures regarding competences is conducted and to what cost, and how does this inflict on the organisations opportunity to perform a resource effective activity.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> A successful and well functioning competence development of key competences demands a commitment from the top management which permeate the entire organisation. The directors´ role and how the organisation is structured are important parts if the organisation shall have a successful and efficient competence supply, or not. Supplying competence to an organisation includes all factors that have influence on the process, so for that reason can single areas or matters not be managed separately but be part in a solution as a whole, in a competence supplying process.</p><p>[1] County council, politically elected body representing a number of municipalities regarding issues concerning e.g. health- and medical service, education and social care.</p>

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen.   Metod: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den. Vilka kompetensåtgärder genomförs till vilken kostnad och hur påverkar det verksamhetens möjlighet till resurseffektiv verksamhet.   Uppsatsens bidrag: En lyckad och väl fungerande kompetensförsörjning av nyckel-kompetenser kräver ett engagemang från högsta ledningen, som genomsyrar hela organisationen. Arbetsgivarens roll samt hur organisationen är uppbyggnad är en viktig del i om företaget ska ha en framgångsrik och effektiv kompetensförsörjning eller inte. Kom-petensförsörjning omfattar alla påverkansfaktorer och därför kan delområden inte behandlas var för sig utan måste ingå i en helhet, en kompetensförsörjningsprocess. / Aim: To study how the relation between the employer and the employee influence public sectors possibility to attract, recruit and keep key competence within the organisation.   Method: The study is founded on a qualitative method for collection of data through interviews with personnel attached to "Landstinget Gävleborg"[1]. The material gathered during the interviews has then been brought together and compared with different secondary sources, further on the respondents replies has been analyzed in comparison to applicable literature and thereafter derive our conclusions.   Result &amp; Conclusions: The activity today is all too focused on business ratio and to see what is produced for received tax revenues, and don´t reflect on which implications a ineffective system for developing key competences have. A broader perspective and caring for developing competences in general and key competences in particular will make invest-ments worth while, incompetence are more costly in a variety of perspectives.   Suggestions for future research: Future studies could e.g. look further into how a conceivable development of the exciting system for development of competences could look like in the future. Top management have a large focus on and give the director vast responsibility. What director- and leadership development is conducted and what flaws can be seen, and what could be done to eliminate these flaws and develop the system concerning key competences. What measures regarding competences is conducted and to what cost, and how does this inflict on the organisations opportunity to perform a resource effective activity.   Contribution of the thesis: A successful and well functioning competence development of key competences demands a commitment from the top management which permeate the entire organisation. The directors´ role and how the organisation is structured are important parts if the organisation shall have a successful and efficient competence supply, or not. Supplying competence to an organisation includes all factors that have influence on the process, so for that reason can single areas or matters not be managed separately but be part in a solution as a whole, in a competence supplying process. [1] County council, politically elected body representing a number of municipalities regarding issues concerning e.g. health- and medical service, education and social care.