Global ETD Search

61	Analysis of Customer Personal Data Processing in a Swedish Public Transport Organization Jovic, Katarina January 2020 (has links) Purpose: The purpose of this research is to analyze the current routine for processing customers’ personal data in a Swedish public transport organization and advise on improvements that might be made to better comply with GDPR. Methodology: A qualitative study of personal data (as defined in the GDPR) based on five telephone interviews. The interviews were held in Swedish, then transcribed and finally translated to English for analysis. Literature perspectives: A research (neutral) perspective of the implementation regarding the General Data Protection Regulation (GDPR) within an organization. It is reported that GDPR tend to increase the tension in an organization. Some organizations expect GDPR will increase the annual budget and believe the business strategy will be changed. Findings: The organization is interested to clearly implement the regulation to their best interest they can. The organization see the centralization of customers’ data as a positive outcome and want to continue with IT-support for the GDPR process to get automated. The organization expresses they want to create a good relationship with their customers and be clear with the purpose of data collection. Conclusions: The research suggests that the organization should invest in IT support, help guiding the employees to understand the purpose of GDPR and produce staff guidelines. The staff guidelines should cover most of the issues that may occur during daily routines. However, if any anomalies occur regarding GDPR, the data processor should act as a guide to the employee. / Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att analysera den nuvarande processen för bearbetning av kunders personuppgifter i en svensk kollektivtrafikorganisation samt ge förbättringsråd angående saker som kan förbättras för att bättre följa GDPR. Metod: En kvalitativ studie som handlar om personuppgifter (enligt definitionen i GDPR); baserat på fem telefonintervjuer. Intervjuerna hölls på svenska, transkriberades och översattes sedan till engelska för en analys. Teoretiska perspektiv: Ett forsknings- (objektivt) perspektiv på implementeringen av den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) inom en organisation. Det rapporteras att GDPR tenderar att öka stressen i en organisation. Vissa organisationer förväntar sig att GDPR kommer öka den årliga utgiften för databehandling samt tror att deras affärsstrategi kommer förändras. Resultat: Region Värmland Kollektivtrafik är intresserade av att genomföra GDPR förordningen i högsta grad. Organisationen ser centraliseringen av kundens personliga data som ett positivt resultat och vill fortsätta med IT-stöd för GDPR- processen för att den ska kunna bli automatiserad. Organisationen uttrycker att de vill skapa en bra relation med sina kunder och vara tydliga med syftet av datainsamlingen. Slutsatser: Studien antyder att organisationen bör investera i IT-stöd, hjälpa anställda att förstå syftet med GDPR samt ta fram personalriktlinjer. Personalriktlinjerna bör täcka de flesta problem som kan uppstå i de dagliga rutinerna. Om det däremot uppstår några avvikelser gällande GDPR, bör personbiträde fungera som en hjälpande hand för de anställda. Customer Data Organization Process Public Transport GDPR Implementation Personlig Data Organisation Process Kollektivtrafik GDPR Implementation Information Systems
62	Den digitalt suveräna staten : En undersökning av inställningen till nationell datalagring av personuppgifter hos statliga myndigheter / The digitally sovereign state : An investigation into the attitude towards national data storage of personal data within Swedish public authorities Gordon Hultsjö, Joel January 2021 (has links) The number of scandals during the past years regarding the use and misuse of digital storage of personal infor-mation in combination with the implementation of the General Data Protection Regulation (GDPR) within the EU member states, has resulted in a resurfaced discussion of sovereignty within the public sphere in relation to the storage of digital information. This master thesis examines the attitudes towards national data storage of personal data within twenty Swedish public agencies in the context of the analytical term Digital sovereignty.The thesis uses semi-structured interviews with employees working with data protection and qualitative con-tent analysis of internal documents connected to personal data management, in order to examine Swedish govern-ment agencies attitudes towards national data storage of personal information. The responses of the interviews and the internal policy documents in the area of personal data protections is viewed through the analytic term Digital sovereignty. The government agency the Swedish social security agency’s definition of Digital sovereignty is used in the thesis, which focuses on national governments ability to have control over both the technical and geograph-ical processing and storage of their citizen’s personal data.The thesis concludes that Swedish authorities takes the risk of transfer of personal data to third countries outside of the EU very seriously, while they also see the need to find legal ways to transfer personal data to these same countries. The thesis also concludes that Swedish government agencies try to avoid cloud services and are cautious in their use due to the implications they have for information and data security, while other research have shown that cloud services are used extensively within Swedish government agencies. The thesis also concludes that there is a lack of interest in national data storage of personal information within Swedish government, which can partially be attributed to the relationship between the General Data Protections Regulation and data storage regulation on a national level in Sweden. This leads to the final conclusion in this thesis, which is that there is some indication that the future of storage of personal data with the EU member states lies not in nationally managed cloud services, but rather in a federated cloud service on EU-level such as the currently ongoing project Gaia-X. This is a two years master's thesis in Archival science. Digital Sovereignty Cloud Service Data storage GDPR Government Agencies Information security Digital suveränitet Molntjänst Datalagring Dataskyddsförordningen GDPR Personuppgifter Statliga myndigheter Informationssäkerhet Tredjelandsöverföring. Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
63	Privacy Paradox : En kvalitativ studie om svenskars medvetenhet och värnande om integritet / Privacy Paradox : A qualitative study on Swedes awareness and protection of integrity Harzdorf, Hjördis, Talal Abdulrahman, Hanin, Duric, Sumejja January 2019 (has links) Genom digitalisering av samhället och teknologins utveckling har marknadsföringsstrategier progressivt reformerats, från att uppmärksamma produkter mot konsumenten till att istället sätta konsumenten i fokus. Genom avancerade algoritmer, Business Intelligence och digitala DNA spår har det blivit möjligt att individualisera och rikta marknadsföring mot konsumentens intressen och även förutse individens konsumentbeteende. Samtidigt uttrycker individer ett stort värde för anonymitet och integritet online. Trots detta fortsätter konsumenter att frivilligt att lämna sin persondata, främst via olika kundklubbar, internet och sociala medier. Detta beteende påvisar en så kallad “privacy paradox”. Privacy paradox syftar på medvetenhet och oro kring utgivandet av persondata samtidigt som man agerar annorlunda. Avsikten med denna studie var att utforska om fenomenet privacy paradox existerar inom svenska konsumenters handlingar och konsumentens medvetenhet kring användning av personlig data för riktad marknadsföring online. Det empiriska materialet i denna studie består av semi-strukturerade intervjuer med sju olika respondenter gällande deras medvetenhet, tillit och integritet online. Resultatet analyserades med hjälp av den tematiska strategin för att lättare identifiera beetendemönster som respondenterna utgav. Slutligen besvaras fenomenet privacy paradox hos svenska konsumenter genom tre forskningsfrågor 1.“Hur medvetna är svenska konsumenter om den information som de delar med sig av, i synnerhet inom riktad marknadsföring?” 2.“Hur mycket värnar svenska konsumenter om sin integritet?” 3.“ Påvisar svenska konsumenter privacy paradox och varför?”. Majoriteten av respondenterna var medvetna om personliga uppgifter online, dock varierade medvetenheten om vad för information som fanns tillgänglig både för privata användare och verksamheter. Man sa sig även värna om sin integritet men ens handlingar stödde inte detta till fullo. Med hjälp av denna studie fann man att fenomenet privacy paradox existerar hos de svenska konsumenter som deltog under denna studie. Anledningar till dessa var bland annat att man inte vill bli exkluderad från samhället och det kognitiva förtroendet till verksamheter. Man litar på att de gör rätt för sig. Värnande om integritet visades då genom att man minskade mängden personinformation som andra privatpersoner kunde komma åt. En annan anledning som uppkom var svårigheten i att bryta vanor och beteendemönster. Därför fortsätter man agera på samma sätt som tidigare, trots ny kunskap samt GDPR. Respondenter hade olika nivåer av förståelse riktad marknadsföring. Det majoriteten inte var medvetna om var mängden av lagrad information samt hur den samlas in t.ex. genom cookies. / Through digitalisation of the society and the technological development, the marketing strategies has progressively been reformed. From mainly giving attention to the product towards the consumers to instead place the consumer in the center of attention. Subsequently advanced algorithms, Business Intelligence and digital DNA tracing has enabled individualisation and target marketing, for the interest of the consumer, this also gave access to predict consumer behaviour. Meanwhile individuals put a big value on anonymity and integrity online. Despite this consumers keep sharing their data voluntary, primarily through customer clubs, the internet and social media. This behaviour demonstrates a so called “privacy paradox”. Privacy paradox refers consumers awareness and concern about sharing personal data, while still sharing their information. The purpose of this study was to examine whether the phenomenon of privacy paradox exists in Swedish consumers actions and the consumer’s awareness of the use of personal data for targeted online marketing. The empirical material in this study exists of semi-structured interviews with 7 different respondents regarding their consciousness, trust and integrity online. The results were analyzed through the thematic strategy to easily identify behavioural patterns that the respondents showed. Lastly, the phenomenon of privacy paradox in Swedish consumers is answered through three research questions 1. “How aware are Swedish consumers regarding the information they share, particularly in target marketing? 2. “How much does the Swedish consumer care about their integrity?” 3. “Does the Swedish consumer show privacy paradox and why?”. The majority of the respondents were aware that personal information exists online. The awareness regarding what kind of information that is available for both private users and organisations varied. While respondents mentioned that they want to protect their privacy, their actions proved otherwise. With the help of this study, we could conclude that the phenomenon named privacy paradox exists through the information gathered from the swedish consumers that participated in this study. Reasons being the willingness to not be excluded from society and the cognitive trust towards organizations. You trust that they do the right thing. Respondents protected privacy by reducing the amount of personal information other individuals could access. Another reason that was brought up was the difficulty in changing habits and behaviour. Therefore respondents continued doing the same things as before, despite new knowledge and GDPR. Respondents showed different levels of understanding regarding targeted marketing. However the majority was not aware of the amount of stored information and how it is collected, for example through cookies. Consumer behaviour Online marketing Targeted marketing Privacy paradox Cookies Metadata. Awareness Integrity Cognitive Trust Konsumentbeteende Internetmarknadsföring Riktad marknadsföring Privacy paradox GDPR/Dataskyddsförordningen Cookies Metadata Medvetenhet Integritet Kognitivt förtroende Business Administration Företagsekonomi
64	Dark patterns - obemärkta hot mot dataskyddet? : En undersökning av övertalande design som avser att samla personuppgifter / Dark patterns - unnoticed threats to data protection : An analysis of pervasive design intended to collect personal data Willamo, Kristin January 2022 (has links) I uppsatsen beskrivs vad dark patterns är och hur de påverkar enskildas dataskydd. Det konstateras att metoderna faktiskt är ett gammalt fenomen som nu även förekommer inom den relativt nya datadrivna marknaden i den digitala världen. Det finns flera olika varianter av dark patterns och de kan förefalla överlappa varandra. Gemensamt är att dark patterns inom data-skydd påverkar enskildas integritetsval genom att nudgea enskilda till att dela personuppgifter. Metoderna inverkar på enskildas rätt till kontroll över sina personuppgifter och därmed borde dark patterns i de flesta fall utgöra överträdelser av dataskyddet i EU. Ingen lagstiftning omfattar dark patterns uttryckligen men i uppsatsen visas på att det torde vara få dark patterns som inte träffas av gällande dataskyddsregler. Det är inte svagheter i gällande dataskyddsreglering som uppmärksammas i uppsatsen utan snarare svagheter i efterlevnad och tillsyn av vederbörande regler. Bristerna i tillsyn påverkar inte endast förekomsten av dark patterns utan det gäller för samtliga dataskyddsöverträdelser. I uppsatsen föreslås behov av ytterligare riktlinjer och klargöranden från EDPB för att effektivisera efterlevnad och tillsyn av gällande regler. Därutöver förespråkas ytterligare finansiering till dataskyddsmyndigheter samt utbildning av enskilda tillika konsumenter om vad dark patterns är. I uppsatsen analyseras även konsumentområdets koppling till dataskydd samt eventuella tillsynsansvar av dark patterns för att sedermera diskuteras som ett ytterligare alternativ till att motverka dark patterns. Uttryckliga förbud i EU-lagstiftningsakter anses också vara önskvärd för att öka efterlevnad. En utblick över framtida regleringar görs, dels i USA där reglering som uttryckligen omfattar dark patterns införs år 2023, dels i EU där ett uttryckligt förbud mot dark patterns är under förhandling till att införas i DSA. Samtidigt kan kakväggar, vilket är en typ av dark pattern, komma att bli delvis tillåtna i och med ePrivacy-förordningen data gdpr dark patterns dark pattern data security data protection nudge nudging pervasive design information security data gdpr dark patterns dark pattern dataskydd personuppgifter GDPR dataskyddsförordningen informationssäkerhet övertalande design nudge nudging samtycke databehandling Law and Society Juridik och samhälle
65	Analysmodell för inbyggt dataskydd och dataskydd som standard Ökvist, Nicklas, Furberg, Max January 2017 (has links) No description available. General Data Protection Regulation GDPR reform of EU data protection rules Design Science Research DSR Proof-of-Concept IT-artefact model personal data protection data protection by design and by default Privacy-by-Design Dataskyddsförordningen GDPR dataskyddsreformen Design Science Research DSR Proof-of-Concept IT-artefakt modell persondataskydd Privacy-by-Design Information Systems
66	Informerat samtycke till behandling av personuppgifter på webbplatser : En analys av hur kraven i dataskyddsförordningen kommer att påverka den personliga integriteten i praktiken / Informed consent to processing of personal data on websites : An analysis of how the requirements in the General Data Protection Regulation will affect privacy in practice Nilsson, Eric January 2017 (has links) Frågan om rätten till personlig integritet är aktuell på ett helt annat sätt idag än den var på 1990-talet. Sedan dataskyddsdirektivet trädde i kraft har behandlingen av personuppgifter ökat exponentiellt. Informationsteknik har möjliggjort en omfattande kartläggning av personers beteenden online. Idag använder många webbplatser funktioner för att samla in och på andra sätt behandla sina besökares personuppgifter. Samtidigt har informationen om personuppgiftsbehandlingen som ges till enskilda på webbplatser i många fall blivit omfattande och komplicerad. Ett av syftena med den nya dataskyddsförordningen är att bygga upp konsumenters förtroende för handel på internet. Förordningen syftar även till att stärka skyddet för enskildas personliga integritet. Bestämmelserna kan anses vara svårtydda, vilket kan leda till att skyddet som bäst blir oförändrat. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat tycks det önskvärt att de moderna reglerna håller vad de lovar, annars kan konsekvenserna bli stora. I denna uppsats diskuteras om dataskyddsförordningens krav på informerat samtycke förbättrar förutsättningarna för ett effektivt skydd för den personliga integriteten. De nya bestämmelserna är mer omfattande men har kritiserats för att vara otydliga, närmare principer i direktiv snarare än direkt tillämplig förordningstext. Bestämmelserna behöver också vägas mot andra rättigheter. Därför kan bestämmelserna om samtycke och informationsplikt leda till ett sämre skydd för enskilde om inte tydlig vägledning ges. Det är därför en risk som kommer behöva beaktas vid tillämpningen av förordningen. Om personuppgiftsansvariga saknar vägledning finns en risk att bestämmelserna i praktiken inte ger enskilda den kontroll över sina personuppgifter som var avsedd. informed consent personal data processing data processing websites GDPR general data protection regulation regulation 2016/679 data protection privacy IT law directive 95/46 data protection directive informerat samtycke personuppgifter behandling personuppgiftsbehandling online webbplats dataskyddsförordningen förordning 2016/679 dataskydd integritet IT-rätt privatliv EU personuppgiftslag PuL direktiv 95/46 dataskyddsdirektiv Law and Society Juridik och samhälle
67	Competition and Data Protection Law in Conflict : Data Protection as a Justification for Anti-Competitive Conduct and a Consideration in Designing Competition Law Remedies Bornudd, David January 2022 (has links) Competition and data protection law are two powerful regimes simultaneously shaping the use of digital information, which has given rise to new interactions between these areas of law. While most views on this intersection emphasize that competition and data protection law must work together, nascent developments indicate that these legal regimes may sometimes conflict. In the first place, firms faced with antitrust allegations are to an increasing extent invoking the need to protect the privacy of their users to justify their impugned conduct. Here, the conduct could either be prohibited by competition law despite of data protection or justified under competition law because of data protection. In the EU, no such justification attempt has reached court-stage, and it remains unclear how an enforcer ought to deal with such a claim. In the second place, competition law can mandate a firm to provide access to commercially valuable personal data to its rivals under a competition law remedy. Where that is the case, the question arising in this connection is whether an enforcer can and should design the remedy in a way that aligns with data protection law. If so, the issue remains of how that ought to be done. The task of the thesis has been to explore these issues, legally, economically, and coherently. The thesis has rendered four main conclusions. First, data protection has a justified role in EU competition law in two ways. On the one hand, enhanced data protection can increase the quality of a service and may thus be factored in the competitive analysis as a dimension of quality. On the other, data protection as a human right must be guaranteed in the application of competition law. Second, these perspectives can be squared with the criteria for justifying competition breaches, in that data protection can be invoked to exculpate a firm from antitrust allegations. Third, in that context, the human rights dimension of data protection may entail that the enforcer must consider data protection even if it is not invoked. However, allowing data protection interests to override competition law in this manner is relatively inefficient as it may lead to less innovation, higher costs, and lower revenues. Fourth, the profound importance of data protection in the EU necessarily means that enforcers should accommodate data protection interests in designing competition law remedies which mandate access to personal data. This may be done in several ways, including requirements to anonymize data before providing access, or to oblige the firm to be compliant with data protection law in the process of providing access. The analysis largely confirms that anonymization is the preferable option. competition law antitrust data protection law GDPR the charter of fundamental rights big tech abuse of a dominant position objective justifications efficiencies article 102 TFEU consumer welfare competition remedies anonymization big data personal data German Facebook Case Google/Fitbit konkurrensrätt konkurrensbegränsning dataskydd dataskyddsförordningen missbruk av dominerande ställning objektivt rättfärdigande artikel 102 FEUF anonymisering Law Juridik
68	Försäkringsskydd för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser : En undersökning av försäkringsvillkorens omfattning och eventuella begränsningar i förhållande till art. 82 GDPR och grupptalan / Insurance coverage for liability in case of data protection breaches : An investigation into the extent and potential limitations of insurance terms in relation to art. 82 GDPR and class action lawsuits Nahlbom, Robin January 2024 (has links) I uppsatsen utreds försäkringsskyddet för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser. GDPR är den centrala regleringen för personuppgiftsbehandling och fastställer ett antal principer som måste upprätthållas för att den ansvarige ska få behandla personuppgifter. Bryter den ansvarige mot förordningens principer har den registrerade rätt att kräva skadestånd enligt art. 82.1 GDPR. Förordningen fastställer tre kumulativa krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska föreligga. Det innefattar att en överträdelse av GDPR har skett, att materiell eller immateriell skada till följd av denna överträdelse har uppstått och att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen. Förordningen innehåller även en bestämmelse som tar över medlemsstaternas nationella skadeståndsrättsliga bestämmelser, vilket innebär att GDPR ska tillämpas enligt sin ordalydelse och att de kumulativa kraven enligt art. 82.1 GDPR måste följas. Det innebär att nationella skadeståndsrättsliga begrepp inte bör jämställas med begrepp som framgår av art. 82.1 GDPR eftersom begreppen har tillkommit i en helt annan kontext. Exempelvis översätts i vissa fall materiella och immateriella skador till ekonomiska och ideella skador. Begreppen är inte synonyma och bör inte tillställas samma betydelse eftersom terminologin i art. 82.1 GDPR kan misstolkas. Försäkringsvillkoren som reglerar skadeståndsskyldigheten för dataskyddsöverträdelser och som även hänvisar till art. 82.1 GDPR, innehåller i vissa fall nationella skadeståndsrättsliga begrepp och även andra begrepp som inte framgår av förordningen. Det kan leda till att kongruensen mellan villkorens utformning och förordningens ordalydelse medför tolkningsproblematik vid bedömning om skadeståndsskyldighet föreligger. Därför bör försäkringsvillkoren endast innehålla sådan terminologi som framgår av art. 82.1 GDPR. Dataskyddsöverträdelser medför oftast att en stor grupp människor lider skada varför förordningen tillåter registrerade att föra grupptalan med hjälp av en ideell organisation enligt art. 80 GDPR. Teoretiskt sett kan skadeståndsbeloppen bli högre än försäkringsbeloppen varför det i sådana fall saknas ett försäkringsskydd för grupptalan för den personuppgiftsansvarige. Försäkringsvillkoren anger däremot ingenting om att försäkringen inte täcker ett sådant anspråk. Därmed ställs försäkringsbolagen inför utmaningen att hantera sådana anspråk, varför försäkringen bör uppdateras för att möta skadestånd i en grupptalan vid dataskyddsöverträdelser. / The essay investigates insurance coverage for liability for damages in the event of data protection breaches. GDPR is the central regulation for the processing of personal data and establishes a number of principles that must be upheld for the data controller to process personal data. If the data controller breaches the principles of the regulation, the data subject has the right to claim damages under Art. 82.1 GDPR. The regulation sets out three cumulative requirements that must be met for liability for damages to arise. This includes that a breach of the GDPR has occurred, that material or immaterial damage as a result of this breach has arisen, and that there is a causal link between the damage and the breach. The regulation also includes a provision that supersedes the national tort law provisions of Member States, which means that the GDPR shall be applied according to its wording and that the cumulative requirements under Art. 82.1 GDPR must be followed. This means that national tort law concepts should not be equated with concepts as set out in Art. 82.1 GDPR as the concepts have arisen in a completely different context. For example, in some cases, material and immaterial damages are translated into economic and non-economic damages. The concepts are not synonymous and should not be attributed the same meaning as the terminology in Art. 82.1 GDPR can be misinterpreted. The insurance terms and conditions that regulate liability for damages in the event of data protection breaches and also refer to Art. 82.1 GDPR, in some cases contain national tort law concepts and other concepts that are not evident in the regulation. This may lead to a lack of congruence between the wording of the terms and conditions and the wording of the regulation, resulting in interpretation issues when assessing whether liability for damages exists. Therefore, the insurance terms and conditions should only contain terminology as set out in Art. 82.1 GDPR. Data protection breaches usually result in harm to a large group of people, which is why the regulation allows data subjects to bring a collective action with the assistance of a not-for-profit organization under Art. 80 GDPR. Theoretically, damages awarded may exceed insurance coverage, which means there is no insurance coverage for collective actions for the data controller in such cases. However, the insurance terms and conditions do not specify that the insurance does not cover such a claim. Therefore, insurance companies are faced with the challenge of handling such claims, which is why the insurance should be updated to cover damages in a collective action in the event of data protection breaches. GDPR General Data Protection Regulation protection Insurances breach insurance Class action lawsuit terms and conditions Personal data Personal data protection Registered Privacy protection Insurance coverage sum insured Damages compensation Tort law Material damages Immaterial damages Violation Economic loss Insurance company European Union Personal Data Act Data integrity Confidentiality Confidentiality protection Information protection Personal data protection Insurance contract Liability for damages Data controller DPO Data processor Compensation for damages Claim for damages Insurance coverage Principles Data protection principles Compliance Insurance compensation Tort law Regulation Directive Law Swedish Authority for Privacy Protection Data protection officer European Data Protection Board Article 29 workgroup Article Article 82 Data controller responsibility Sanctions Administrative fines Data Protection Directive Artikel 82 GDPR Dataskydd Försäkring Försäkringar Databrottsförsäkring Grupptalan Försäkringsvillkor Personuppgift Personuppgifter Personuppgiftsskydd Registrerad Registrerade Integritetsskydd Försäkringsbelopp Skadestånd Skadeståndslag Materiell Immateriell Kränkning Förmögenhetsskada Försäkringsbolag Dataskyddsförordningen EU Personuppgiftslag Dataintegritet Sekretess Sekretessskydd Informationsskydd Personuppgiftsskydd Försäkringsavtal Skadeståndsskyldighet Skadeståndsansvar Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsbiträde Skadeståndsersättning Skadeståndskrav Försäkringsskydd Principer Dataskyddsprinciper Regelefterlevnad Försäkringsersättning Skadeståndslagen Förordning Direktiv Lag Integritetsskyddsmyndigheten IMY Dataskyddsombud Data EDPB Artikel 82 Personuppgiftsansvar Sanktioner Sanktionsavgifter Dataskyddsdirektivet DPO Artikel 82 GDPR Artikel 82 Europeiska unionen Law and Society Juridik och samhälle

Search results