Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om sambandet mellan ADHD-symptom och utsatthet för brott genom att undersöka sambandet mellan särskilda symptom relaterade till ADHD, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Det finns inte mycket forskning om hur ADHD-symptom kan påverka utsattheten och därav ämnar studien att minska kunskapsluckan. Studien är en kvantitativ studie där 203 respondenter, män och kvinnor, mellan åldrarna 16-100 år besvarar en enkät med olika frågor om ADHD-symptom, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Först gjordes deskriptiv univariat analys av de beroende respektive oberoende variablerna. Vidare gjordes bivariata analyser av ADHD-symtom och utsatthet för brott i kombination med rutinaktiviteter. Slutligen gjordes den binära logistiska regressionsanalysen som undersökte ifall ADHD-symtom kan predicera utsatthet som utfall, vilken jämförs med modeller för rutinaktiviteter. Resultatet påvisar statistiskt signifikanta samband mellan ADHD-symtom och utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott. I den binära logistiska regressionsanalysen framkommer det att både ADHD-symtom och rutinaktiviteter enskilt kan predicera utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall, men förmågan att predicera utsatthet ökar när symtom och rutinaktiviteter kombineras. Den primära slutsatsen av denna studie är således att kombinationen av ADHD-symtom och rutinaktiviteter är den bästa prediktorn för utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall. / The aim of this study is to evolve the knowledge of the relationship between symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and crime victimization, by examining correlations between particular symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. There isn't much research on how ADHD-symptoms can affect victimization and therefore this study aims to reduce the knowledge gap. The study is performed as a quantitative survey, where 203 respondents, male and female, between the ages 16-100 years answer questions about different symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. The analysis began with a descriptive univariate analysis of the dependent and independent variables, followed by a bivariate analysis of ADHD-symptoms combination with routine activity. Finally the binary logistic regressionanalysis was used to create models of prediction to test if symptoms of ADHD can predict crime victimization and repeated crime victimization in comparison with routine activity. The results show statistically significant associations between symptoms related to ADHD, crime victimization and repeated crime victimization. In the binary logistic regression analysis it appears that both symptoms of ADHD and routine activities individually can predict crime victimization and repeated crime victimization. However, the combination of these increase the ability to predict crime victimization and repeated crime victimization The primary conclusion of this study is thus that the combination of ADHD symptoms and routine activities is the best predictor of crime victimization and repeated crime victimization.

Denna studie undersöker hur minnen av folkmord och brott mot mänskligheten artikuleras, förvaltas och kommer till uttryck. Traumatiska erfarenheter av folkmord och brott mot mänskligheten gör avtryck på en människas minne och minnena traderas och ärvs över generationsgränser. Omfattande studier har gjorts om berättande, folkmord och minne, där flertalet fokuserar på efterdyningarna av Förintelsen och effekterna för överlevande såväl som deras barn. Detta har lämnat ett kunskapsglapp kring minnesprocesser från folkmord och brott mot mänskligheten utanför Europa, vilket osynliggör de som har sådana erfarenheter. Med intervju som metod undersöker denna studie egna och ärva minnen från skilda geografiska och historiska skeenden. Berättelser om minnen från dessa händelser analyseras med hjälp av tidigare minnesforskning samt narrativanalys. Materialet visar på att smärtsamma minnen ärvs tillsammans med strategier för att förvalta dem, att de positioneras i relation till gängse historiografi och binds till andras minnen, samt att minnen kommer till uttryck genom minnesbärarnas identitetsprocesser och vägval. Genom att undersöka detta hoppas författaren ge bredare kunskap om minnesprocesser kring folkmord och brott mot mänskligheten, synliggöra dess förekomst i Sverige samt dess inverkan på människors livsvillkor.

Syftet med den här studien handlar om att undersöka och analysera hur aktörer inom det brottsförebyggande samverkansprojektet SSPF, som är en förkortning för Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid, ser på och pratar om barn och ungdomar i riskzon för att begå brott, samt hur de erfar en samverkansprocess kring målgruppen. Vi har sett att det existerar två parallella synsätt på barn och ungdomars brott som vi har valt att benämna som; barn som lever farligt och farliga barn. Dessa sätt att se på och prata om barn och ungdomar i riskzon har varierat och uttalats sedan senare del av 1800-talet. Utifrån att SSPF består av aktörer med utgångspunkter i olika lagar och riktlinjer så förstår vi att samverkan är komplex och utmanande. Därav vårt intresse för att undersöka och analysera hur synsätten uttrycks i samverkan. Vi utgick från en kvalitativ forskningsansats där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med aktörer inom SSPF i utvald kommun. Dessa aktörer utgörs av; områdespolis, samordnare för SSPF, ungdomssamordnare för ungdomsteam, teamledare på fritidsgård, socialsekreterare på barn- och familjeenheten, behandlare på MiniMaria samt två biträdande rektorer för årskurs 7-9 från olika skolor. Resultatet av studien visade att de båda synsätten tar plats i SSPF. Detta eftersom respondenterna uppgett att barn och ungdomar är skyddsvärda på olika sätt. Erfarenheterna utifrån synsätten är att barn och ungdomar i riskzon som lever farligt behöver skyddas, men även en omgivning behöver skyddas från farliga barn. När samhället behöver träda in och ge konsekvenser och påföljder kan det enligt respondenterna leda till stämpling. Det synsätt som getts mest utrymme i samverkansprocessen har av studiens resultat visat sig vara barn som lever farligt. Resultatet har även visat att samordnaren för SSPF har en betydelsefull inverkan på arbetsgruppens synsätt. I analysen utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, stämplingsteorin, bakgrund samt tidigare forskning om samverkan för att förstå resultatet. I en avslutande diskussion lyfter vi ålderns betydelse för synsättens utrymme utifrån SSPF:s målgrupp, 13-16 år. Vi för även en diskussion kring vilka risker som finns i användningen av de olika synsätten. I diskussionen lyfter vi även vikten av att aktörerna i SSPF är medvetna om att det finns en risk för att barn och ungdomar i riskzon kan känna sig stämplade av att få SSPF som insats. Att synsättet barn som lever farligt ges mest utrymme i SSPF resonerade vi kring ligger i linje med vad som förespråkas i barnkonventionen. / The purpose of this study is to investigate and analyze how actors in the crime prevention collaborative project Social Services, School, Police and Leisure (SSPF), look at and talk about children and adolescents at risk of committing crimes, and how they experience a collaborative process around the target group. We have identified two parallel approaches to the crimes of children and adolescents that we call; children living dangerously and dangerous children. These approaches of looking at and talking about children and adolescents at risk have varied over time and have been acknowledged since the latter part of the 19th century. Based on the fact that SSPF consists of actors with their background from different laws and guidelines, we understand that collaboration is complex, hence our interest in investigating and analyzing how these approaches are expressed. We chose to take on a qualitative research approach where we conducted eight semi-structured interviews with actors within SSPF in a selected municipality. These actors consisted of; the police, the coordinator for SSPF, the youth coordinator for the youth team, the team leader at the community youth center, a social secretary at the children and family unit, a therapist at MiniMaria and two assistant principals for classes 7-9 from different schools in the district. The results of the study showed that both identified approaches are used by SSPF. This is because the respondents stated that children and young people need different types of protection. Their experience regarding the approaches is that children and adolescents at risk of living dangerously need protection, but also that a surrounding needs to be protected from dangerous children. According to the respondents, when society needs to provide consequences and sanctions, it can lead to a labeling process. The approach that has been utilized the most in the collaboration process was proven to be children living dangerously based on our studies. The result has also shown that the coordinator for SSPF has a significant impact on the approach of the working group. In the analysis we used a social constructivist perspective, labeling theory, background and previous research on collaboration to understand the result. In a concluding discussion, we highlight the importance of age for the scope of the approach based on the SSPFs target group, 13-16 years. We also discuss the risks involved in using the different approaches separately. In the discussion, we also highlight the importance of the actors within SSPF to be aware that there is a risk that children and adolescents at risk of committing crimes may feel stigmatized by having SSPF as an intervention. Furthermore we discussed the fact that the approach children living dangerously has been given the most room in SSPF and established that the result is according to what is advocated in the Children's Convention.

The present study examined the relationship between fear of crime and masculinity respectively femininity. Furthermore, the relationship between different types of crime and masculinity respectively femininity were also examined. A web-survey measuring the degree of masculinity and femininity as well as fear of crime was developed. The types of crimes investigated were burglary, assault, robbery and sexual offenses. A convenience sample consisting of 164 university students at Örebro University between the ages 18-47 (M=23.4 SD=0.3). A total of 111 women (67,7%) and 47 men (28,7%) participated, as well as 6 participants identifying as other (3,6%). A linear regression analysis and a Pearerson's R correlation analysis were performed. The results showed a significant strong correlation between femininity and fear of crime. In addition, significant correlations were shown between femininity and fear of all types of crime, not least sex-crimes.  Based on previous research and the concept that masculinity and femininity are the result of social constructions, the results were discussed. In summary, the results show a relationship between masculinity respectively femininity and fear of crime. Gender should therefore be further explored and taken into account in the criminological field when examining fear of crime. / Föreliggande studie undersökte relationen mellan rädsla för brott och maskulinitet respektive femininitet. Vidare undersöktes även relationen mellan olika brottstyper och maskulinitet respektive femininitet. En webbenkät med syfte att mäta grad av maskulinitet och femininitet samt rädsla för brott utvecklades som datainsamlingsinstrument. Brottstyperna som undersöktes var inbrott, misshandel, rån och sexualbrott. Ett bekvämlighetsurval användes där urvalet bestod av 164 universitetsstudenter i åldrarna 18-47 (M=23,4 SD=0,3) på Örebro Universitet. Totalt deltog 111 kvinnor (67,7%) och 47 män (28,7%) samt 6 respondenter som identifierat sig som annat (3,6%). En linjär regressionsanalys samt en Pearsons R korrelationsanalys genomfördes. Resultatet visade ett signifikant starkt samband mellan femininitet och rädsla för brott. Utöver det visades signifikanta samband mellan femininitet och rädsla för alla brottstyper, inte minst sexualbrott. Utifrån tidigare forskning och konceptet av att maskulinitet och femininitet är ett resultat av sociala konstruktioner diskuteras resultatet. Sammanfattningsvis visar resultatet en relation mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott. Genus bör därför vidare undersökas och ta i beaktning inom det kriminologiska fältet vid undersökandet av rädsla för brott.

Tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringar i media har en tendens att gestalta våld mot kvinnor som isolerade händelser och inte som ett utbrett problem, samtidigt som annan forskning menar på att det är ett socialt problem i nära relationer. Genom en kvalitativ språklig innehållsanalys har 30 nyhetsartiklar analyserats mellan 2007–2021 för att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i nyhetsrapporteringen gällande våldsbrott mot kvinnor över tid. Resultatet av analysen tyder på att det knappt skett någon förändring i hur nyhetsartiklar gällande våldsbrott mot kvinnor gestaltas de senaste 15 åren. / Previous research shows that news reports in the media have an tendency to portray violence against women as isolated events and not as a widespread problem, while other research suggests that it is a social problem in close relationships. Through a qualitative linguistic content analysis, 30 news articles were analyzed between 2007–2021 to investigate whether there are any differences or similarities in the news reporting regarding violent crimes against women over time. The results of the analysis indicate that there has hardly been any change in how news articles regarding violent crimes against women are portrayed in the last 15 years.

Kyrö, F. & Loodin, D. Bedrägeribrott mot Sveriges äldre invånare. Tillvägagångssätt & säkerhetsåtgärder. Examensarbete i Kriminologi, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2022.   Bedrägeribrott mot äldre fortsätter att utgöra ett högst relevant problem i samband med den fortsatta digitaliseringen av vårt samhälle. I takt med att allt fler tjänster blir digitala är det viktigt att vi värnar för att dessa personer inkluderas i utvecklingen. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes vilka tillvägagångssätt som används vid bedrägeribrott mot äldre samt vilka säkerhetsåtgärder som används i dagsläget för att minska deras utsatthet för denna typ av brott. Ur resultatet framkom att befogenhetsbedrägeri tillhör den vanligaste typen av bedrägeribrott mot äldre och att flera olika metoder används. Tekniker som stress och social manipulation samt utnyttjande av social isolering, tillit till samhället och myndigheter samt teknikovana är återkommande i majoriteten av de metoder som används. Vidare framkom det från respondenterna att insatser och åtgärder vars syfte är informationsspridning och beteendeförändring ansågs utgöra de viktigaste proaktiva säkerhetsåtgärderna för att minska risken för fortsatt viktimisering av denna grupp. De främsta reaktiva säkerhetsåtgärderna som lyftes av respondenterna var bankernas säkerhetssystem som larmar om avvikande transaktioner upptäcks samt att anmäla bedrägeriförsök och fullbordade bedrägeribrott till Polisen. Under arbetets gång identifierades även ett omfattande mörkertal gällande antalet äldre som blivit utsatta för bedrägeribrott. Två eventuellt bidragande faktorer till det stora mörkertalet var enligt respondenterna låg anmälningsbenägenheten bland äldre till följd av en skam kopplat till deras utsatthet samt att majoriteten av misslyckade bedrägeriförsöken inte anmäls till Polisen. / Kyrö, F. & Loodin, D. Fraud Against Elderly Citizens in Sweden. Methods, Techniques & Safety measures. Bachelor's thesis in Criminology 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2022.   Fraud against elders remains a pertinent problem as the digitalization of our society continue. As more services become digital it is of outmost importance that we ensure that these people are being included in the progress. By conducting semi structured interviews information were gathered regarding methods and techniques commonly used by culprits of fraud against elderly citizens in Sweden as well as the kind of security measures that are currently in place to prevent further victimization among the population. The results shows that the most common type of fraud perpetrated against elderly citizens in Sweden is courier fraud where the culprit pretends to represent for example a police officer or bank officials. Several different methods are being used but techniques such as the use of stress, social manipulation and exploitation of the victim’s social isolation, trust in society and authorities, and lesser digital skill is reoccurring in most of the methods being used. Measures that aimed to contribute to the spread of information and behavioural change were thought of as the most important proactive security measures. Among the most important reactive security measures were the banks security systems that alert the banks when it detects any abnormal transactions and reporting the crime to the Police authority. During the study a substantial issue regarding the high number of unreported cases. Two potential factors contributing to this was according to the respondent’s low inclination to report due to feelings of shame and that failed attempts of fraud rarely are being reported to the authorities.

No description available.

Woodbe Engineering AB is a freshly started company that has developed a new type of joint for cross-laminated timber (CLT). The joint does not include any metallic fasteners, which improves sustainability, the ergonomics for the workers and time efficiency. The joint is designed to connect floor and wall elements in multi-storey buildings, by milling a dovetail in the floor element, and a fitting track in the wall element using a CNC machine. Before the product can be used on the market, it needs to be verified. This verification can either be done using physical tests, calculations, or a combination of both. The company has performed experimental small-scale tests, where the load-bearing capacity was tested. Later this year, large scale tests are to be performed. The purpose of this work is to develop a simulation model that can predict the results of the physical test. A simulation model that yields accurate results can be a good substitution for physical testing, due to a lower cost, better time efficiency, and parameters that can easily be changed. CLT is made up of several layers of wooden plates with different directions. The wood itself is quite complex to model. It has different properties in different directions, both ductile and brittle fracture modes and a large scatter of material properties. To capture this behaviour, a material model which incorporates orthotropic elasticity with linear fracture mechanics has been used. The behaviour of the material model has been evaluated with tests in both tension and compression in different directions. The accuracy of the material model was investigated by a simulation of the small-scale tests where the load-bearing capacity and the mode of fracture was investigated. A simulation of the large-scale experiment has also been conducted, where predictions of the load-bearing capacity and the first mode of failure was investigated. Also, a calculation script has been developed, which calculates the shear stress in the dovetail.  The results of the simulations clearly show the capability of the material model. Load-displacement graphs show ductile and brittle behaviour in compression and tension respectively. The strength is the highest along the fibres of the wood, with a fast decrease as the angle is increased. The simulation of the small-scale tests showed the initiation of rolling shear damage in the bottom transverse layer of the dovetail at a load level of 87 kN. The load continued to rise until a maximum load of 112 kN, while the damaged region grew upwards into the next layer. As compared to the physical tests, the mean maximum capacity of the joint was 125 kN, where rolling shear cracks could be found in the upper transverse layer in all tested specimens. Some of the tested specimens showed damage initiation at a load level of 84 kN. For the larger experiment, the same mode of damage was initiated at a load level of 161 kN which continued to rise until a maximum load level of 165 kN. The calculated values of the shear stress showed a critical shear force of 26 kN per dovetail. This value is 60 and 63 % of the simulated critical shear forces. The results of the simulation are in good agreement with the reference experiment in terms of damage initiation and maximum load. However, a large scatter of material properties, approximations of material orientations and interactions between individual layers results in a low level of predictability in terms of damage evolution and ductility in the material. / Woodbe Engineering AB är ett nystartat företag som har utvecklat en ny typ av knutpunkt för korslimmat trä (KLT). Förbandet innefattar inga metalliska förbindare, vilket förbättrar hållbarheten, ergonomin för arbetarna och tidseffektiviteten. Förbandet är konstruerat för att binda samman golv- och väggelement i flervåningsbyggnader, genom att fräsa tappar i golvelementen och motsvarande spår i väggelementen med hjälp av en CNC-maskin. Innan produkten kan användas på marknaden, behöver den verifieras. Verifikationen kan antingen ske genom fysiska tester eller beräkningar, alternativt en kombination av båda. Företaget har gjort experimentella tester i mindre skala där bärförmågan provades. Senare i år ska prover i större skala utföras. Syftet med arbetet är att utveckla en simuleringsmodell som kan förutspå resultaten hos de fysiska proverna. En simuleringsmodell som ger tillförlitliga resultat kan vara ett bra substitut till fysiska prover genom en lägre kostnad, de är mer tidseffektiva och parametrar kan enkelt ändras. KLT är uppbyggt av flera lager av träskivor med olika riktningar. Träet själv är relativt komplext att modellera. Det har olika egenskaper i olika riktningar, samtidiga duktila och spröda brottmoder och har en stor spridning av materialegenskaper. För att fånga upp dessa egenskaper, har en materialmodell som innefattar ortotrop elasticitet och linjär brottmekanik använts. Beteendet hos materialmodellen har utvärderats med tester i både drag och tryck i olika riktningar. Noggrannheten hos materialmodellen har undersökts genom en simulering av redan testade småskaleprover, där bärförmågan och brottmoden undersöktes. En simulering av fullskaleproverna har också gjorts, där en förutsägelse av bärförmågan och den första brottmoden har gjorts. Dessutom har ett beräkningsskript tagits fram som beräknar skjuvspänningen i tappen. Resultaten av simuleringarna visar tydligt förmågan hos materialmodellen. Kraft-förskjutningskurvor visar duktila och spröda beteenden i tryck respektive drag. Hållfastheten är högst i fiberriktningen, med en snabb minskning när vinkeln till fibrerna ökar. Simuleringen av småskaleproverna visade initiering av rullskjuvningsbrott i det undre tvärgående lagret i tappen vid en last av 87 kN. Lasten ökade till den maximala lasten 112 kN, medan det skadade området växte uppåt in i nästa lager. I jämförelse med de fysiska testerna var den maximala medellasten 125 kN, och rullskjuvningssprickor i det övre tvärgående lagret kunde hittas i alla provexemplar. Några av de provade exemplaren visade brottinitiering vid en last av 84 kN. Simuleringen av den större uppställningen visade samma typ av brottinitiering vid en last av 161 kN som ökade till en maximal last av 165 kN. Beräknade värden av skjuvspänning i tappen visade en kritisk skjuvkraft av 26 kN per tapp. Detta värde är 60 och 63 % av de simulerade kritiska skjuvkrafterna. Resultatet av simuleringen stämmer bra överens med referensexperimentet gällande brottinitiering och maxkapacitet. Dock, på grund av en stor spridning av materialegenskaper, approximationer gällande materialriktningar och samverkan mellan individuella lager, är nivån av förutsägbarhet låg gällande brottillväxt och duktilitet i materialet.

A common method employed within various national jurisdictions, utilized to counter organized crime, extremism and similarly felonious activities has been to legislate criminal prohibitions against actively participating in the very organizations within which these activities occur. Such legislation, however, has turned out to be a frequent subject of discussion for criminal law theorists. The legitimacy of criminalizing participation in and other types of involvement with criminal (and similar) organizations may be doubted, in light of various, often recited principles in criminal law theory and legal philosophy. This thesis examines these doubts and evaluates whether this type of criminalization fully meets the standards set by the aforementioned principles.

Brott mot person i offentlig miljö är en av de brottskategorier som skapar störst otrygghet i det svenska samhället. Under 2018 anmäldes totalt 5101 brott mot person i offentlig miljö i Malmö, vilket är cirka 10% av de totalt anmälda brotten i Malmö. För att minska brott i offentlig miljö krävs det att polisen arbetar effektivt och på rätt platser. Tidigare forskning visar på att arbete med ”hot spot” är en effektiv metod inom det polisiära brottspreventiva arbetet och ”harm spot” kan vara ett bra alternativ till att förbättra arbetet ytterligare. I denna uppsats är syftet att ge polisen ytterligare information om var den allvarligaste brottsligheten i Malmö sker. Detta genom att undersöka och presentera ”hot & harm spot”-kartor som jämför brottsligheten i Malmös delområden. Studien ämnar delvis att visa var brotten med högt skadevärde sker och om det verkligen sker i de särskilt utsatta områdena, Lindängen, Seved och Rosengård (NOA 2017), eller om det sker över hela Malmö. Studien ämnar även att undersöka om ”hot spots” och ”harm spots” stämmer överens gällande var brottsligheten i offentlig miljö begås. Resultaten i studien tyder på att brott i offentlig miljö framförallt sker i de centrala delarna i Malmö och att de platser som beräknas ha högst skadevärde finns i Lindängen och i centrum. Det vill säga enbart i ett av tre särskilt utsatta områden. / The public crime is the type of crime that makes people feel most unsafe in the Swedish society. During 2018 there was a total of 5101 criminal notifications of crimes against people in public spaces in the city of Malmö, which is approximately 10% of all reported crimes in Malmö. It is important for the police to work efficiently and with precision to reduce the public crime. ”Hot spot policing”, as an method for the police, is shown to have good results in making their work in reducing crime more efficient and ”harm spot policing” could be an alternative to make their work even more efficient. The main goal of this study is to give the Malmö police more knowledge about where the most serious crime in Malmö occur, by using the ”Swedish Crime Harm Index” made by Rinaldo (2015). The aim is to compare and to present the public crimes in particularly deprived areas and the remaining Malmö by using ”hot-” and ”harm spot” maps. According to the “Nationella operativa avdelningen” (2017) there are three particularly deprived areas in Malmö, which is Lindängen, Seved and Rosengård. The study will also look into if the ”hot spots” and ”harm spots” will differ in the places where the crimes is commited. The result in this study mainly show that the most crimes occur in the central parts of Malmö and the crimes with highest harm value occur in Lindängen and the central areas. Which means in only one out of three of the particularly deprived areas.