This dissertation (by publication) is concerned with the introduction of the haiku form of poetry to elementary schooling. Four publications examine a variety of phenomena regarding learning and becoming with haiku practice from multiple angles, drawing on various analytical methods from discourse analysis to conversational analysis, and beyond (towards transaction analysis). The first study examines the discourses of haiku and mindfulness through texts available online and articulates the potential integration of teaching these two practices in education. The second takes a more critical look at the teaching and learning haiku materials to understand the discursive resources of doing haiku. The third study moves to understanding the nature of learning to read haiku by looking at communication between teachers, students, and researchers in a haiku reading event. The fourth study examines emptiness embodied in the practice of writing haiku through examples of Basho’s life and poetry and articulates my personal experience as a teacher of reading and writing haiku. The research and understanding involved in these papers and this dissertation have been for me a journey, which I present here as a haibun. Haibun is a term first used by the Japanese haiku poet, Matsuo Basho, to refer to a poetic literary form combining prose and haiku and which recounts the various journeys of a haiku practitioner. As the title, A Haibun of Learning and Becoming with Haiku Practice, indicates, the following text describes a journey of learning and becoming with haiku practice, holding together and surrounding the four studies as a necklace holds precious stones. This dissertation links these four studies through a narrative of the flux of my research journey with haiku practice from text to life. Drawing on transactional perspectives underlining all four studies, I propose an alternative way of theorizing and understanding the experience of learning and becoming with the practice of haiku as event. The four studies function as four main events (steps) on my research trail and the dissertation presents itself as a lively story in a continuous conversation about researching, teaching, and learning with haiku practice. Finally, and as a last step recorded here, but far from a final step, I offer a haiga (haiku painting) and some haiku lyrics (songs I sing and poems I have written) as an invitation to look back along the path we have walked together to celebrate, and to continue our walk towards a spring of new beginnings in research and haiku reading and writing. / Graduate

This study investigates the multiple occurrence of violent sacrificial imagery associated with animalistic and hunted bodies in the work of selected South African female artists as an articulation of the society in which the art was created. The theoretical framework of corporeal feminism is applied with reference to the postulations of George Bataille (1962), René Girard (1972) as well as Deleuze and Guattari (1984,1987), specifically with regard to the notion of becoming animal. This study shows how such imagery is used to act as a catalyst for social change by challenging Cartesian dualisms and forefronts certain issues applicable to women in a society that is patriarchal and violent. A comparison is made with the art of a selected group of Australian female artists who deal with similar themes and imagery from more or less the same timeframe. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2014. / tm2015 / Visual Arts / MA / Unrestricted

This project seeks opportunities to dissolve identity boundaries between the human and nonhuman by speculating into alternative scenarios of a ‘Border Creature’s life in a human-fabricated world. I took advantage of my newly acquired nonhuman identity, the Novel Coronavirus (SARS-COV2-19), which is known for causing a global pandemic (Covid-19) in the year 2020, and ‘transferred’ myself into a Border Creature. Via designed tangible facial devices and speculative scenarios built by photography and ‘dairy’ writing, the project is to highlight the shared identity a human has with Coronavirus in Växjö city, Sweden, and to confront the inhuman status Border Creature is undertaking due to social stigmatization in order to raise questions and reflections around our prefigured definition of what is human.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.

This study is about how eight mixed-race women, residing in urban Sweden, experience their own becoming through body and sexuality and through the way they experience that other individuals and the outer world view them. The methods used are ethnographic interviewing and autoethnographic writing.The theoretical framework is mainly located in the field of feminist and anti-racist phenomenology and includes becoming, belonging, intersubjectivity, disidentification, and affect theory. I find that the women of this study become through negotiation of circulating images, stigmas, and norms and that becoming is a corporeal process that is felt and thought. We create belongings through our becoming.

Konflikter och konflikthantering är ett återkommande fenomen i fritidshemmet som rör både vuxna och barn. Barns delaktighet i allt som rör de själva ingår som punkt i barnkonventionen som sedan 2020 är lag. Syftet med denna studie är att analysera samt diskutera hur barn beskriver sin delaktighet i konflikthanteringsprocesser på fritidshem samt ta reda på vilket barnperspektiv läraren i fritidshemmet har beroende på konfliktens allvarlighetsgrad. Vi utgår från det barndomssociologiska perspektivet samt dess centrala begrepp. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått från en tematisk analysmetod. Vi har observerat fem konflikter samt intervjuat barnen i dessa konflikter. Totalt genomfördes tolv intervjuer, varav åtta av dem var med pojkar samt fyra intervjuer med flickor. Resultatet visade att barnen upplevde sig mer delaktiga i de mildare (gröna) konflikterna jämfört med de allvarligare (röda) konflikterna. I de allvarligare konflikterna krävs snabba lösningar som leder till att barnens delaktighet minskar samt att fritidshemslärares barnperspektiv tar över. Barnets röst och tillika delaktighet kräver tid och just tid är något som det finns brist på i fritidshemmet och i synnerhet i de allvarligare konflikterna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares upplevelser kring barns delaktighet och inflytande inom förskolans verksamhet. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: På vilket sätt upplever förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? samt Vilka eventuella dilemman upplever förskollärare kring barns delaktighet och inflytande? Studien präglas av en fenomenologisk ansats där förskollärares varierade upplevelser lyfts med hjälp av enskilda samtalsintervjuer. Resultatet för studien presenteras under fem tematiseringar: Förskollärarnas definition kring delaktighet och inflytande som ett eller två begrepp, Barns delaktighet och inflytande i relation till deras ålder, Vuxnas makt över barns delaktighet och inflytande, Att närma sig ett barns perspektiv och Förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. I dessa avsnitt berörs även möjligheter och svårigheter i arbetet med barns delaktighet och inflytande samt tid och personalbrist. Studiens slutsats är att förskollärarna definierar delaktighet och inflytande antingen som två separata eller ett sammanhängande begrepp, vilket tyder på problematik i arbetet för att tillgodose barns delaktighet och inflytande. Förskollärarna förhåller sig olika till barns delaktighet och inflytande, beroende på deras förhållningssätt, begreppens definition, förutsättningar och tid. Dessa aspekter påverkar barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

AbstractEn tidsepoks syn på barnet kan speglas i den barnlitteratur som ges ut och därför ser vi att en analys av samtida barnlitteratur kan öka förståelsen av hur samhället ser på barn och barndom. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barnet och barndom framställs i samtida barnlitteratur. För att konkretisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur framställs barnet i böckerna? Hur framställs barnet i relation till de vuxna i böckerna? Hur framställs barndom i böckerna? Studien har en barndomssociologisk ansats och metoden utgår från en kvalitativ innehållsanalys samt en ikonotextuell syn där vi har utgått från bilderbokens två berättande medium för att analysera böckernas innehåll. Analysen bygger på sex bilderböcker som varit nominerade eller vunnit Augustpriset i kategorin årets svenska barn och ungdomsbok mellan år 2017-2019. Analysen har genomförts med hjälp av närläsning och de barndomssociologiska begreppen being/becoming, den apolloniska och dionysiska synen på barnet samt plats som analytiska verktyg för att få syn på hur barnet och barndom framställs i bilderböckerna. Resultatet av analysen visar att samtliga bilderböcker skildrar barnet som kompetent och självständigt. I majoriteten av böckerna kan barnet tolkas som being. I analysen blir det även synligt att de vuxna framställs som någon som vill konstruera barnet utifrån synen på barnet som becoming. Utifrån den dionysiska och apolloniska synen på barnet kunde vi i majoriteten av böckerna tolka barnet utifrån det apolloniska synsättet. Barnet framställs som oskuldsfullt med en inneboende godhet och bilderna skildrar en känsla av ett naturligt tillstånd kopplat till naturen. Barndomen i böckerna framställs som en social konstruktion där barnet framställs som delaktig i utformandet av sitt liv och därmed sin barndom. De vuxna framställs med ett behov att skydda och kontrollera barnet vilket gör att de vuxna kan tolkas utifrån en syn på barndomen som becoming. Resultatet av analysen visar även att barndomen kan tolkas som domesticerad med kopplingar till den senmoderna tid vi lever i som kan kännetecknas som en tid av osäkerhet. Nyckelord: barndom, barndomssociologi, barnsyn, being/ becoming, bilderbok, bilderboksanalys, children's books, picture books, social aktör.

There was a culture debate during 2019 in the Swedish newspaper, Dagens Nyheter, about what kind of literature children should take part of. We took an interest in the debate and wanted to study teachers’ approach to literature in preschools. We found a problem whether the literature should have an educational purpose for the unready child or as stated in the curriculum that children should be viewed as owners of their agency. From the social constructivism concepts of being and becoming, this paper aims to investigate educators’ selection processes of literature and approaches to reading in preschools, and to conceptualise how this type of literary content can be used to teach children civic pointers.In this qualitative study we interviewed people who were working in preschools. We included teachers from different workplaces, assignments and age groups. The results of this study show that the preschools not exclusively have a being or becoming approach to literature, but that the approaches actually coexist in the everyday work. That is, the children are sometimes considered competent enough to handle rather complex ethical problems in the literature, but in other situations the preschool teachers change the stories to for example not scare the children. The literature had distinct purposes in the preschools, for example to help the children reflect over different life situations and teach them how to properly handle such situations. A common strategy the teachers used to accomplish this was to change the stories or characters of the literature they used. In conclusion, this study shows that the selection processes of literature in preschools aim for children to recognise themselves in the literature and it should be developing and challenging for the children. Furthermore, teachers make conscious choices when reading to the children. We also found that teaching civic pointers to children is a constant process in early education. This study can help teachers to be aware of how literature is selected in preschools, that different approaches to literature might form children and that it is an ongoing process.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger möjliggör eller begränsar för barns inflytande under förskolans planerade aktiviteter och hur barnen tar initiativ till att få inflytande. Vi gjorde observationer av pågående, planerade aktiviteter på en förskola som vi sedan bearbetade genom att tematiskt analysera våra utdrag. Resultatet av vår studie visar att barnens inflytande över aktiviteterna bland annat berodde på pedagogernas maktposition, huruvida de släppte eller höll kvar vid sin makt. När pedagogerna släppte på sin makt såg vi att barnen fick mer inflytande jämfört med om de höll kvar vid sin maktposition, då begränsades barnens inflytande. Vi har även sett att en viktig förutsättning för att barnen ska få inflytande över aktiviteten var att de gjorde sina röster hörda. Dock var det ännu viktigare att de blev lyssnade till av pedagogerna, då vi kunde konstatera att det är i interaktionen mellan barn och pedagoger som barnens initiativ leder till inflytande över aktiviteten, eller ett begränsande. En slutsats är att pedagogernas förhållningssätt och maktposition har betydelse för barns inflytande under en planerad aktivitet.