No description available.

No description available.

The Convention on the rights of the child (CRC) stipulates a set of rights for all children and declares that all national legislation should be in compliance with the convention. The CRC states that the best interests of the child shall be of primary consideration in all actions concerning children; that every child has the right to protection of their family relations as well as the right to know about its parents. The purpose of this study is to investigate how well does the Swedish regulation of establishing legal parenthood comply with the child’s family oriented rights stipulated by the CRC. The study uses a critical legal dogmatic method and is analysed from a theory of the best interests of the child principle. The result shows that the Swedish law strongly protects the child’s right to know about his/her genetic origin. However, the findings illustrate that the mentioned right is often seen as synonymous for what is best for the child, and therefore leaves no space for questioning other aspects that may affect the child’s well-being. Furthermore the results demonstrate that the Swedish family law mainly protects hetero normative families where none of the parents has changed their legal gender. The further away from this norm that the child’s family is, the more complicated it is to establish legal parenthood and therefor harder to protect the child’s right to its family relations. The paper argues that the Swedish family law hence leaves little space for what could be seen as the best interest of a specific child in a specific context, and by doing so diverges from the CRC which advocates contextually when analysing what is best for the child. The paper concludes that a more flexible law where the best interests of the child can be taken into account in greater extent could secure the rights of the child more effectively.

This study examines how the new temporary law (SFS 2016:752) guarantees the child’s right to mental health; focusing on the asylum-seeking unaccompanied minor. This subject is examined since the Swedish law that regulates migration got reduced to the minimum standards that can be found in the EU and in international conventions when Sweden received 163 000 asylum seekers during 2015. 35 400 of them were unaccompanied minors. This leads to the question if the new regulations jeopardize the child’s right to mental health. To answer that, this study’s theoretical ground that will be used is legal positivism. By practicing a legal-judicial method and law-based sociological method the study follows three questions; 1. What is Sweden bound to guarantee according to the Convention on the Right’s of the child, associated with the mental health of children and the provisions of the temporary law? 2. Does the temporary law constitute grounds for existential uncertainty, and is it thereby violating the child’s right to mental health? 3. What does the situation look like, related to the mental health of asylum-seeking unaccompanied minors? In relation to the Convention on the Right’s of the Child this temporary law, and the impact of it, is examined. In the discussion it is clear that not only article 24 (the child’s right to health) is fundamental to the question of mental health, but several other articles. The result of this study has shown that the temporary law clearly violates the asylum-seeking unaccompanied child’s right to mental health.

Varje år är tusentals barn och unga placerade enligt LVU. Bland dessa unga har tidigare studier visat på att ett flertal flickor omhändertas på felaktiga grunder, främst utifrån deras sexuella beteende. Denna studie har genom en granskning av 39 domar sökt efter likheter och olikheter i hur flickor och pojkars eget beteende beskrivs och bedöms utifrån 3 § LVU. Domarna har granskats med hjälp av metoderna textanalys samt kvalitativ innehållsanalys som har visat på att det finns likheter och skillnader i hur flickor och pojkar bedöms. Med hjälp av teorin om genus- och maktstrukturer, med tillhörande begrepp som dikotomin och genuskontrakt, har omhändertaganden enligt 3 § LVU analyserats. Flickors sexualitet nämns i ett flertal domar, dock endast i en pojkes, då utifrån att han riskerar att utsätta andra för sexuella övergrepp. I flickornas domar beskrivs att de blivit utsatta för övergrepp och att det därmed finns en risk för att de i framtiden kan komma att utsättas igen. Utöver detta har studien visat på att flickor bedöms fara mer illa än pojkar trots att de enligt beskrivningarna i domarna har liknande svårigheter. Flickor som använt beroendeframkallande medel bedöms oftare ha ett missbruk än pojkar. Pojkarna däremot beskrivs många gånger som en fara för andra medan flickorna beskrivs som en fara för sig själv. Studiens slutsatser är att genus- och maktstrukturer inverkar på hur flickor och pojkars eget beteende beskrivs och att detta sedan påverkar domsluten i 3 § LVU. Slutsatsen är att domstolens bedömning och domslut många gånger kopplas till vilket kön den unge är av och därmed är inte rättssystemet könsneutrala i sina bedömningar och beslut.

The purpose of this essay is to provide an overview of the children's football debate in the Swedish press. The study focuses on highlighting who gets to speak, which means of persuasion are used in the debate and whether there have been changes over time.  In children´s football several significant changes have been implemented since the Convention on the Rights of the Child was ratified in 1990. In part, it has concerned training and guidelines on how to train and play at these ages, as well as rule changes and the introduction of new national forms of play. These changes have been debated in different ways depending on the debater’s/actor’s worldview  The study's theoretical framework is based on the fact that all communication is rhetorical. It is based on rhetorical theory with a focus on the rhetorical situation and the three basic means of persuasion logos, ethos and pathos as well as the concept of doxa. The empirical analysis is based on rhetorical analysis. First, I do a qualitative study of the rhetorical situation and then a qualitative analysis of the forms of appeal. The analysis showed that the writers and actors who spoke up and received the most space in the Swedish press are predominantly men. The most common strategies and means of persuasion are pathos which is balanced by ethos and logos depending on the rhetorical situation. Furthermore, it can be deduced that the debate, with the time for the introduction of the new game forms, has undergone a change. The debates in the later time period have more positive voices, are more informative and fact-based, logos is a more common form of means of persuasion and the articles refer to research and proven experience. / Uppsatsens syfte är att ge en överblick av barnfotbolldebatten i svensk press. Studien fokuserar på att belysa vilka som kommer till tals, vilka övertygelsemedel som används i debatten och om det skett förändringar över tid.  Inom barnfotbollen har flera betydelsefulla förändringar genomförts sedan barnkonventionen ratificerades 1990. Dels har det gällt utbildning och riktlinjer kring hur barn ska träna och spela samt regeländringar och införandet av nya nationella spelformer. Förändringarna har debatterats på olika sätt beroende på vilken världsbild debattören/aktören har av hur barn- och ungdomsfotboll ska spelas.    Studien teoretiska ramverk bygger på att all kommunikation är retorisk och utgår från retorisk teori med fokus på den retoriska situationen och de tre grundläggande övertygelsemedlen logos, ethos och pathos samt begreppet doxa. Den empiriska analysen bygger på retorisk analys. Jag gör för en kvalitativ studie av den retoriska situationen och sedan en kvalitativ analys av appellformerna.   Analysen visade att de skribenter och aktörer som kommit till tals och fått mest utrymme i svensk press är övervägande män. Det vanligaste övertygelsemedlet är pathos som balanseras av ethos och logos beroende på den retoriska situationen.  Vidare går det att utläsa att debatten, efter hand sedan de nya spelformerna infördes, genomgått en förändring. Debatterna i den senare tidsperioden innehåller fler positiva röster och är mer informativa och faktabaserade, övertygelsemedlet logos är mer vanligt och artiklarna hänvisar i större utsträckning till forskning och beprövad erfarenhet.

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning. Det finns flera orsaker till detta som exempelvis att många papperslösa familjer inte känner till den nya skollagen och att polisen de facto har rätt att omhänderta en papperslös elev från skolan. Då det inte existerar någon garanti för att den papperslösa elevens trygghet i skolan väljer många papperslösa familjer bort denna rättighet på grund av rädslan att barnet skall bli omhändertaget av polisen. I samband med detta har vi identifierat olika dilemman för lärare, dilemman som uppstår vid en sammanstötning mellan lärares yrkesetik och lärares lagstadgade plikter såsom anmälningsplikt. I Sverige har lärare en skyldighet att anmäla, om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa skall de meddela socialtjänsten. Denna anmälningsplikt orsakar ett stort dilemma för lärare då konsekvensen av en anmälning kan bli förödande för den enskilde papperslösa eleven och dennes familj. För att få en klarare bild av lärarnas dilemman utförde vi intervjuer med olika lärare på Skånska skolor. Vid intervjutillfällena fick vi förklarat för oss att dilemmat med anmälningsplikten och skyddande av papperslösa elever är någonting som lärare fruktar. Utifrån Barnkonventionen, lärares yrkesetik, tystnadsplikt samt specifik skolsekretess kan lärare skydda den enskilde papperslösa eleven. Dock så finns rädslan kvar bland lärarna om vad som händer om en specifik situation leder till att socialtjänsten måste kontaktas. Resultatet av analysen ger en bild av att lärares yrkesetik inte är så stark som andra yrkesetiker, således kan lärare stå upp mot andra myndigheter och neka deras begäran om tillträdde på skolan. / July 1 2013 a new law entered into force in Sweden. The new Education Act gives undocumented children in Sweden right to education. This is regardless whether the child has been rejected by the Migration Board on their residence permit application and shall be rejected or if the child lives in hiding and has not applied for a residence permit. Today, undocumented children's right to education does not mean that undocumented children have a school attendance, this determines the child himself or the family of the undocumented child´s the right to be utilized. This choice leads too many undocumented children do not exercise their right to education. There are several reasons for this, such that many undocumented families are not aware of the new Education Act, but also that the police actually have the right to seize an undocumented student from school. Then there exists no guarantee that the undocumented student's safety at school, many undocumented families declines this right because of the fear of being found and cared for by the police. In connection with this issue, we have identified various dilemmas for teachers, dilemmas that arise when there is a clash between teachers' professional ethics' and teachers' statutory obligations such as notification requirements to authority. In Sweden, teachers have an obligation to notify if they suspect or become aware that a child is being abused to social services. This notification requirement causes a big dilemma for teachers as the consequence of a notification can be devastating for the individual undocumented student and their family. To get a view of the teacher's dilemmas, we conducted interviews with teachers from Skåne. In the interviews we got told by teachers that the dilemma with the notification requirements and protection of undocumented students is something that teachers fear. Thanks to the Convention of Children´s Rights, teachers' professional ethics, teacher´s obligation to observe silence and confidentiality that exists at the school, teachers can protect the individual undocumented student. However, there are fears remain in the teachers about what happens if it comes to the situation where a claim must be made to social services. The results of the analysis gave us that the teachers' professional ethics is not as strong as other professional ethics so that teachers can stand up to other authorities and deny their request for the entry of the school.

Under flera decennier har barn fått stå tillbaka när städer har utvecklats utefter andra intressen. Barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020 och efterföljdes av allmänna val år 2022. Därmed har det funnits anledning för många kommuner att revidera sina översiktsplaner och vid den revideringen arbeta med barns perspektiv och delaktighet. Frågan om barns perspektiv kan däremot urskiljas vara en utmaning för planerare på kommunerna. Denna studie har därför haft som syfte att undersöka hur kommuner kan arbeta med barns perspektiv i översiktlig planering för att skapa legitimitet för processen. Detta har gjorts genom att undersöka hur tre olika stora kommuner har gått till väga efter sina förutsättningar.  I studien har kommunernas dialograpporter och översiktsplaner studerats samt kompletteras med intervjuer av tjänstepersoner med inblick i processerna. Kommunernas arbete har därefter analyserats utifrån delaktighetsmodeller, olika synsätt på barn, planeringsteorier och en legitimitetsmodell.  Studien har visat att det råder stor skillnad i förutsättningarna för att hantera frågan i de tre undersökta kommunerna. Möjligheterna har varit störst i Göteborg, som märkbart också har haft en längre erfarenhet av att arbeta med frågan. I Lund har förutsättningarna varit något sämre och i Lysekil, som är den minsta av de tre kommunerna, har det funnits andra utmaningar som inte återfunnits i Göteborg och Lund. I Lysekil genomfördes ett arbete med barnkartor i GIS medan i Lund och Göteborg arbetades det främst med workshopar och dialoger för att få tillgång till barnens synpunkter. Slutsatser som kan dras från studien är att de planerande förvaltningarna på de studerade kommunerna har saknat rätt kompetenser för att arbeta med barn vilket har gjort stöttning utifrån vital. Rätt kompetens har antingen kunnat hittas inom andra förvaltningar eller inom andra pedagogiska institutioner inom kommunen. Samtidigt har det visat sig att det varit av stor vikt för att barns synpunkter skulle få genomslag i översiktsplanen, att personer på planavdelningarna varit direkt delaktiga i dialogerna med barn. När arbetet varit transparent, effektivt med återkoppling och översiktsplanen färgats av barns synpunkter har det inneburit en ökad nivå av delaktighet och legitimitet för de delaktiga barnen. Studien visar även att det finns ett syfte att åtminstone försöka driva processer med barns perspektiv då det kan bidra till högre ambitioner och mer kunskap oavsett utfall. / For several decades, children have had to stand back when cities have developed according to the interests of other stakeholders. The Convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020 and was followed by a general election in 2022, which means that municipalities have had reason to revise their comprehensive plans and include children's perspectives when doing so. Children's participation has however been shown to be something that urban planners find challenging. The objective of this study is to examine the manner in which municipalities can engage with children's perspectives in the context of comprehensive planning and create a legitimate process. To this end, the study will analyse how three municipalities of varying sizes have worked with children's perspectives within their comprehensive plan according to their different conditions. In the study a series of documents, concerning the work of municipalities with children’s perspectives within their comprehensive plan were examined and interviews with officials having insight into the processes were conducted. The work of municipalities has then been analysed based on models of participation, different approaches to children, planning theories and a model of legitimacy. The study indicates a discrepancy in the conditions and knowledge of working with children's perspectives within the comprehensive plan across the three municipalities. The opportunities have been greatest in Gothenburg, which has notably had more experience of working with the issue. In Lund, the conditions have been somewhat poorer. In Lysekil, which is the smallest of the three municipalities, there have been other challenges that were not found in Gothenburg and Lund. Lund and Gothenburg worked with children's perspective through dialogues and workshops, while Lysekil carried out the work by utilising the method children´s maps in GIS.  The findings of the study indicate that municipal planning departments often lack the requisite competence to work with children's perspectives. It can therefore be beneficial to seek support from other municipal departments with the necessary competence to pursue the work. However, the study also demonstrates involving planners in work with children's perspective, as essential to ensure that the children's opinions are taken into account in the plan. It is also shown to be of significance to reconnect with the participating children at a later stage, to elucidate which of their opinions were incorporated and which were not, as well as to provide an explanation for the rationale behind the decision-making process. The study also reveals that children's comprehension of the process and the rationale behind their inclusion is crucial. Furthermore, the study highlights the significance of establishing appropriate boundaries while maintaining a flexible approach. All these aspects are shown to be of utter importance in the work with children’s perspectives, in order to ensure legitimacy in the process and enhance the level of participation. The study also shows that there is a purpose to at least try to run processes with a children's perspective as it can contribute to higher ambitions and more knowledge regardless of the outcome.

The study examines the perception of the UN Convention on the Rights of the Child, children's participation and the accessibility for children, within public archival institutions. The notion of participation is linked to the Convention’s Article 12: respect for the views of the child, whilst accessibility is associated with Article 31: the right to leisure, play and culture. Furthermore, the study explores the preconditions for children’s participation in accordance with Harry Shier's model Pathways to participation.  The method used are web-based surveys. A total of 318 Swedish public archival institutions were invited to participate in two online questionnaires which generated 187 and 153 responses respectively. The study shows that 78 percent of the respondents know that the Convention on the Rights of the Child is Swedish law and 90 percent are aware of the obligation to impose it. Nevertheless, only 43 percent believe that their own institution takes the Convention into account. The respondents report a lack of resources and competence as the main obstacles.  About 65 percent of the respondents state that their institution welcome children and young people as visitors. 85 percent believe that it is important that Swedish archive institutions and archives are accessible, but only 27 percent feel that their own institution is in fact accessible to children and young people. Many respondents cite a lack of resources as the main reason. The part of the survey that is based on Harry Shier's participation model shows that the preconditions for children's participation in the activities of the public archives are low. But it is also clear that the respondents' personal inclinations for children's participation exceeds the preconditions and requirements of the institution. The major obstacles to children's participation thus seem to exist at a structural level. / Uppsatsen syftar till att kartlägga inställningen till barnkonventionen, barns delaktighet och arkivens tillgänglighet för barn inom svenska offentliga arkivinstitutioner. Tillgänglighet och delaktighet kopplas till barnkonventionens artikel 12 – respekt för barns åsikter och artikel 31 – rätt till fritid, lek och kultur. Studien undersöker också förutsättningar för delaktighet utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell Pathways to participation.  Svaren har inhämtats genom två webbaserade enkätundersökningar. Studien visar att 78 procent av respondenterna känner till att barnkonventionen är svensk lag och 90 procent att det ingår i deras uppdrag att följa den. Men bara 43 procent anser att den egna arbetsplatsen tar hänsyn till barnkonventionen och det största hindret uppges vara bristande resurser och kompetens. 65 procent uppger att de tar emot besök av barn och ungdomar. 85 procent anser att det är viktigt att svenska arkivinstitutioner och arkiv är tillgängliga för barn, men bara 27 procent upplever att det egna arkivet är tillgängligt för barn. Även här uppger många bristande resurser som främsta orsak.   Den del av undersökningen som är baserad på Harry Shiers delaktighetsmodell visar att förutsättningarna för barns delaktighet i de offentliga arkivens verksamhet är låg. Men det är också tydligt att respondenternas personliga vilja och intresse överstiger arbetsplatsens organisatoriska förutsättningar och krav för barns delaktighet. De främsta hindren för barns delaktighet verkar således finnas på en strukturell nivå.

Varje dag gifts 33 000 barn bort globalt, sammanlagt beräknas 650 miljoner av världens kvinnor ha gifts bort innan de uppnått myndighetsålder. År 1981 undertecknade Sverige konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och konventionen började gälla samma år. CEDAW fastställer rätten att själv få välja med vem man vill ingå äktenskap samt att parterna ska vara minst 18 år vid tiden för giftermålet. Den 1 januari år 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag som ett steg i att stärka barns rättigheter. Barnkonventionen fastslår att konventionsstaterna är skyldiga att avskaffa skadliga sedvänjor, dit barnäktenskap hör. Som ett steg i att utöka skyddet för barn som riskerar bli bortgifta i utlandet infördes den 1 juli år 2020 ett utreseförbud i 31 a-i §§ (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Uppsatsen utreder vilken skyddsnivå Sverige, utifrån sina människorättsliga åtaganden, ska ge barn som riskerar att bli bortgifta i utlandet samt hur skyddsmekanismerna är utformade. Vidare utreds processen för att tillämpa utreseförbudet och vilka utmaningar som följer. För att skapa förståelse för det eventuella förtryck ett barn kan uppleva i samband med tillämpningen av utreseförbudet tillämpas Iris Marion Youngs teori om förtryckets fem ansikten i analysen.  Sverige ska enligt barnkonventionen och CEDAW till sin yttersta förmåga skydda barn från skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap. För att vidareutveckla skyddet har bland annat ett utreseförbud införts i LVU. Resultatet visar att Sverige förvisso arbetar aktivt för att minska antalet barnäktenskap men att undantag gjorts för vilka resor som omfattas av förbudet. Frivilliga utlandsresor, där båda parter är minderåriga, omfattas inte vilket riskerar reducera barnens rättsliga skydd. Analys av förvaltningsrättens domar i mål rörande utreseförbud påvisar att barn som riskerar bli bortgifta i utlandet kan uppleva flera olika typer av förtryck, både från sin hemmiljö och staten. När staten fattar beslut som inskränker ett barns fri- och rättigheter för att skydda denne från att utsättas för skadliga sedvänjor är det av vikt att utreda hur det påverkar barnet. / Every day, 33,000 children are married off globally. In addition, a total of 650 million of the world's women are estimated to have been married off before reaching the age of majority. In 1981, Sweden signed the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) and the convention came into force the same year. CEDAW establishes the right to choose with whom you want to marry and that the parties must be 18 years or older at the time of the marriage. In 2020, the Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish law as a step in strengthening children's rights. It states that States Parties are obliged to abolish harmful practices to which child marriage belongs. As a step in increasing the protection for children who are at risk of being married off abroad, a travel ban was also introduced in 2020 in 31 a-i §§ The Care of Young Persons (Special Provisions) Act. According to the Convention on the Rights of the Child and CEDAW, Sweden must do its utmost to protect children from harmful practices such as child marriage. This thesis investigates what level of protection Sweden should provide children who are at risk of being married off abroad and how the protection mechanisms are designed. Furthermore, the process for applying the travel ban and the challenges that follow are investigated. To create an understanding of the possible oppression a child may experience in connection with the application of the travel ban, Iris Marion Young's theory of the five faces of oppression is applied in the thesis' analysis.  The results show that Sweden certainly works actively to reduce the number of child marriages, but that exceptions have been made for which trips are covered by the ban. Voluntary trips abroad, where both parties are minors, are not covered, which risks reducing the children's legal protection. Analysis of the Administrative Court's rulings in cases concerning travel bans shows that children who are at risk of being married off abroad can experience several different types of oppression, both from their home environment and the state. When the state makes decisions that restrict a child's freedoms and rights to protect him or her from being exposed to harmful practices, it's important to investigate how it affects the child.