I dagens samhälle har begreppet balans i arbetslivet blivit centralt för både arbetsgivare och arbetstagare. Detta går i synnerhet att observera hos yngre arbetstagare där denna balans värderas högt vid val av arbetsgivare. Syftet med studien är att undersöka hur övertidsarbetepåverkar den upplevda balansen i arbetslivet hos revisorsassistenter samt vilken betydelseledarskapet har på denna balans. Tidigare forskning på balans i arbetslivet har fokuserat på samspelet mellan arbetsliv och familjeliv, en snäv terminologi som exkluderar individer utanfamiljerelaterade åtaganden. Denna undersökning ämnar undersöka balans i arbetslivet under begreppen arbetsliv och privatliv. Detta görs genom en kvalitativ metod där primärdata har samlats in under sex semi-strukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att revisorsassistenterna i olika grad upplever att övertidsarbetet påverkar balansen i arbetslivet i form av begränsad tid och energi till privatlivet samt mentala påfrestningar. Analysen visar även att ledarskapet har en stor betydelse i arbetstagarnasupplevda balans. Vid ett tillfredsställande stöd från handledaren upplever revisorsassistenter att balansen i arbetslivet påverkas till det bättre.

Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever förändringar i sin vardag och i sina arbetsuppgifter efter pandemin. Detta görs genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sex personer på ett företag som tillämpar hybridarbete. Resultatet från intervjuerna analyseras sedan med teorier om balans i arbetslivet, arbetstillfredsställelse och transformativt och transaktionellt ledarskap som grund. Studien visar att respondenterna upplever både för och nackdelar med distansarbete när det kommer till balans i arbetslivet och arbetstillfredsställelse. Medan flera av respondenterna menar att distansarbete kan användas som ett hjälpmedel så säger flera av dem att det är svårt att segmentera arbetet från vardagslivet när de jobbar på distans, vilket påverkar balansen i arbetslivet negativt. Vad gäller arbetstillfredsställelse så tycks tillfredsställelsen med kollegorna på caseföretaget vara hög efter pandemin medan tillfredsställelsen med tillsynen har försämrats sedan den närmaste chefen börjat jobba på distans i allt större utsträckning.

Elite athletes often risk their health to achieve the highest level of performance, but this might instead result in decreased performance and health over time. Over the last few years, multiple elite athletes have expressed their struggles with mental health (MH), and it seems like the prevalence for mental illness in elite athletes is comparable to the general population. Multiple factors influence the balance between MH and performance, and it is known that elite athletes experience unique stressors in their careers. The purpose of the study is to explore career narratives of Swedish elite tennis players to learn about how, at different periods of their careers, they searched for, maintained, lost, and restored their perceived optimal balance between MH and performance. The methodology used is narrative inquiry with thematic analysis and composite vignettes to analyze and present the data. Three Swedish elite tennis players were interviewed. The findings show five different themes that create a thematic map which demonstrate the stages the athletes faced and experienced as they attempt to balance MH and high-level performance. It is concluded that sport psychology professionals are obligated to understand how athletes can work towards an optimal balance between MH and performance, and this study provides a step towards that goal. / Elitidrottare riskerar ofta sin hälsa genom att göra allt de kan för att uppnå den högsta möjliga prestationsnivån, men det kan tyvärr resultera i försämrad prestation och hälsa i längden. Under de senaste åren har flera elitidrottare uttryckt deras problem med mental hälsa, och det verkar som att prevalensen av psykisk ohälsa hos elitidrottare är jämförbar med den allmänna befolkningen. Flera faktorer påverkar balansen mellan mental hälsa och prestation, och det är även känt att elitidrottare upplever unika stressfaktorer i sina karriärer. Syftet med studien är att utforska karriärberättelser från svenska elittennisspelare för att lära sig hur de, under olika perioder i karriären, sökte efter, bibehöll, förlorade, och återställde sin balans mellan mental hälsa och prestation. Metodiken som används är narrativ undersökning där tematisk analys och sammansatta vinjetter användes för att analysera och presentera resultatet. Tre svenska elittennisspelare intervjuades. I resultatet hittades fem olika teman som tillsammans skapar en tematisk karta, vilket visar de stadier som spelarna stod inför och upplevde när de försökte balansera mental hälsa och prestation på hög nivå. Slutsatsen är att arbetare och forskare inom idrottspsykologi är skyldiga att förstå hur idrottare kan jobba för en optimal balans mellan mental hälsa och prestation, och denna studie tar ett steg i rätt riktning mot det målet.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda. De problem vi misstänkte skulle finnas i konsulternas arbetssituation, såsom otrygghet i anställningsform, svårighet att planera tid och ekonomi etc., märks inte i sammanfattningen av resultaten. Däremot blir dessa svårigheter tydliga när respondenterna skriver med egna ord i de öppna svarsfälten. I vår diskussion ser vi att det finns underlag för vår hypotes, dock behöver den viss justering och vi utvecklar här en egen behovsmodell av de behov som vi behandlar centralt i uppsatsen.

This bachelor’s thesis aimed to create a self balancing monowheel, a vehicle type consisting of one wheel, using a PID controller. The wheel is equipped with an accelerometer to gather data about the tilt of the construction, which is then filtered using a Kalman filter. A DC motor is propelling the monowheel forward whereas a stepper motor with a battery pack attached will actively balance the wheel with the help of a PID-controller. This method of balancing had limited success allowing the vehicle to travel for up to 7 seconds before falling over, compared with up to 4 seconds with no balancing implemented. / Detta kandidatexamensarbete har målet att skapa ett självbalanserandehjul med hjälp av en PID kontroller tillsammans med en accelerometer vars utsignal filtreras med ett kalman filter. En DC motor driver hjulet frammåt medan en stepper motor med ett batteripack fastsattär den rörliga vikten som balanserar konstruktionen. PID metoden lyckades balansera upp till 7 sekunder vilket är en marginell ökning jämfört med upp till 4 sekunder helt utan aktiv balansering.

This study aimed to investigate the impact of recovery on various health aspects among olderemployees and how the different dimensions of recovery relate to health. The dimensions of recoveryinclude: psychological detachment, relaxation, mastery and control. Data were analyzed from twopublic organizations in northern Sweden, with survey responses from employees aged 55 years orolder. The methodology included factor-, mean- and regression analyses to identify the dimensions ofrecovery and understand their impact on health. The results of the study showed that psychologicaldetachment, mastery and control were positively associated with health whilst relaxation had anegative effect. Furthermore, associations were observed between health and control variables such asage, gender, education and the degree of influence in the workplace. Here, the results showed thatwomen generally reported worse health than men, a finding that is consistent with previous research.Older, highly educated individuals with high levels of influence reported better health compared toother studied groups. Respondents living together with a partner, and those that also had childrenreported better health. The study provided insights into the need for strategies when it comes topromoting health among older employees, emphasizing recovery and other factors. Limitationsincluded challenges with representativeness and difficulties in establishing causality. Further researchshould focus on gaining a deeper understanding of the complex relationships between recovery, healthand work-related factors- with a particular emphasis on investigating more organizations and sectors.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och undersöka hur lärare i fritidshems utformning av den dagliga verksamheten påverkas av att uppdraget både efterfrågar måluppfyllelse i enlighet med styrdokument samt elevers frihetsaspekt. Två frågeställningar formulerades: Hur upplever lärare i fritidshem att de främjar elevers måluppfyllelse i utformningen av den dagliga verksamheten? Hur kan lärare i fritidshem möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Insamlade data analyserades med innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar olikheter och skillnader i hur lärarna i fritidshem främjar måluppfyllelsen samt möjliggör elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten. Respondenterna uttrycker att uppdraget med måluppfyllelse samt frihetsaspekten påverkas av olika dilemman, vilket gör att uppdraget försvåras. Exempelvis stora barngrupper och fritidshemmets närmande till skolan. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem belyser balansgången mellan att främja måluppfyllelsen samt att möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten.

Syftet med denna studie var att belysa hur elevers upplevelser genom fysiska aktiviteter påverkar deras begreppsförståelse om balans. De arbetssätt som valdes ut för studien var tankekartor, tornbygge samt en praktisk undervisningsmetod där utgångspunkten i lärandet baserades på embodied learning, vilket innebär att lärandet sker genom upplevelser. Variationsteorin samt den pragmatiska lärandeteorin är de två teorier studien utgår från. Studien genomfördes i en årskurs två där 20 elever deltog. Tre lektioner låg till grund för datainsamlingen, där tankekartor, observationer med videoinspelning, fokusgruppsintervju med ljudinspelning samt enkäter användes. Den första och tredje lektionen syftade till att ta reda på förkunskaper och efterkunskaper medan den andra lektionen byggde på fysiska aktiviteter kopplade till balans. Denna lektion var studiens huvudlektion och det var här det huvudsakliga lärandet skedde. Resultatet visar på att embodied learning, en praktisk undervisningsmetod baserad på upplevelser, har en positiv påverkan på elevernas naturvetenskapliga begreppsförståelse. Elevernas naturvetenskapliga begreppsanvändning ökade markant efter undervisningen. Detta framställdes både under fokusgruppsintervjun samt genom analyser av elevernas tankekartor innan och efter undervisningen. Eleverna gick från ett endast vardagligt beskrivande av fenomenet balans till att kunna dra kopplingar och föra resonemang om fenomenet genom användning av naturvetenskapliga begrepp.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i fritidshem beskriver elevinitierade aktiviteter och lärarstyrda aktiviteter. Studien belyser fritidshemslärarens balanserade arbetssätt utifrån dessa två undervisningsstrategier samt vilka möjligheter och svårigheter som finns. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: Hur beskriver lärare i fritidshem elevinitierade aktiviteter och lärarstyrda aktiviteter? Vilka möjligheter och svårigheter upplever fritidslärare kring att hitta balans i arbetet med elevinitierade och lärarstyrda aktiviteter? Den här studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade fritidshemslärare. Insamlade data tolkades med en innehållsanalys. Det framgår i resultatet att lärare i fritidshem beskriver elevinitierade aktiviteter där eleven själv tar initiativ till att göra något och att lärarstyrda aktiviteter innebär att läraren planerar och styr en aktivitet. Vidare visar resultatet att det finns både positiva och negativa upplevelser av att arbeta balanserat mellan elevinitierade och lärarstyrda aktiviteter. Lärarna visar på gemensam uppfattning om att det balanserade arbetssättet är högst fördelaktigt då det skapar möjligheter att bemöta elevers intressen och behov. Således bidrar det till större inflytande och delaktighet bland eleverna.

Work–life balance is one of the most central issues and concerns for 21st century societies, and according to the American Psychological Association balancing work and family is one of the major challenges for the current generation of employees. Helping employees balance their work and family life is viewed as a social and business imperative since work–life imbalance experienced by employees negatively impacts on employers and society as a whole. Evidence from a study of international employers indicates significant increases in the implementation and use of workplace flexibility, more commonly known as flexitime, as a work–life balance policy. Research into the use and implementation of flexitime within South Africa is limited, especially with regard to the aspects that influence the use of flexitime as well as the associated benefits, challenges and consequences for both South African employees and organisations. Consequently, organisations are left to design, implement and manage their own flexitime policies, with very little information or guidance available to ensure employee and organisational benefit. In this study, a qualitative research design with an exploratory approach was used to explore and describe employees? perceptions regarding the implementation of flexitime. A non–probability purposive, voluntary sample of 15 participants was taken from the offices of an international auditing and consulting organisation located in Johannesburg. Data was collected by means of semi–structured individual interviews and the verbatim transcripts were analysed by means of content analysis. Seven themes were extracted from the interviews, namely: variations in the use of flexitime; factors influencing the use of flexitime; challenges relating to the use of flexitime; perceptions regarding the use of flexitime; required aspects for the effective use of flexitime; consequences relating to the use of flexitime; and the benefits resulting from the use of flexitime. Organisations should be made more aware of the individual as well as organisational benefits, challenges and consequences of flexitime as highlighted in this research. When implementing such policies, specific required aspects for the effective use of flexitime should be taken in consideration. Organisations interested in successfully implementing flexitime for the benefit of both the employee and organisation are advised to consider the findings of this study and take heed of the critical findings presented. Efforts should be made to accommodate employee preferences regarding their use of flexitime. Organisations should be alert to the potential challenges, consequences and negative perceptions surrounding flexitime and, consequently, the importance of ensuring that prerequisites or those aspects required for the implementation of flexitime are in place and perceptions relating to the policy are managed. / Thesis (M.Com. (Industrial Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.