Distansarbete har till följd av den pågående Covid-19-pandemin blivit ett vanligt förekommande arbetssätt som anammats över hela världen. I Arbetsgivarverkets ramavtal framgår det att distansarbete alltid skall ske på frivilliga grunder. Pandemin har dock inneburit en snabb och radikal förändring i människors sätt att arbeta och många har tvingats in i ett ofrivilligt distansarbete. Syftet med denna studie är således att undersöka vilken påverkan ofrivilligt distansarbete har på medarbetares välmående och på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien ämnar ge förslag på hur ledare kan säkerställa ett hållbart digitalt arbetssätt, även efter pandemin, och samtidigt tillgodose medarbetarnas välmående. Utifrån ovan syfte har en kvalitativ forskningsmetod varit mest lämplig eftersom författarna ämnade få en bild av respondenternas upplevda verklighet. Därför bestod datamaterialet av 19 semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare i sju olika företag. För att kunna undersöka medarbetarnas behov och påverkan vid distansarbete, har samtliga medarbetare jobbat åtminstone 80% på distans under en sammanhängande period sedan pandemins start vid intervjutillfället. Således hade de intervjuade cheferna nyligen bedrivit distansledarskap vid undersökningstillfället. Studiens resultat har sammantaget visat att en övervägande del av respondenterna var positivt inställda till distansarbete. Däremot berättade de intervjuade medarbetarna att de saknade det sociala utbytet som de annars fick på kontoret. Vidare ansågs gränssättning som den största utmaningen vid distansarbete, samtidigt som medarbetarna tyckte att gränser och fasta rutiner möjliggör en bra balans mellan arbete och privatliv. De intervjuade cheferna lyfte kontakten med sina medarbetare som den viktigaste delen i distansledarskapet och förespråkade avstämningsmöten som ett sätt att tillgodose medarbetarnas behov. En slutsats från studien är att det finns en problematik i att cheferna upplevde sig ha god kommunikation med sina anställda, medan flera av medarbetarna kände en avsaknad av kontakt med sin chef. Ytterligare en slutsats är att de medarbetare som ansåg att balansen mellan privatliv och arbetsliv underlättades vid distansarbete var de som hade hemmavarande barn. Detta tror vi på längre sikt kan innebära en större risk till försämrat välmående för de som till exempel bor själva. Slutligen kan vi konstatera att det som varit mest betungande för medarbetarnas välmående har varit avsaknaden av de sociala kontakterna. / Due to the ongoing Covid-19-pandemic, telework has become a common way of working that has been adopted around the world. The Swedish Employers’ Agency’s framework agreement states that teleworking should always take place on a voluntary basis. However, the pandemic has meant a rapid and radical change in the way people work. Therefore many people have been forced into mandatory teleworking. The purpose of this study is thus to examine how the well-being of employees and their work-life balance have been affected by the mandatory telework. The study also intends to provide suggestions on how leaders can ensure a sustainable digital way of working, even after the pandemic, and at the same time ensure the well-being of their employees. Based on the above, a qualitative research study has been chosen since the authors of this thesis intended to get the respondents' perceived reality of teleworking and distance leadership. Therefore the data material consisted of 19 semi-structured interviews with managers and employees in seven different companies. All of the employees have worked at least 80% remotely for a continuous period at the time of the interview, in order for the authors to be able to examine their needs when working remotely. The interviewed leaders had recently operated distance leadership at the time of the study. Overall, the results of the study showed that a majority of the respondents had a positive attitude towards teleworking. However, the interviewed employees said that they lacked the social exchange that they otherwise received at the office. Even though boundaries were considered the biggest challenge of telework, the employees thought that boundaries and routines are what enables a good work/life balance. The interviewed managers emphasized the importance of good communication with their co-workers. They advocated that everyday meetings are a way to assure the needs of the employees. From this study we can distinguish one problem regarding the communication between managers and their employees. The interviewed managers felt they had functioning communication with their co-workers, while several of the employees felt a lack of contact with their manager. Another conclusion from this study is that the employees who considered that their work/life balance had improved as a result of working remotely, were those who had children at home. We believe that in the longer term this may mean a greater risk of deteriorating well-being for those who, for example, live alone. Finally, we can conclude that the most negative impact on the well-being of the employees was the lack of social contacts. This paper is written in Swedish.

Bakgrund: Den industriella marknadsföringen kännetecknas av djupa kundrelationer, där affärer ofta karaktäriseras av långa säljprocesser som innefattar åtskilliga interaktioner med flertalet aktörer involverade. Denna försäljning har blivit allt mer relationsorienterad där kundens behov, värde och önskemål sätts i fokus. Covid-19 har främjat ett digitalt arbetssätt vilket har påverkat verksamheter, affärslandskapet och interaktionen mellan säljare och kunder. Den fysiska interaktionen som anses vara grundläggande vid en nykundsbearbetning och för skapandet av en kundrelation har nu ersatts av digitala möten.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka och bidra med ökad förståelse för hur omställningen till att arbeta digitalt på distans har en inverkan på säljarens nykundsbearbetning och etableringen av kundrelationer B2B.  Metod: Denna flerfallstudie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod och utgår från ett hermeneutiskt perspektiv i samverkan med en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studiens empiriska resultat har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från fyra olika fallföretag. Utifrån tidigare forskning analyseras det empiriska resultatet.  Slutsats: Denna studies resultat påvisar att säljarens arbetssätt har påverkats i viss utsträckning vid bearbetning av nya kunder. Affärer präglas i hög grad av mjuka värden där den fysiska interaktionen förblir viktig för utvecklingen av en kundrelation. Digitala interaktioner ställer högre krav på säljaren inför ett möte och innebär svårigheter att kunna knyta en personlig kontakt för att komma kunden nära och utveckla ett förtroende. Samtidigt visar studien att det digitala verktyget medför en högre effektivitet, tillgänglighet, och en ökad möjlighet att nå fler kunder. Affärslandskapet har förändrats och en kombination av fysiska och digitala möten kommer vara ett sätt för säljarna att nykundsbearbeta på. / Background: Industrial marketing is defined by deep customer relationships, where business is characterized by long sales processes which include numerous interactions with multiple participants. B2B-sales have become more relationship-oriented where the customer's needs, values and wishes are the focal points. Covid-19 has promoted a digital way of working, which has changed the business landscape and the way salespeople interact with customers. The physical interaction that is considered vital when acquiring new customers has now been replaced by digital meetings.  Purpose: The purpose of the study is to investigate and contribute with an increased understanding of how the transition to working remotely has an impact on the seller’s customer acquisition and the establishment of B2B-relations.  Method: This multiple case study applies a qualitative research method, based on a hermeneutic perspective and a deductive approach with inductive elements. The empirical results of the study have been collected by means of semi-structured interviews from four different companies. The result of the interviews has been analysed using previous research.  Conclusion: The results of this study show that the salesperson’s way of working has been affected to a certain extent when acquiring new customers. B2B-sales is characterized by soft values where the physical interaction remains important for the development of customer relationships. Digital interactions require higher demands on salespeople before a meeting and can imply difficulties in developing a personal contact and association between the parties in order to establish trust. However, it turns out that digital tools lead to higher efficiency, availability, and an increased opportunity to reach more customers. The business landscape has changed, and a mix of physical and digital meetings will be a way for salespeople to acquire new customers.

Covid-19, also known as the coronavirus, took the world by storm after the outbreak in Wuhan in December 2019. A rapid spread of infection started and it is still ongoing. Many parts of the society are affected, and the flow of information to society has not been as important for long. That information is interpreted and transmitted correctly is of great importance. How are recommendations from responsible authorities interpreted at national level, at regional level, and at local level?    This policy study analyzes regulations and documents from national, regional and local levels of society on the basis of the theories Risk and Crisis communication, Distributed Cognition and quality theory. Finally, it contributes to an increased understanding of how public Risk and Crisis communication is interpreted from national to regional and local levels of society during an ongoing pandemic.   By analyzing the result with a WPR approach to analysis, the study finds a lack in communication, which leads to the information representation from regional and local society levels not being optimal during a crisis situation like COVID-19. The study finds patterns in the communication that can be improved and one conclusion is that DC can be used as an explanatory model to how information is being spread through different levels of society. Proposals for further research is to examine how DC can be applied in the development of communication for information transfer and how the quality theory can be applied to better the information transfer. / COVID-19, även känt som coronaviruset, tog världen med storm efter utbrottet i Wuhan december 2019. En snabb smittspridning startade och pågår fortfarande. Flödet av information till samhället har inte varit så viktig som i detta skede på länge i och med att många delar av samhället påverkas. Att information tolkas och överförs på rätt sätt är av stor betydelse. Hur tolkas information och föreskrifter angående COVID-19 från ansvariga myndigheter på nationell nivå till den regionala och lokala informationsrepresentationen?    I denna policystudie analyseras föreskrifter och skrifter från nationella, regionala och lokala aktörer genom att teorierna Risk- och Kriskommunikation, Distributed Cognition (DC) och kvalitetsteori används. Resultatet kan leda till ökad förståelse om hur offentlig risk- och krisinformation tolkas från nationell till regional och lokal nivå under en pågående pandemi.    Genom att analysera resultatet med en ’What´s the problem represented to be?’-analys (WPR-analys) finner studien brist i kommunikationen, vilket leder till att informationsrepresentationen från regional och lokal nivå inte är optimal vid en krissituation likt COVID-19. Studien finner mönster i kommunikationen som kan förbättras och en slutsats är att DC kan användas som förklaringsmodell till hur information sprids mellan olika samhällsnivåer. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur DC kan tillämpas vid utveckling av kommunikation för informationsöverföring och hur kvalitetsteorin kan tillämpas för att förbättra informationsöverföringen.

Förändringar sker ständigt i organisationer av olika anledningar och som konsekvens av covid19 har distansarbete under den senaste tiden haft en snabb ökning, då många arbetsplatser tvingades ställa om till detta för att begränsa smittspridningen. Nya direktiv kom snabbt och förutsättningarna kunde ändras från dag till dag. Arbetet på distans resulterade i en ökad digitalisering och ledarskapet på plats fick i många fall skötas på distans och från det egna hemmet via en mobiltelefon eller dator. Flera faktorer påverkar ledares kommunikation och relationer till sina medarbetare och i föreliggande studie kommer fokus ägnas åt hur distansarbete som en förändring påverkat medarbetare och arbetsgrupper ur ett ledarskapsperspektiv. Vi har utfört en kvalitativ studie som undersökt de nya förutsättningarna och hur de påverkat kommunikation och relationer. För studien har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer med ledare inom kultur och fritidsenheten på olika kommuner som innan covid-19 inte arbetat så mycket på distans. Vår studie handlar om hur ledare upplevt denna tid och om de sett någon påverkan på relationer och kommunikation med medarbetarna, de har fått anpassa sig till nya arbetssätt och funnit nya strukturer.  Syfte och metod: Studiens syfte har varit att öka förståelsen för den upplevda förändringen och de upplevda möjligheter och svårigheter som kommit med att hålla relationer och kommunikation digitalt. LMX är den teori som beskriver relationens betydelse mellan ledare och medarbetare. Teorin används för att ge en teoretisk grund för det material som studien presenterar. Då studiens ska ge en djupgående beskrivning av det valda problemområdet är studien baserad på en kvalitativ metod. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med ledare som arbetar i kommunal verksamhet som ger sina upplevda tankar kring ämnet. Intervjuerna genomfördes i form av videosamtal med samtliga respondenter med hänsyn till rekommendationerna om social distansering. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att relationer som tidigare fungerat bra i stor grad fortsätter att fungera bra även vid ett distansledarskap. Kommunikationen har kunnat utvecklas med digital hjälp och det har funnits substitut till fysiska möten via digitala plattformar. Studiens viktigaste slutsats är att mycket tid får läggas på de relationer med medarbetarna som inte fungerat fullt ut, de relationer som är krävande från start blir inte mindre krävande i en tvingande förändring. / Background and problems: Changes are constantly taking place in organizations for various reasons and as a consequence of covid-19, teleworking has recently increased rapidly, as many workplaces were forced to switch to this to limit the spread of infection. New directives came quickly and the conditions could change from day to day. The work at a distance resulted in increased digitization and the leadership on site had in many cases had to be managed remotely and from one's own home via a mobile phone or computer. Several factors affect leaders' communication and relationships with their employees, and in the present study, the focus will be on how teleworking as a change has affected employees and workgroups from a leadership perspective. We have conducted a qualitative study that examined the new conditions and how they affected communication and relationships. For the study, we conducted nine semi-structured interviews with leaders in the culture and leisure unit in different municipalities who before covid-19 did not work that much at a distance. Our study is about how leaders experienced this time and if they saw any impact on relationships and communication with employees, they have had to adapt to new ways of working and found new structures. Purpose and method:The purpose of the study has been to increase the understanding of the perceived change and the perceived opportunities and difficulties that have come with keeping relationships and communication digital. LMX is the theory that describes the importance of the relationship between leader and employee. The theory is used to provide a theoretical basis for the material that the study presents. As the purpose of the study is to provide an in-depth description of the selected problem area, the study is based on a qualitative method. The study is based on nine semi-structured interviews with leaders who work in municipal activities who give their perceived thoughts on the subject. The interviews were conducted in the form of video interviews with all respondents concerning the recommendations on social distancing. Results and conclusion: The results of the study show, based on the empirical material and theory, that relationships that previously worked well to a large extent continue to work well even at a distance leadership. Communication has been able to be developed with digital help and there have been substitutes for physical meetings via digital platforms. The most important conclusion of the study is that a lot of time may be spent on the relationships with employees that have not worked fully, the relationships that are demanding from the start will not be less demanding in a compelling change.

Bakgrund: Kvinnor påverkas av Covid-19 pandemin som bidragit till att förändringar skett inom vården under förlossning samt postnatalt. Forskning har visat att pandemin påverkar kvinnornas psykiska hälsa negativt. Det fanns en oro bland kvinnor att få symptom eller smittas av Covid-19 samt en rädsla över att vårdpersonalen inte skulle vilja vårda dem då. För att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin vårdtid i samband med barnafödande under pandemin, behövs mer forskning. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vårdtid i samband med barnafödande under pågående Covid-19 pandemi. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 10 kvinnor som fött barn under Covid-19 pandemin. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett tema, tre kategorier och nio subkategorier. Det övergripande temat som framkom var följande:“Covid-19 pandemin bidrog till känslor av ensamhet och övergivenhet samt ett ökat behov av stöd och trygghet” samt kategorierna: “ Partnerns stödjande roll och möjlighet till delaktighet”, “Vårdpersonalens stödjande roll“ och “Vårdmiljöns betydelse”. Konklusion: Partnerns närvaro är viktig för att kvinnornas ska känna stöd och trygghet. Det finns ett ökat behov av närvaro, kommunikation samt information från barnmorskan. / Background: Women is affected by the Covid-19 pandemic that contributed to changes in health care during childbirth and postnatal. Research has shown that the pandemic had negatively affected women´s mental health. There is concern among women about getting symptoms or being infected with Covid-19 and fear that the midwife would not want to care for them. To increase knowledge about how women experience their hospital stay in connection with childbearing during ongoing pandemic, more research is needed. Aim: To describe women´s experiences of their hospital stay in connection with childbearing during ongoing Covid-19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Semistructured individual interviews were conducted with 10 women who gave birth during Covid-19 pandemic. Results: Data analysis resulted in one theme, three categories and nine subcategories. The overall theme that emerged was following: ”Covid-19 pandemic contributed to feelings of loneliness and abandonment as well as an increased need for support and security” and categories: ”Partner´s supportive role and opportunity for participation”, ”Health professionals supportive role” and ”The importance of the care environment”. Conclusion: Presence of the partner is important for women to feel support and security. There is an increased need for attendance, communication and information from midwives.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har ställt stora krav på arbetsplatserna. Tidigare forskning visar att organisationer påverkas på många olika sätt i krissituationer. Hur dessa kriser bemöts och hanteras av ledare kan vara avgörande för organisationens framtid. I och med att både ledarskap och kriser är svåra att definiera är ledarskapsrollen i kriser intressant samt aktuellt eftersom vii skrivande stund befinner oss mitt i covid-19-pandemin.   Problem: Den snabba smittspridningen har ställt krav på arbetsplatser som i sin tur påverkatsmycket av detta. Tidigare rutiner och vanor kan inte följas på samma sätt som tidigare vilket kan skapa oro och problem inom företag. Det krävs hantering av situationen med covid-19-pandemin samtidigt som företag måste lyckas utföra sina vardagliga arbetsuppgifter föröverlevnad på lång sikt. Oavsett om den nya vardagen gynnar eller hämmar företag måsteåtgärder vidtas. Ledarna måste använda sina egenskaper för att hantera situationen på bästa möjliga sätt samtidigt som deras egna tankar och åsikter spelar mindre roll när det ställs krav på att saker och ting måste utföras på ett specifikt sätt. Det finns inte mycket erfarenheter som kan användas kring varje specifik kris eftersom en del är helt nya och unika krävs det att ledare är medvetna om vad som skulle kunna uppkomma och hur de ska agera. Ledare behöver besitta olika typer av kompetenser beroende på kris för att lyckas hantera den komplexa situationen som organisationen står inför.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledarskapets utförande har påverkats undercovid-19-pandemin. Tanken med denna undersökning är att både involvera ledare och medarbetare. Utifrån ledare och medarbetare är målet att skapa en förståelse utifrån deras uppfattningar för att erhålla en tydligare bild på hur ledarskap faktiskt har påverkats av covid-19-pandemin.   Metod: Vår forskningsstrategi var att genomföra en fallstudie för att skapa en större förståelse hur ledarskap påverkas vid krissituationer. I undersökningen används två kvalitativa metoderför att både få en bred och djup förståelse utifrån respondenterna. En avgränsning har gjorts i undersökningen till att undersöka en liten del av Volvo Lastvagnar AB och specifikt hur ledarskapet har påverkats inom denna del.   Studiens resultat: Det är näst intill ingenting som är sig likt jämfört med ledarskapet innancovid-19-pandemin. Det som visat sig vara den största påverkande faktorn på ledarskapet harvarit distansarbete. Trots att ledarna inte upplever att ledarskapet fungerat bra upplevermedarbetarna det vilket visar att de finns olika uppfattningar kring detta område. Undersökningen visar även att det finns olika uppfattningar kring arbetsutförandet. Dessa olika uppfattningar har påverkat avdelningen positivt då det genererat flera nya lösningar på problem som uppstått. Medarbetarna har fått större ansvar för arbetsutförandet vilket har lett till merkreativa lösningar jämfört med tidigare. Genom att ledarna har givit mer ansvar tillmedarbetarna har det visat sig att deras livssituation påverkats positivt genom mer egenplanering av arbetet. / The written language of this paper is Swedish.   Background: The Covid-19 virus has come to demand huge requirements for all businesses. Research shows that different organizations has been affected in different ways during critical situations, how these situations is being answered and handled by the leaders can be crucial for the organizations future. However good leadership and critical situations is hard to define, the role of a leader during crisis is a very interesting subject in this moment when we are actually living during a pandemic right now.     Problem: The quick development around the spread of infection has demanded a lot for companies. Old routines and habits can’t be followed in the same way as before which causes worries inside the company by the employees. Management around the pandemic situation are important and at the same time the company has to proceed and manage to keep their regular work going on and manage to survive at longer terms. Even though this new way of work gains or inhibits the company some measures have to take action. The leaders must use their knowledge to handle certain situations in the best possible way. At the same time their own thoughts and opinions does not play a role in this when the work must be dealt with in a specific way. There is not a lot of experience when it comes to handle a specific crisis because the crises are brand new and unique which means that the leaders have to be beware of what can show up and how to take action for it. A leader needs to have a lot of knowledge around different areas depending on the situation to actually manage the complex situation the organization is facing.   Purpose: The purpose of this essay is to investigate the outcome of how leadership has been affected during the pandemic. The thought of this investigation is to involve leaders for the companies and also the employees. Our target is to create an understanding based on their thoughts on how to keep up a clear view on how good leadership actually has been affected during the pandemic.   Method: Our research strategy was to implement a study that creates a bigger understanding on how leadership affects during a critical crisis. In this investigation we’ve used two qualitative methods to get a wider and deeper knowledge based on the respondents. During this investigation a boundary has been made during the research for a small part of the company Volvo Lastvagnar AB on how specific the leadership has been affected.   The result: It’s basically nothing that is what it used to be when it comes to leadership compared to what it was before the pandemic. The study shows that the biggest element on leadership has been the distance work. The leaders do not believe that their style of leadership is doing great for the company, although if we ask the employees, they think it works which shows that there are a lot of different opinions in this area. The study shows that around during different working situations, there are a lot of opinions that actually affected the company positively because it has generated new and improved solutions on upcoming problems. The employees have been titled with more responsibility during work which has led to more creative solutions compared to earlier. By the bigger responsibility handed out by the leaders, the employees have a more positive feeling when it comes to life in general just because they have their own structure and planning of their work.

En revisor ska utifrån ett opartiskt och självständigt förhållningssätt granska ett företags redovisning. Uppdraget som revisorn genomför ska enligt gällande lagar genomföras helt oberoende. Det innebär att revisionen inte ska påverkas av yttre omständigheter eller personliga agendor. Under pandemin som pågår har revisorerna en viktig samhällsfunktion. Dels ur ett granskande perspektiv, men även andra uppdrag som exempelvis rådgivning fyller en viktig funktion i dagsläget. Revisorns arbetsuppgifter handlar till stor del om att skapa goda och hållbara kundrelationer. Anledningen till det är att företagen ska känna ett förtroende och att revision ska vara legitim.   Covid-19 är en global pandemi som orsakat stora förändringar i samhället såväl ekonomiskt som socialt. Mängder av företag har tvingats till åtgärder som att permittera personal och i vissa situationer avyttra sina verksamheter. Politiska aktörer har tvingats till nödåtgärder som till exempel innefattar stödpaket till de företag som drabbats av pandemin. Dessa stödpaket innehåller olika typer av ersättningar för permittering och fasta kostnader.  Studiens syfte är att granska hur revisorns arbetsuppgifter påverkas av den pågående Covid-19 pandemin. Studien är av kvalitativ karaktär vilket innebär att resultatet bygger på genomförda intervjuer med revisorer i Sverige. Avgränsningarna som gjorts är att endast auktoriserade revisorer varit aktuella för studien samt att vi endast fokuserat på Sverige.  Studien indikerar att majoriteten av revisorerna upplever en förändring i deras arbetsuppgifter utifrån flera parametrar. Relationerna och mötena mellan revisor och kund har blivit allt mer digitaliserade som en konsekvens av pandemin. Fysiska kundmöten har minskat avsevärt vilket innebär att tidigare uppbyggda relationer har varit en viktig faktor för revisorerna. Majoriteten av revisorerna menar även att antalet situationer där oberoendet och objektiviteten behöver utvärderas har ökat i samband med att företag får ekonomiska problem. Stödpaketen som staten fördelar ut till företag har skapat en ny typ av revision för revisorerna. Granskningen av dessa stöd har lett till en ökad arbetsbörda.  Våra slutsatser är att pandemin har påverkat revisorns arbetsuppgifter utifrån flera aspekter. Utvecklingen av digitaliseringen har ökats på med anledningen av pandemin. Mindre fysisk kontakt har gjort att revisorerna använder sig av fler digitala hjälpmedel vid exempelvis kundmöten. Vi ser en tydlig förändring när det gäller fortlevnadsprincipens aktualitet. Allt fler företag drabbas av ekonomiska problem vilket har gjort revisorns bedömning av fortsatt drift mer aktuell. Studien indikerar också att stödpaketen som fördelats till företagen har gjort bedömningen av den fortsatta driften mer komplex. Vilket i sin tur har lett till att revisorerna vidtagit åtgärder. Till exempel genom ytterligare informationsinsamling av prognoser och rapporter för att kunna säkerställa sin bedömning. / An auditor must, based on an impartial approach, review a company's accounts. The assignment performed by the auditor must, in accordance with applicable law, be carried out completely independently. During the ongoing pandemic, the auditors have an important societal function. Partly from an reviewing perspective, but also other assignments such as counseling fulfill an important function in the current situation. The auditor's tasks is largely about creating good and sustainable customer relationships. Covid-19 is a global pandemic that has caused major changes in the society both economically and socially. Lots of companies have been forced to take measures such as laying off staff and in certain situations divesting their companies. Political actors have been forced to take emergency measures that, for example, include support packages for the companies affected by the pandemic. The purpose of the study is to review how the auditor's tasks is affected by the ongoing Covid-19 pandemic. The study is of a qualitative nature, which means that the results are based on conducted interviews with auditors based in Sweden. The delimitations that have been made are that only authorized accountants have been relevant for the study and that we have only focused on Sweden. The study indicates that the majority of auditors experience a change in their tasks based on several parameters. The relationships and meetings between auditor and customer have become increasingly digital as a consequence of the pandemic. Physical customer meetings have decreased significantly, which means that previously built relationships have been an important factor for the auditors. The majority of the auditors also believe that the number of situations where independence and objectivity need to be evaluated has increased due to companies having financial problems. The support packages that the state distributes to companies have created a new type of audit for the auditors. Our conclusions are that the pandemic has affected the auditor's tasks based on several aspects. The development of digitalization has increased due to the pandemic. Less physical contact has led to the auditors using more digital solutions at, for example, customer meetings. We see a clear change in the topicality of some principles. More and more companies are suffering from financial problems, which has made the auditor's assessment of continued operations more relevant. The study also indicates that the support packages distributed to the companies have made the assessment of continued operations more difficult. (This essay is written in Swedish).

The Covid-19 pandemic has created sudden changes in society and in the organisational landscape where working from home practices have been applied on a large scale to reduce the spread of the virus. The restrictions from governments and changing working environments have affected people's lifestyles. Furthermore, certain countries have also initiated formal lockdowns which has not been the case in Sweden where recommendations have been given to work from home. This research aims to find out how managers are adopting to and dealing with changing organisational practices that are impacted by different institutional pressures such as values, regulations and change. This study focuses on managers to find out how they have adjusted to working from home practices and managed challenges from it but also to understand their arguments and considerations about future work constellations. By this material we aspire to provide managers with information in terms of organising working practices when society is going back to normal which highlights risks and opportunities with working from home and future hybrid working arrangements.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.

Sammanfattning Titel: Håll i, håll ut... men håll er borta! - Krishanteringen hos ishockeyföreningar och museer under en rådande pandemikris Författare: Viktor Gustafsson, Filip Svensson, Marcus Söderström Program: Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar Inledning: Den pågående coronapandemin har medfört flera typer av restriktioner som avståndshållning och antal personer som får samlas i allmänna sammankomster. Det har medfört att idrotts- och kulturverksamheter har påverkats negativt ekonomiskt och har fått ekonomiskt stöd från staten. För ishockeyföreningar har det inneburit att publikantalet har begränsats och matcher har ställts in. För museer har restriktionerna resulterat i stängda eller begränsade publika verksamheter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse av krishantering hos ishockeyföreningar och museer under en pågående pandemi. Tillsammans med tidigare forskning och våra fynd avser vi att konstruera en modell som illustrerar åtgärderna som organisationerna har vidtagit. Metod: För att besvara syfte och forskningsfråga har vi använt oss av en abduktiv ansats. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre ishockeyföreningar och fyra museer samlades empiriskt material. Empirin analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning om krishantering för att uppfylla syftet. Slutsats: Vi kom fram till att organisationerna inte genomförde några åtgärder innan krisen. Under krisen har organisationerna genomfört nedskärningar, åtgärder för att dämpa smittspridningen och ökat användningen av digitala verktyg. Flera av åtgärderna har gett lärdomar som medför att vissa åtgärder överlever efter krisen och kan skapa nya framtida strategier. / Abstract Title: Persevere, endure… but mind the distance! - Crisis management in ice hockey clubsand museums during an ongoing pandemic crisis Authors: Viktor Gustafsson, Filip Svensson, Marcus Söderström Programme: Business administration and Economics Programme, specialization in Accounting and Management Control Advisor: Thomas Karlsson Examiner: Petter Boye Institute: School of Business and Economics at Linnaeus University in Kalmar Introduction: The ongoing corona pandemic has brought various forms of restrictions such as social distancing and the maximum number of people allowed to gather in crowds. This has resulted in negative economic impact among sports and cultural organizations who have received financial support from the government. For ice hockey clubs this has meant that the number of attendances allowed has been restricted and ice hockey games have been cancelled. For museums, the restrictions have resulted in either closed or restricted public operations. Purpose: The purpose of this paper is to increase the understanding of crisis management among ice hockey clubs and museums during an ongoing pandemic. By combining the findings of this paper with former research we have the intention to create a model that illustrates the responses that the organizations have made. Method: To achieve the purpose and answer the research question we used abductive reasoning. By conducting qualitative semi-structured interviews with three ice hockey clubs and four museums we gathered empirical evidence. The gathered evidence was analyzed and interpreted by using former research about crisis management to fulfill the purpose. Conclusion: We found that the organizations did not conduct any responses before the crisis. During the crisis the organizations conducted retrenchment responses, responses aimed to mitigate the spread of the corona virus and increased the use of digital tools. Several of the responses have resulted in some responses surviving after the crisis and could create new strategies in the future.