Podcast is an unregulated form of media that has grown in popularity over the past decade. Especially in the true crime genre. This type of podcast has attracted people's interest, but also criticism regarding the use of other people's suffering to create content. The purpose of this essay is to highlight how criticism towards true crime podcasts and documentary films is expressed and whether there is any difference depending on the type of media portraying the various criminal cases using discourse analysis as theory and method. The essay depicts two cases, the Engla case and the Arboga murders. With the help of three articles about each case, I have analyzed the discourse surrounding the producers' use of legal cases and the possible consequences this has on the victim's relatives. The criticism usually stems from the fact that the relatives have not been informed or given consent to a production about the murder of their relatives. The study concludes that the documentaries do not do anything wrong in using, for example, recordings from trials in their productions as it is a public document. However, some producers and publishers choose to take down episodes where relatives have been critical of them, while others leave the production available for everyone to see and listen to. In the essay, however, you get to see what it can look like when the relatives are informed and involved in various productions about their relatives. Then they get to tell about their experience and set the narrative around the case.

No description available.

Utgångspunkten för den här uppsatsen har varit att sammanställa och kartlägga frågeställningar i studentarbeten och i forskning som på något sätt behandlat polisiär utredning av brott inom nära relation. Syftet har varit att synliggöra vilka delar och aspekter av utredningar av brott i nära relation som varit och är av intresse för studentuppsatser och forskning. Detta har undersökts i en nordisk kontext. För att besvara uppsatsens frågeställning har en litteraturöversikt utförts. Datainsamlingen har gjorts i fyra olika sökbara databaser, och efter en genomgång av titlar (n=6177) valdes fulltexter (n=99) ut för genomläsning. Efter genomläsningen valdes fulltexter (n=79) ut som uppfyllde de uppställda kriterierna för inklusion. Resultatet visar att fem övergripande kategorier kunnat identifieras, samt att en majoritet av de inkluderade forskningsfrågorna behandlar tre av de övergripande kategorierna: samverkan, upplevelse av att utreda brott, samt olika typer av utredningsmetoder. Samtliga frågeställningar som har berört utredning med koppling till särskilt sårbara brottsoffer har behandlats i studentuppsatser.

I detta examensarbete kommer vi göra en kunskapssammanställning som kan geverksamma inom byggbranschen en god överblick av glas ur ett bärande perspektiv, där vi lyfter fram några av de forskningar som bedrivits i Sverige. Syftet är att undersökaforskningens utveckling kring glas som ett bärande element och få en djupare inblick i hur långt kommen forskningen är, samt varför glas inte används i lika stor utsträckning som andra bärande element. Arbetet kommer även undersöka vilka fördelar respektivenackdelar det finns med materialet som bärande element. Vi har valt att intervjua forskareinom området för att få en aktualiserad och tillförlitlig kännedom, samt kopplat denna tillrelevant forskning och litteratur. För att även få en inblick i vilken kunskap och åsikterverksamma personer och studenter inom byggbranschen har gällande användningen av glas som bärande element, har vi utfört en enkätstudie i samarbete med Glafo –Glasforskningsinstitutet. Denna enkätstudie har riktat sig till verksamma arkitekter,ingenjörer/konstruktörer och andra verksamma inom byggbranschen, samt studerandeingenjörer och arkitekter. Utifrån vår enkätstudie kunde vi konstatera att majoriteten inteanser sig ha en god kunskap kring glas som bärande element och att många även ärfrågande kring dess möjlighet att fungera som ett bärande element på grund av materialets egenskaper.Vi kunde även konstatera att forskningen kring glas som ett bärande konstruktionsmaterial går framåt då flertal forskningar gjorts inom området. Forskningen tittar framförallt på glasets infästning mot andra material, som i många fall kan vara problematiskt på grund av materialens olika egenskaper. Man tittar även på glasets bärande egenskaper då den utsätts för last. Ännu har man inte uppnått målet med att ta fram s.k. eurokoder för dimensionering av glasets bärande möjligheter. Detta gör det svår för glaset att slå igenom som ett bärande element, vilket innebär att man inte har samma möjlighet att använda glaset i den utsträckning som med andra material. Kostnaden att bygga med glas är också en aspekt som måste tas i beaktning, då det många gånger blir dyrare att välja glas istället för andra material. Detta på grund av saknandet av dimensioneringsklasser samt prefabricerade glaselement.Slutligen kan vi konstatera att glas som ett bärande element är på upptåg och väcker många nyfiknas intresse. Med materialet kan man skapa unika konstruktioner vilket kan ge ett arkitektoniskt upplyft. Glas som ett bärande element bör dock inte användas som ett primärt konstruktionsmaterial, utan i ett sekundärt avseende på grund av dess spröda brott. / The purpose of this degree project is to investigate the development of researches andstudies around the glass as a structural element. We want to gain a deeper insight into why glass as a structural element is not used as much as other structural elements, and what advantages and disadvantages there are with the material. To be able to do this we have been interviewing researchers with knowledge of glass in constructions and read different studies and literature. We choose to do a survey in cooperation with the Swedish Glass Research Institute – Glafo to achieve a good knowledge of what active workers and students in the construction industry thinks about glass as a structural element and what benefits they see with the construction alternative. According to the result of our survey the majority of the respondents do not believe they have enough knowledge about glass in structures and many of them questioned its ability to act as a supporting element because of the material's properties.We also note that research on bearing glass goes forward when several researches has been done in the field. The research is primarily looking at the glass attachment to othermaterials, which in many cases can be problematic because of the materials differentcharacteristics. It also conducts research to see how much load the glass can handle. They have not yet achieved the goal of producing so-called Eurocodes for the design of the glass-carrying possibilities. This makes it difficult for the glass to break through as acarrying construction material, which means that you do not have the same opportunity touse the glass in the extent as with other materials. To use glass in constructions is also an aspect that must be taken into seriously, when it often becomes more expensive to choose glass instead of other materials. This is because there are not sizing classes andprefabricated glass elements.In conclusion we can say that the glass as a load-bearing element is the antics and raises many of the curious interest. With the material we can create unique designs that can give an architectural lifted. Glass as a bearing material should not be used as a primary structural material, but in a secondary regard because of its brittle fracture.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.

No description available.

Juvenile delinquency is a widespread phenomenon in Sweden. Social services are responsible for caring for children and adolescents who live in adverse living conditions. Today, there are ongoing discussions among politicians and the media about the social services’ shortcomings in addressing juvenile delinquency. This qualitative study aims to explore how social services investigate children and adolescents who have reported criminal problems to the social services and to examine social workers’ experiences and potential opportunities in their professional practice. The data collection comprises five semistructured interviews that have been analyzed within the theoretical concepts of human service organizations and grassroots bureaucrats, as well as the transtheoretical model of behavior change. The results show that social workers describe various strategies and approaches in their work with juvenile delinquency. Moreover, the study elucidates the susceptibility of social workers' professional endeavors to both organization factors and external ones, encompassing societal confidence in social services and the dynamic evolution of juvenile delinquency. These factors can either aid or hinder social workers in addressing juvenile delinquency. In summary, more resources and motivation are needed in social services for adolescents and families, along with research to improve social workers’ conditions in juvenile delinquency.

Fear of crime (FOC) negatively affects the individual's everyday life and quality of life through avoidance behaviors and reduced informal social control, which in turn can increase the risk of crime. In Sweden, concern about crime is seen as an upward trend, despite a decrease in self-reported crime vulnerability since 2018. Using quantitative data, collected from the SOM institute, this study examines how xenophobia and social capital affect concern about crime in relation to gender, age and income. The theoretical framework used is vulnerability thesis, social capital and stereotypes along with xenophobia, with the conclusion that women are more fearful than men, that high social capital reduces fear, and that xenophobic attitudes create more fear of crime. The results highlight the importance of social factors in understanding fear of crime and the need to promote social capital to reduce this fear.

The thesis ”Crime, the evening press & Kristersson - A multimodal critical discourse analysis of Ulf Kristersson and the evening press within crime and justice” aims to analyze the role the evening press is playing in the portrayal of Kristersson in the field of crime and justice, aswell as analyze Kristersson's use of discursive tools when discussing various events in said field before and after the 2022 election campaign. Applied theories include framing theory and populist rhetoric, in order to explore how media frames Kristersson, as well as studying Kristersson’s populist political style. A multimodal critical discourse analysis is employed in order to analyze quotes, pictures, and the structure of the selected articles. The analysis revealed a broad use of discursive tools, among those a strategic use of transitivity. Kristersson tends to diffuse the distribution of responsibility, either to evade accountability or to protect other actors. Additionally, he tends to avoid mentioning any active subject, highlighting victims of a crime or making his statement cryptic and unclear. Generally, Kristersson was portrayed either in a neutral or positive way, often bolstering a character beneficial to him. The articles often feature pictures portraying Kristersson in a suit, sometimes accompanied with a Swedish flag in the background. These images can create and reinforce an image of him as a patriotic and dependable leader. Furthermore, surrounding articles often contribute to this image and amplify the message he intends to convey by presenting related topics with relevant pictures.

No description available.