Sweden is one of the heaviest milk consuming countries in the world. The milk- and dairy ‘giant’ Arla, is the largest distributing company of milk- and dairy in Sweden. Since, 1975 Arla began to use the back of their own milk packages as a channel for advertisement, facts, and information. These milk panels have since, been distributed to generations of Swedes. In this thesis I explore the conversations Arla have been mediating through these panels and further how historical and contemporary debates have influenced and altered the conversations conveyed. Inspired by social semiotic theory, I approach the panels to analyse how language and societal debates changes have shaped discourses on the panels, but also how the panel's comments on and reshapes societal debates. The study has been confined study to five years, 1976, 1986, 1996, 2006 and 2016. In order to retrieve and analyse the empirical material I used discourse analysis (or as I prefer to call conversation analysis). The theoretical framework builds on ideas of modernisation using three key theories, Social semiotics, propaganda theory and also theories on nationalism. In the empirical findings of my study, I have distinguished key conversations which I think represent the material as well as societal and contemporary debates. The material shows that Arla on the on hand continue on a tradition of milk marketing in terms of subjects and themes appearing on the panels. On the other hand, Arla is also constantly reinventing themselves in their marketing adjusting to the debates and trends in society.

Abstract In January 2020 the TV-program, Uppdrag granskning, was aired on channel SVT in Sweden and it was about the company Arla and their animal husbandry. Today's consumers place higher demands on food and which products they choose to buy, which shows that more and more people are making more conscious choices. The purpose of this study is to see how Arla handles their communication during a crisis on social media in the aftermath of the TV-program airing. Within the theoretical framework, situational crisis communication, image repair theory and crisis communication will be presented for this study. There are different types of qualitative content analysis and this study intends to start from a targeted qualitative content analysis. The critical rhetorical analysis will be based on ethos, logos and pathos in this study, which will be a complement to the other selected method.  The result from Arlas's crisis communication is supported by the predefined questions that were based on critical rhetorical analysis and Image repair theory. Furthermore, it is possible to interpret the results using a thematic division based on the appendices with an approach from the study's question. The conclusion is that Arla has used several different strategies in its crisis communication. It can be discerned both in their response comments on Facebook, but also in their press release and Facebook posts. However, the recurrence of certain responses implies a reliance on specific phrases to deflect responsibility.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Arlas och Oatlys särskiljande språkliga och visuella varumärkeskommunikation - däribland deras positionering, varumärkesidentitet och intertexter i deras reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk (Arla, 2018) och Mjölken i skolan (Oatly, 2017) med retorisk samt semiotisk metod som verktyg. Teorier som använts är semiotisk teori, intertextualitet samt varumärkes-kommunikativa teorier som positionering och varumärkesidentitet. I undersökningen jämför jag vilka retoriska grepp som används i vardera reklamkampanjer och hur de skiljer sig åt, samt hur Arla och Oatly positionerar sig urskiljande med hjälp av de retoriska greppen. I undersökningen undersöker jag även hur varumärkesidentiteten konstrueras och förmedlas i reklamkampanjerna med semiotiska koder. Olika teman hittades i reklamkampanjerna, däribland humor, miljö samt och förlöjligande. De huvudsakliga retoriska grepp och appellformerna som framkommer i Oatlys reklamfilmer är ethos samt logos. Genom analyserna framkom det även att Oatly positionerar sig som miljömedvetna. Arla positionerar sig som traditionsenliga och godast på marknaden och använder sig främst av pathos och ethos i sina reklamfilmer. Varumärkesidentiteten i form av färger och loggor som karaktäriseras av varumärkena gör sig synlig i båda reklamfilmerna, dock framkommer den mer i Oatlys reklamfilmer. Tydligt har det även blivit att Oatly använder sig flitigt av sin varumärkessemiotik och sitt varumärkesspråk för att skapa igenkänning hos mottagaren. Vidare finns det även intertextuella relationer till samhälleliga diskurser likväl som konkurrenten i företagens reklamfilmer - exempelvis Arlas användning av “brölk”, “sölk”, eller “trölk”. Arla använder sig kontinuerligt av Oatlys varumärkeskoder i form av pastellfärger och liknande typsnitt för att mottagare ska förstå att det är Oatlys varumärke de syftar på.

Argument med ethosappellerande kvaliteter i Oatlys reklam har identifierats och analyserats. Ett övervägande antal av dessa argument har visat sig stärka vad Wæraas och Ihlens skulle kalla för ett ”environmental ethos”. Samtliga strategier som kan användas för att bygga ett ”environmental ethos” återfinns i reklammaterialet. Oatly tonar kraftigt ner bilden av företaget som en del av den traditionella industrin, främst genom att mäta sig gentemot storföretag inom komjölksindustrin. Företaget kommunicerar och framställs mer som en miljö- rörelse eller organisation där miljöfrågan under alla omständigheter är högsta prioritet. Belägg för det ser vi i en jämförelse med tidigare forsking, jämförelsen ger indikationer på att havredrycksföretagets retoriska förhållningssätt och ethosbyggande liknar de icke vinstdrivande organisationernas. I Oatlys reklam står mjölkindustrin för miljöproblematiken, en motpart som det inte kompromissas med och som företaget projicerar och mäter sina argument emot. På så sätt skapar Oatly genom miljöargument en tydlig, och möjligen önskvärd, splittring i den tidigare solida och trogna målgruppen mjölkkonsumenter.

Innovation is a key factor for economic development and growth, and firms need to continuously innovate in order to stay competitive. However, innovation is complicated in today’s markets as there are many different aspects for companies to manage. The very first phase of innovation, the fuzzy front end (FFE), is critical and this phase presents one of the greatest opportunities of improvement for the overall innovation process. Yet, the research on this phase is limited. The new product development (NPD) and the FFE are different from each other and require different ways of thinking and working. The FFE is the phase that takes place before the structured NPD phase and it aims to develop a sustainable flow of ideas. All innovations are born as creative ideas and creativity is the production of new and useful ideas. Many stress the importance of the environmental variable climate as important for creativity and innovation. This thesis is a case study which aimed to investigate the climate for creativity and innovation at an innovation department at Arla Foods Sweden. The innovation department is working successfully with NPD but lately, the ideas that the innovation department has produced have been rather few and not good enough for the results they want to achieve. Therefore, this case study had the overall goal to find improvements areas regarding the climate for creativity and innovation in the FFE. In order to investigate the climate an established instrument, a questionnaire, was utilized. This gave an initial diagnosis of the climate for creativity and innovation at the department. Thereafter, interviews were carried out with each of the members of the department to gain in- depth understanding of the current climate. Additional interviews at Arla Foods were carried out to provide the results with a wider picture. Moreover two projects which took place in the FFE were observed to get insight of how professional consultants work with creating a favorable climate. The two managers of these projects were also interviewed. The results of this thesis revealed that the current climate is relatively favorable for working in the NPD while it is not favorable for the FFE. Thus, it was indicated that additional requirements are placed on a climate that are to be favorable for creativity and innovation in the FFE. For this specific case study, a number of dimensions (risk taking, idea time, dynamism/liveliness, playfulness/humor, idea support and encouragement, debates, and discussion) and underlying factors (input and inspiration, idea process, and clarity) that could be improved at the Innovation department were identified.

The dairy food industry is continuously striving towards products with higher quality and longer shelf-life available to the customer at low prices. Arla Foods in Linköping, Sweden, is currently investigating the possibilities of changing the material in yogurt packaging containers by replacing the currently used carton with a different and cheaper alternative. A successful switch will give the company an economical advantage without affecting the sensory attributes (smell, taste, sight, and consistency), aroma profile or other important trademarks of the yogurt. This study is designed to examine and compare yogurt that has been stored in different packaging cartons, one coated with a single-layered low-density polyethylene (LDPE) and one coated with a currently used multi-layered ethylene-vinyl alcohol (EVOH). The study was based on the analysis and measurement of sensory attributes performed by experts, physical properties in laboratory and chemical composition in GC-FID/MS together with a discriminative test where a group of people would identify any difference between the yogurts. Together, these analyses would provide an explanation about any differences between the packaging materials by connecting physical, chemical and/or sensory characteristics. The collected results would give a better and more comprehensive picture than each analysis would do separately. The results from the study show that there is a difference between yogurts stored in LDPE-based containers and yogurts stored in EVOH-based containers and that the product was chemically affected, mainly by the level of oxygen in contact with the food. The overall assessment is that the largest difference was discovered in the taste.

I dagsläget överproduceras och överkonsumeras mat, samtidigt slängs 30% av all mat som produceras i världen. Matproduktionen står för en stor del av världens miljöbelastning; främst genom animaliska produkter såsom kött och mejeriprodukter, och därför har ämnet blivit mycket omtalat. I samband med denna debatt har mjölksubstitut introducerats på marknaden. Målet med arbetet var att undersöka hur matbutiker i Stockholm arbetar med svinn och försäljning av mjölk och mjölksubstitut. En jämförelse gjordes mellan Arla Mellanmjölk, Alpro Soya och Alpro Mandeldryck. Datainsamlingsmetoden gjordes dels i kvantitativt format där siffror över försäljning och svinn samlades in, men även i kvalitativt format, i form av intervjuer med sex utvalda matbutiker. Det visade sig att svinnet för Arla Mellanmjölk, Alpro Soya och Alpro Mandeldryck var minimalt med anledning att det alltid finns efterfrågan på dessa produkter och att matbutikerna aktivt arbetar för att hålla svinnet lågt. Detta görs genom att ha ett välkalibrerat automatiskt beställningssystem som tar hand om majoriteten av butikens beställningar in, ha bra kylar i butiken, samt att regelbundet inventera butiken. De produkter som undersöktes ansågs inte behöva exponeras på något speciellt vis då de är basvaror som i princip säljer sig själva. Det är snarare ett problem att mjölksubstituten tar slut från centrallagret emellanåt när efterfrågan blir för stor. Matbutikernas primära mål är att driva ett lönsamt företag och ansträngningarna som görs sker på grund av ekonomiska fördelar. Likväl, även om minskat svinn görs med anledning att inte gå i förlust ekonomiskt blir utfallet detsamma och till fördel för miljön. Konsumenterna verkar tillsynes vara de som har mest makt i att förändra hur matbutikernas verksamhet bedrivs. Genom att välja mjölksubstitut framför mjölk kommer följaktligen miljöbelastningen från mjölkproduktionen att minska. / The food production and consumption today are excessive, while 30% of all produced food in the world goes to waste. Food production has a significant effect on the environment; primarily through animalistic products such as meat and dairy food, it is, therefore, a much-disputed subject. Milk alternatives have, as a reaction to this, been introduced on the market. This project aimed to examine how grocery stores in Stockholm handle food waste and sales of milk and milk alternatives. A comparison was made between Arla semi-skimmed milk, Alpro Soya and Alpro Almond. The data collection methods were both quantitively, as numbers of sales and waste were collected, but also qualitative, with interviews with six selected grocery stores. The food waste for Arla semi-skimmed milk, Alpro Soya and Alpro Almond was minimal as a result of constant demand for these products, and also the grocery stores active work to prevent food waste. This is accomplished through a well calibrated automatic ordering system that controls the majority of the store's orders. Additionally, new refrigerators and continuous inventory are also methods used to minimize the food waste. The grocery stores felt no reason to expose the selected products in any particular way since they are already well-known and gets sold without any effort. It is rather an issue that the demand for the milk substitutes is too high and the central warehouse has no supply. The grocery stores' primary goal is to conduct a profitable business, and when the stores put in an effort, the objective is the economic benefits. Nonetheless, even though the reduced food waste is a product of the grocery stores effort to minimize unnecessary economic losses, the outcome will be the same; a benefit for the environment. The consumers seem to have the most influence on how grocery stores conduct their businesses. By choosing a milk substitute over regular milk, the environmental impact from the production of milk will be reduced.

Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer.  En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden.