Juvenile delinquency is acknowledged as a social problem but the research is often focused to larger cities. The purpose of the study was to elucidate the understanding of professionals of the problem of juvenile delinquency in a smaller town like Örkelljunga municipality. We also wanted to investigate how the understanding of juvenile delinquency is used, is disseminated and contributes to developing practices in the work against juvenile delinquency. To be able to answer the purpose of this study, we decided to do a case study. The selection of interviewees was made through snowball selection and qualitative interviews were conducted. We also reviewed meeting documents from a local project working on crime in the municipality. The conclusion in our study is that the professional social workers in Örkelljunga have created a natural practice that strives to involve and nurture young people into a life without crime. This is done through relationship-building projects in which young people on glide are involved in a context of positive role models.

Sveriges kriminalpolitiska diskurs är i ständig förändring, vilket påverkar de straff som döms ut till unga lagöverträdare. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka den kriminalpolitiska diskursens innehåll utifrån argument som förs för respektive emot särbehandling vid tilldelning av straff för unga lagöverträdare. Granskningen genomfördes utifrån olika regeringsbildningar (Högerregering mellan 2006–2014, Vänsterregering mellan 2014–2022) och i relation till den straffrättsliga principen om proportionalitet och de teoretiska utgångspunkterna individualprevention, allmänprevention och Dual Systems Model. Det innefattade en granskning av potentiella skillnader i argument mellan unga omyndiga lagöverträdare i åldern 15–17 och unga myndiga lagöverträdare i åldern 18–20. En kvalitativ tematisk analys gjordes utifrån olika politiska dokument, vilket var studiens urval och material. Resultatet visade på flertalet argument för och emot särbehandling av unga omyndiga respektive unga myndiga lagöverträdare vid tilldelning av straff. Det sågs också skillnader i regeringsbildningarna, där vänsterregeringen har haft en skärpt kriminalpolitik för unga lagöverträdare i jämförelse med högerregeringen. / The discourse of the criminal policy in Sweden is constantly changing, which will affect the punishments given to juvenile offenders. The aim of the present thesis was to examine the content of the criminal policy discourse regarding juvenile offenders through analyzing arguments for and against treating juvenile offenders differently when assigning sentences. This was examined through carefully reviewing different government formations (Right wing between 2006–2014, Left wing between 2014–2022) and in relation to the criminal justice principle proportionality and the theoretical frameworks individual prevention, general prevention, and Dual Systems Model. It also included an examination for potential differences in arguments for minor juvenile offenders between the ages of 15–17 and juvenile offenders of age between the ages of 18–20. A qualitative thematic analysis was conducted by reviewing different political documents, which was used as the sample and material. The results showed multiple arguments for and against treating minor juvenile offenders and juvenile offenders of age differently than adult offenders when assigning sentences. It also showed differences between the government formations where the left formation had a more punitive criminal policy for juvenile offenders compared to the right formation.

Brottsutredning av brott som begås i en nära relation innebär omfattande belastningar för utredarna som möter brottsutsatta och våldsutövare, granskar grafiskt material och samtidigt ska navigera sig inom en stor myndighet. Syftet med denna studie var att granska vilka belastningar som polisutredare upplever i sin yrkesutövning, vad som skyddar från belastningar och om det finns skyddsfaktorer som saknas. Dessa frågor besvarades genom intervjuers med sju utredare inom Brott i Nära Relation och en tematisk analys. Teorier om hanteringsmekanismer och systemteori har använts för att fördjupa förståelsen av det empiriska underlaget. Studien visade att de olika belastningarna kunde delas in i två fält. Det första fältet var yrkesrelaterade påfrestningar där påträngande insyn i människors liv och traumatiska berättelser var återkommande. Organisatoriska påfrestningar var det andra fältet och innefattade hög arbetsbelastning, personalbrist samt bristande förståelse från ledande aktörer inom myndigheten. Det kollegiala stödet och chefens inställning till medarbetarnas mentala hälsa var den skyddande faktor som frekvent återkom i samtliga intervjuer. Studien visade även att de skydd som erbjöds av arbetsgivaren ibland fungerade undermåligt, dels på grund av svårigheter att prioritera skydd, dels kollegors negativa inställning. Det lyftes även önskemål att skyddet skulle vara mer frekvent återkommande, och finnas i nämnare anslutning till arbetsplatsen. Slutligen önskade utredarna att ledande aktörer i myndigheten skulle få en ökad förståelse för arbetets påfrestande natur. / Investigating domestic violence entails substantial strain on the investigators that meet victims and perpetrators, reviews graphic material and simultaneously must navigate within a sizeable governmental authority. The aim of this study was to examine what strains the investigators experienced in their profession, what protective aspects where there and what protective measure was lacking. These questions were answered through interviews with seven domestic violence investigators and through thematic analysis. Theories of coping and systems theory was applied to expand the comprehension of the empirical foundation. The study showed that these strains could be separated into two factions. The first faction was strains related to the professional practice where invasive insight into people’s lives and traumatic reports where frequently occurring.  Organizational strains were the second faction and included a high workload, lack of staff and a dearth of understanding from the leaders in the authority. Support from colleagues and the closest manager’s attitude towards mental health in the employees was frequently brought up in the interviews as protective aspects. The study also showed that the protective aspects offered by the employer was deficient in some respects. This was in part because of difficulties in prioritizing the protection, and in part due to colleagues’ negative attitude towards these protections. The investigators expressed desires about how the protection could be more frequent and remain in a closer proximity to the workplace. Finally, the investigators coveted an increased understanding of the straining work from the employers.

I Sverige har brottslighet och kriminalitet blivit ett utbrett samhällsproblem som diskuteras flitigt i den politiska – och mediala debatten. Politikernas svar på den ökade gängkriminaliteten tenderar ofta att hamna i en diskussion om att skärpa straffen, slopa ungdomsrabatten och ge polisen fler maktmedel för att bekämpa brottslighet än att arbeta förebyggande med målgruppen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka konsekvenser före detta kriminella möter när de har gjort valet att bryta med sin gamla livsstil, och att identifiera olika hinder som påverkar deras möjligheter att återanpassas till att bli fungerande medborgare. Betydande forskning från USA visar på att skärpta straff och långa fängelsevistelser är verkningslöst ifall syftet är att minska brottsligheten. En relevant fråga att ställa sig är ifall detta verkligen är den rätta vägen att ta? I min litteraturstudie pekar resultatet snarare på att långa fängelsevistelser riskerar skapa en rad följdkonsekvenser på både individ - och samhällsnivå för tidigare dömda personer som leder till att återanpassningen misslyckas. Men vad är lösningen på problemet med den ökade brottsligheten och hur skulle det kunna se ut istället? / In Sweden, crime and criminality have become a widespread societal problem that is frequently discussed in the political - and media debate. Politicians' response to the increase in crime often tends to sharpen penalties, cancel the youth discount and give the police more authority. But is this really the right way to go? The purpose of my literature study is to investigate the consequences that former criminals face when they have made the choice to break with their old lifestyle, and to identify the various obstacles that affect their chances of being readjusted to become functioning citizens. Significant research from, among others, the USA, shows that harsher punishment is ineffective if the purpose is to reduce crime. In my literature study, conclusions point rather to the fact that longer prison stays tend to result in aggravating obstacles on both an individual - and societal level that make it harder for the individual convicted person to stop committing crimes and return to a functioning everyday life. But what is the solution to the problem with increased crime, and what could this solution look like instead?

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka sociala riskfaktorer för återfall i brott hos unga kriminella som presenteras i aktuell forskning. Metod: Studien genomfördes genom en allmän litteraturöversikt med systematiska inslag. Sökningen gjordes i Criminology Collection och Sociology Collection. För utformning av sökstrategi användes SPIDER och de huvudsakliga inklusionskriterierna var kvantitativa, 2010-, riskfaktorer och recidivism. Syntetiseringen gjordes narrativt och studien hade en deduktiv ansats på grund av teoretisk referensram samt induktiv då slutsatserna dras från de delar av resultatet som svar på studiens syfte. Resultat: Resultatet baseras på de 14 artiklar som inkluderats varav inga artiklar från Sverige återfanns i sökningen. De huvudsakliga riskfaktorerna som visade association med recidivism var familjeförhållanden, skola och arbetsliv, umgänge, fritidsintressen och rekreation samt attityder och värderingar. Inga nya riskfaktorer presenteras i denna studie utan redan kända sammanställs och redogörs för. / Aim: The aim was to compile current research to see which kind of social risk factors presented for recidivism in youth delinquents. Method: This study is a general literature review with systematic elements. The search was conducted in Criminology Collection and Sociology Collection. The search strategy was formed by SPIDER and the main criterias for inclusion were quantitative, 2010-, risk factors and recidivism. The synthesizing was done narratively and the study had both an inductive and deductive onset. Results: The results are based on the fourteen articles included in the study, no articles from Sweden were found in the search. The main risk factors that were associated with criminal recidivism were family relations, school and work, socializing, leisure and recreation and also attitudes and values. No new factors of risk were found in this study, instead already known risk factors were summarized and explained.

Rädsla för brott är ett samhällsproblem som påverkar stora delar av befolkningen och ärdärför ett centralt ämne i den kriminalpolitiska sfären. Därför är det av intresse att studerafaktorer som är associerade med rädslan där en tolkning av Sampson, Raudenbush och Earls(1997) teori om kollektiv förmåga kan tänkas vara relevant. Den här kvantitativa studien baseras på data från Stockholms stads Trygghetsmätning somgenomfördes åren 2020 och 2023 i syfte att undersöka om det finns ett negativt sambandmellan kollektiv förmåga och självrapporterad rädsla för brott samt om det sambandetkvarstår med kontroll för demografiska och socioekonomiska faktorer. Resultatet analyserasutifrån teorin om kollektiv förmåga som rör hur social sammanhållning mellan invånare ochinformell social kontroll i ett bostadsområde kan påverka förekomsten av brottslighet. I denhär studien appliceras teorin utifrån tolkningen om att samma sociala mekanismer även har endämpande verkan på invånares rädsla för brott som begås i deras bostadsområde. Dataanalyseras i Statistical Product and Service Solutions (SPSS) med multipel regressionsanalys(eng. Ordinary Least Squares, förk. OLS). Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt icke-linjärt samband mellankollektiv förmåga och rädsla för brott som kvarstår med kontroll för demografiska ochsocioekonomiska bakgrundsfaktorer. Graden av rädsla för brott planas ut vid en medelnivå avkollektiv förmåga, vilket innebär att skillnaderna i rädsla för brott blev färre. Det innebär attden här studien påvisar ett empiriskt stöd för att en högre grad av kollektiv förmågasamvarierar med en lägre nivå av rädsla för brott. Sambandet är dock något svagt, vilket tyderpå att det finns andra mekanismer utöver kollektiv förmåga som också har betydelse för rädslaför brott. Slutligen diskuteras studiens implikationer, idéer kring potentiella åtgärder för attöka kollektiv förmåga i bostadsområden, studiens styrkor och svagheter samt förslag påframtida forskning.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish newspaper Aftonbladet represented the leading characters in the reporting about the murder of Yara Alnajjar. The questions examined were: How is Yara, the perpetrators and the municipality of Karlskrona represented in Aftonbladet? How is the relationship between the leading characters of the texts constructed? And what is the relationship between the characters and the audience?  To approach this we made a discourse analysis of ten texts from Aftonbladet, all related to the tragic series of events that costed Yara Alnajjar her life.  The result showed that Yara Alnajjar was represented as a classic victim-hero who’s only job was to be small, innocent, defenseless and to gather sympathy from the audience. And even though she had a different cultural background she became a part of “us”. The female perpetrator was, in contrast to the victim, represented as a mad non-woman. Discredited through her odd behaviour which contained both evil and sad moments. Next to her was the male perpetrator who, despite also being sentenced for the murder, gathered sympathy from the audience. As well as being represented as someone in the deep regret and sadness. The municipality of Karlskrona in return was both given blame for their non-actions and forgiven despite it, since Aftonbladet considered them to have tried to help.  We discovered that the media constructions in Aftonbladet were embedded with roles, archetypes and myths. It also showed that not everyone would fit into their roles so easily.

Syftet med denna studie är att undersöka bankernas syn på internkontroll och vidare undersöka vilka mekanismer som används föratt effektivisera den interna kontrollen. Studien riktar sig på attundersöka huruvida visselblåsning används som en av demmekanismerna för att stärka förmågan med att upptäcka ochförhindra oegentligheter av ekonomisk art. Studien använder en induktiv metod för att leda insamlingen avdatamaterial. Vidare använder studien en kvalitativ metod baseradpå intervjuer med fyra olika banker där datamaterialet analyserasmed datamaterialet i kapitel två. Studien visar att det finns en positiv syn på den interna kontrollenoch visselblåsning som mekanism för att skapa en framgångsrikverksamhet. Fastän visselblåsning anses ha en kompliceradfunktion, används den fortfarande för att upptäcka och förhindraoegentligheter, såsom ekonomiska brott. Förutom visselblåsning,använder bankerna mer mekanismer för att stärka och effektiviseraden interna kontrollen. Att uppmana medarbetarna att följa lagaroch principer, utbilda medarbetarna inom olika områden samt attskapa olika arbetarsätt inom verksamheten, att genomföra interntillsyn och ständiga granskningar är en del av de mekanismer somanvänds. / The purpose of the study is to examine the banks view of internalcontrol and further investigate what mechanisms are used tostreamline the internal controls. The study is directed into whetherthe whistle-blowing is used as one of the tools in the internalcontrol to enhance the ability to detect and prevent irregularities ofa financial character. The study use a inductive method to lead the collection of datamaterial. The study further use a qualitative method based on fourinterviews with different banks were this data material is comparedwith existing theories in the second chapter. The study shows that the view of internal control and whistleblowingis positive in the process to create a successful company inthe banks. Despite that the whistle- blowing is known as acomplicated function, it’s still used to detect and preventirregularities of crimes, such of financial character. Except whistleblowing,the banks are using more tools to streamline the internalcontrol. To urge employees to comply laws and other principles,education in different areas for employers but also to createdifferent work approaches in the company, to make internal checkupsand constant supervision of the organization work is some ofthe tools that are used.