Syftet med denna studie var att studera otrygghet bland tjejer som går i gymnasiet i Skellefteåkommun. Informationsinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tidigareforskning i ämnet visar bland annat att den största rädslan bland tjejer är att utsättas försexuella övergrepp. De flesta intervjudeltagarna i denna studie beskrev specifika områden i Skellefteå de väljer att undvika för att de känner sig otrygga på platsen. Mörkret spelade enroll på nästan alla tjejers otrygghet, där avsaknaden av kontroll på omgivningen beskrivs varadet jobbigaste. Även media beskrivs ha en roll i den upplevda otryggheten. Avslutningsvis,och det som kan vara grunden till en stor del av otryggheten, så beskrivs det upplevdaproblemet med samhället som mansdominerat. De främsta förebyggande åtgärderna someftersöks är bättre belysning utomhus, samt tidiga åtgärder för att på sikt förändra mannenssyn på kvinnor. / The purpose of this degree project has been to study levels of insecurity related to fears ofbecoming a victim of crime. Female students of Skellefteå municipality at upper secondarylevel have been the focus of this study. The material has been gathered throughsemistructured interviews. Previous research has shown that one of the greatest fears is thefear of becoming a victim of sexual assault. In this study the interviewees describe certainareas of Skellefteå which they try to avoid due to the fear of becoming a victim of crime.Darkness was a factor which recurringly was described as troublesome and the lack of controlin dark environments as the main cause of distress. The interviewees describe media as a partof their fear of becoming a victim of a crime and understand the society as male dominatedand that certain male behaviour is at the root of the issue. To come to terms with the problem,preventive actions such as better lighting outside and early preventive measures to changehow men behave around women was sought after.

Victim-Offender Mediation (VOM) is a common measure to handle criminal behaviour among the youth. The treatment has however encountered some difficulties in Sweden given its inefficient implementation and organisation. Swedish mediators must collaborate very closely and continuously with the police authorities, which many mediators are unable to do due to budgetary reasons and the work hours allotted for inter-agency cooperation specifically. The purpose of this thesis is to examine the experiences of VOM-mediators in what amounts to a vital collaboration with the police. 11 mediators were interviewed using a thematic analysis. Two main themes emerged from the interview sessions. The first theme showed the challenges associated with mediator-police cooperation, such as separate institutional theories between the two agencies. The second theme indicated how some mediators had managed to find a different approach to maintaining and cultivating a functioning cooperation with the police.The framework of new institutional theories was applied in order to explain the causes behind inefficient collaboration. The interviews showed that mediators and municipalities had handled these said difficulties in different ways. One successful measure was to integrate the social service mediator in the police building, causing friction to lessen and VOM to integrate more effectively within the police.The possibility to spend valuable work hours on collaboration mattered significantly. Municipalities which had provided mediators with sufficient time for mediation supported the development of a frictionless inter-agency collaboration. There was a vast difference between mediators who were actively supported by their organizations in this regard than those who were not. / Medling vid brott är en vanlig insats inom internationell ungdomsvård. Samtidigt har medlingen i Sverige problem med sin ineffektiva implementering och organisering. Svårigheterna beror delvis på hur samarbetet mellan polis och socialtjänst ser ut. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur medlare upplever samarbetet med polisen. För att undersöka detta har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 yrkesverksamma medlare.Med hjälp av en tematisk analys framkom två huvudteman i resultatet. Det första temat berörde medlarnas upplevelser av samverkan och organisatoriska utmaningar för den svenska medlingen. Det andra temat behandlade kommunernas hantering av svårigheter kring samarbete med polisen. Medlare angav också möjliga lösningar för att få till stånd ett fungerande samarbete med polisen både på lokal nivå och nationellt. Resultatet har analyserats utifrån den nyinstitutionella organisationsteorin. Det som är framträdande i resultatet är polisens och medlingsverksamhetens skilda institutionella logiker som påverkar vilka ärenden som anses vara möjliga att medla i. För flera av de berörda kommunerna har detta resulterat i en relativt låg ärendetillförsel till medlingsverksamheten. Detta trots att medlare själva beskriver att medlingen kan bistå vid många olika typer av brottsärenden och inte bara ”småbrotten”.Många svårigheter kopplade i materialet till kommunens egna satsningar på insatsen. Medlarnas möjlighet att avsätta tid för medling och att kunna interagera med polisen påverkar möjligheterna till samverkan. Det framgick att en kommun placerade medlare och polis i en gemensam byggnad vilket har lett till en samsyn och ett välfungerande samarbete. Samtidigt visar resultatet att medlare möter fortsatta svårigheter att tillämpa sitt yrke i samverkan med polisen. Detta är en konsekvens av bristande kunskaper om insatsen samt skilda institutionella logiker mellan verksamheterna. Detta har sammantaget fått konsekvenser för den hjälp som den unge gärningspersonen och brottsutsatte kan ta del av i krisen efter brottet.

No description available.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga kvinnor resonerar kringvarför de konsumerar true crime samt på vilka sätt de beskriver att konsumtionenpåverkar deras rädsla att utsättas för våldsbrott. Uppsatsen syftar även till attundersöka hur unga kvinnor framställer kopplingen mellan kvinnorssocialiseringsprocess och deras rädsla att utsättas för våldsbrott, i relation tillderas konsumtion av true crime. En kvalitativ ansats har tillämpats i form avfokusgruppsintervjuer för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.Reflexiv tematisk analys har använts för att analysera materialet. Den tematiskaanalysen resulterade i tre identifierade teman. Det första temat var Lockelsen avtrue crime. De huvudsakliga resultaten för detta tema var att deltagarnakonsumerar true crime för att få förståelse för gärningspersoners motiv ochhandlingar, kunskap om vilka beteenden de ska tillämpa och vilka typer avpersoner de ska undvika för att förhindra att utsättas för brott, samt underhållning.Tema två var Faktorer som påverkar rädsla, där resultaten visade att deltagarnadiskuterade att konsumtion av true crime påverkade deras rädsla att utsättas förvåldsbrott på olika sätt. Främst geografisk- och tidsmässig närhet till brottsoffrensom porträtteras, samt identifiering med brottsoffren var faktorer som gjordedeltagarna mer rädda att utsättas för våldsbrott. Deltagarna kopplade även truecrime innehåll till sin egen verklighet och sin risk att utsättas för brott. Det tredjetemat var Beteende en som konsekvens av true crime och resultaten från dettatema visade att deltagarna beskriver förändringar i deras beteende efter att debörjat konsumera true crime, i form av skyddande och undvikande beteenden. / This bachelor thesis aims to investigate how young women discuss the purposesbehind true crime consumption and how they describe the impact of true crimeconsumption has on their fear of violent crimes. Furthermore, the thesis aims toinvestigate in which ways young women depict the association between women’ssocialization processes and their fear of violent crime, in relation to true crimeconsumption. A qualitative approach has been applied and the thesis aims andresearch questions were answered with the help of focus groups. Reflexivethematic analysis constituted the method of analysis which resulted in threecentral themes. The first being The appeal of true crime. The main results of thistheme showed that the participants consume true crime content to gain anunderstanding of the perpetrators’ motives and actions, knowledge regardingwhich behaviors to adapt in order to avoid victimization, and entertainment. In thesecond theme, Factors that impact fear of crime, the participants discussed thattrue crime consumption impacted their fear of violent crime in diverse ways.Spatial- and temporal proximity to the cases being depicted in true crime contentwas a main factor that contributed to heightened fear. Furthermore, theparticipants connected true crime content to their own reality and their riskassessment in relation to victimization. The third theme was defined as Behaviorsas a consequence of true crime consumption. Results from this theme showed thatthe participants describe changes in their behavior as a consequence of their truecrime consumption. Mainly the behavioral changes consisted of protective andavoidant behavior.

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible. / Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns.

This study has conducted eight semi-structured interviews and a thematic analysis to investigate how collective efficacy affects trust in the police, the justice system, and the location of Södertälje, as well as how this, in turn, influences residents' experiences of safety and insecurity. The research design was qualitative and inductive, and the theory of collective efficacy was applied to explain the respondents' experiences. The results showed a high level of fear of crime and a lack of trust in the area due to the high level of crime in the surrounding areas of Södertälje. Lack of trust in the police and the justice system was also one of the most important factors that affected respondents' experiences of safety and fear of crime. / Denna studie har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att undersöka hur kollektiv förmåga påverkar förtroendet för polisen, rättssystemet och platsen Södertälje samt hur detta i sin tur påverkar invånarnas upplevelser av trygghet och otrygghet. Forskningsdesignen var kvalitativ och induktiv, och teorin om kollektiv förmåga applicerades för att förklara respondenternas upplevelser. Resultaten visade en hög grad av rädsla för brott och bristande tillit till platsen på grund av den höga nivån av kriminalitet i områdena runt omi Södertälje. Tillitsbrist till polisen och rättssystemet var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade respondenternas upplevelse av trygghet och rädsla för brott. / <p>2023-04-13</p>

Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze whether the current platform elements can handle the additional loads from the introduction of platform screen doors at various subway stations. The specific stations involved in the study were Norsborg, Alby, Fridhemsplan, Globen and Alvik. Method: By introducing the platform screen doors, the number of potential accidents is minimized, and the safety of passengers is increased. In order to see if the platforms would be capable of handling the extra load from the platform doors, engineers have measured the thickness of the current platforms to see whether they would be able to withstand the additional pressure that comes with the installation of platform screen doors. Results: Based on the calculations of the different platform types, the results show that platform type 1 can not handle loads from the platform doors and has to be reinforced to minimize the risks of breakage and tilting. Platform types 2 and 3 can manage the weight from the platform doors but should also be reinforced since there is a risk that they will break in the future. In order to achieve safety for people on the platform, the results show that a half-high platform door is the best choice. Conclusions: The available manufacturers on the market offer some different models of platform screen doors, both full and half-height. Since stations and their platform elements vary in design and quality, it is not the optimal choice to have the same type of doors on all stations. The best choice for indoor stations is to install full height screen doors where it is possible. Although, half-height screen doors can be installed on all stations. The half-height screen doors result in the most consistent performance while maintaining the safety of people on the platform.

The purpose of this study was to identify and describe attitudes to police and law enforcement funding in Sweden, and more specifically to find out if attitudes changed from the 1990s and onwards. The time interval was chosen since it was a period of societal change since Sweden was moving towards a more individualized society. The study analyses empirical data from the International Social Survey Programme, comparing surveys conducted in 1996, 2006, and 2016, to identify any differences in attitudes. The findings reveal differences in attitudes across the three time periods. Survey respondents in 2006 wanted lower funding for police and law enforcement compared to those in 1996 and 2016, whereas respondents in 2016 reported more positive attitudes toward police fundings. These trends were mostly consistent across social groups, although some groups reported larger changes in attitudes between time periods.

This essay discusses the question of whether describing people in essentialist terms violates the people being object to the description. The discussion is based on Kimberley Brownlee’s argumentation which states that there exists a right against social deprivation. To speak of people in crime-related, stigmatising and negatively charged terms – such as the term “criminal” – risks reducing the individual’s identity to solely the criminal aspect, and deprive them the opportunity of creating and sustaining other identities. A person’s role as a social contributor to family members and other close relatives is made more difficult, and the creation of social bonds outside the criminal sphere diminishes. This essay also brings up the critique put forward by Laura Valentini, who states that the lack in social needs is unsatisfiable in reality, and therefore it cannot be said to be a fundamental right, as Brownlee argues. The essay develops the thesis that, even though it is impossible to guarantee everyone meaningful social relationships, it is the duty of public institutions to facilitate and support the creation of these relationships. Furthermore, the use of essentialist terms – by both journalists, as well as politicians and other people in power – inhibit individuals the opportunity to create meaningful relational bonds, which could be paramount for their development and well-being. / essentiella termer. Diskussionen baseras på Kimberley Brownlees argumentation som menar att det finns en rättighet mot socialt berövande. Att tala om människor i brottsrelaterade, stigmatiserande och negativt laddade termer – såsom termen ”kriminell” – riskerar att reducera individens identitet till endast den kriminella aspekten, och fråntar dem möjligheten att skapa och bibehålla andra identiteter. Personens roll som socialt bidragande för familjemedlemmar och andra närstående försvåras, och skapandet av sociala band utanför ett kriminellt umgänge riskerar att minskas. Uppsatsen tar också upp kritik framfört av Laura Valentini, som menar att bristandet av sociala behov inte går att tillfredsställa i praktiken och att det därför inte kan påstås vara en fundamental rättighet, såsom Brownlee hävdar. Uppsatsen driver tesen att, även om det inte går att garantera en människa betydelsefulla sociala relationer, så är det de samhälleliga institutionernas uppgift att underlätta och stödja skapandet av dessa relationer. Och användandet av essentiella termer – av såväl journalister som politiker och andra makthavare – hämmar människors möjlighet till meningsfulla relationella band, vilka är viktiga för personens utveckling och välmående.

Syftet med denna studie är att med ett genusperspektiv undersöka hur flickor respektive pojkar som misstänks för brott beskrivs i socialtjänstens yttranden som upprättas enligt § 11 i Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Studien baseras på 28 yttranden inhämtade från två olika domstolar i Stockholm. Yttrandena gäller 14 flickor och 14 pojkar i åldrarna 15–18 år som antingen är misstänkta för misshandel, stöld, våld mot tjänsteman eller brott mot knivlagen och andra farliga föremål. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och analyserats utifrån begreppen genusregimer, genus, den manliga normen och avskiljandets logik, samt genusrättvetenskap. Vi har även analyserat resultaten utifrån tidigare beskrivna perspektiv på ungdomsbrottslighet. Vårt resultat visar på att det finns skillnader i beskrivningarna av flickor och pojkar, där flickor beskrivs mer positivt och pojkar mer negativt. Det finns vidare skillnader i fokus, där flickornas familjerelationer och pojkarnas fysiska hälsa och fritidsintressen betonas. Flickorna beskrivs i förhållande till sin kriminalitet som passiva och mindre farliga för samhället, medan pojkarna ses som aktiva och mer kriminellt farliga. Resultatet indikerar också att flickors kriminalitet konstrueras på olika sätt, men med övergripande kvinnligt kodade ord. För pojkarna framkommer både aggressivitet och sårbarhet i beskrivningarna. / The purpose of this study is to explore, from a gender perspective, how girls and boys accused of crimes are described in the social services' statements regarding juvenile delinquents. The study is based on 28 statements retrieved from two different courts in Stockholm. The statements concern 14 girls and 14 boys between the ages of 15 and 18 who are accused of various crimes. The empirical data has been processed through thematic analysis. Our results show that there are differences in the descriptions of girls and boys, where girls are described more positively and boys more negatively. There are also differences in focus, where girls' family relationships and boys' physical health and hobbies are emphasised to a greater extent. In relation to their criminality, girls are described as passive and less dangerous to society, while boys are seen as active subjects and more criminally dangerous. The results also indicate that girls' criminality is constructed in different ways, but with overall female-coded words. For boys, both aggressiveness and vulnerability emerged in the descriptions.