<p>The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju <em>(focusgroup intervju).</em> Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand. The aim with this method is to give space for open discussions and reflections within the group. The result of the study shows that the respondants had been influenced by the tention between the new instructions from the Swedish National Agency of Education and the teachers autonomy. The study also elucidates the tendencies that exists in the country of grading too positive. The respondants expressed that they are affected  by the new instructions and that their final grading is controlled by the results from the assessments.</p> / <p>Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.</p>

<p>Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.</p><p>Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.</p><p>Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling.</p> / <p>After the Swedish government shifted in 2006 changes were made to school politics, which gave me the cause to start this survey. The National Agency for Education was given the task to design new levels of knowledge in the field of mathematics, Swedish, and Swedish as a second language. This precedes an introduction of national tests in the third grade. The purpose of the survey was to find out the teachers’ attitudes how the tests may influence their educational work.</p><p>The report was based on a questionnaire with questions with the advantage of the questionnaire being able to comment freely.</p><p>The result shows that it is the way the goal wording is written which one sees as a merit of the new reform and not the tests in it self. The national tests should be seen as a tool to be used to see how the pupils development progresses and which can then be used to set the pupils level of development.</p>

I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. I den här studien undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3. I studien deltog 44 elever med positivt utfall i en screening av läsförståelse, avkodning och stavning i åk 2. Svag läsförståelse i åk 2 innebar en större risk för språkförståelsesvårigheter i åk 3. Elever med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god språkförståelse i åk 3. Språkförståelsen visade i sin tur signifikanta samband med utfallet i läsförståelse i ämnesprovet i svenska och med 5 av 6 delprov i matematik i nationella proven i åk 3. En viktig implikation blir att inkludera även språkförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en bättre avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse. Det krävs även insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och förståelsestrategier på diskursnivå. En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i screeningen redan i åk 2. Det här indikerar att det är möjligt att använda en screening av läsförmågan i åk 2 för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade nationella proven. Den här studiens resultat indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre. Det behövs däremot fortsatta longitudinella studier för att klargöra i vilken mån de elever som klarade de nationella proven i åk 3 trots lässvårigheter även kommer att klara nationella prov och läroplanens mål på längre sikt. / Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. A greater understanding of how reading difficulties relate to oral language skills, and how both reading and oral language skills contribute to educational outcome in the Swedish context is needed to improve early identification and intervention for students at risk of not achieving the goals of the Swedish national curriculum. This dissertation investigates how reading difficulties and oral language comprehension affect educational outcome in the year 3 Swedish national tests, and how reading difficulties in early primary school relate to phonological processing skills and oral language comprehension. The Simple View of Reading model was used to describe the participants’ reading difficulties. All year 2 students (N = 214) in two municipalities participated in an examination of reading comprehension, word-decoding and spelling. Sixty-six students with reading comprehension (z &lt; –0.83), word-decoding skills (z &lt; –0.71) and/or spelling skills (z &lt; –0.58) in the lower end of the normal distribution were identified. Forty-four students agreed to participate in the study. Oral language skills, phonological processing, verbal memory, word-decoding, reading comprehension and non-verbal ability were examined in year 3. Forty-six to 66 per cent of the students with reading comprehension difficulties in year 2 were identified with difficulties in oral language comprehension (z ≤ –1.0) in year 3. None of the students with specific word-decoding difficulties had difficulties in oral language comprehension. Oral language comprehension was significantly correlated to the results in the year 3 Swedish national tests for the two tasks in reading comprehension (p &lt; .01) in Swedish, and with five of six tasks in Mathematics (p &lt; .01 in four tasks and p &lt; .05 in one task). Rapid naming of visual objects also correlated significantly with four out of six tasks in Mathematics (p &lt; .01). Non-verbal ability, word-decoding and reading comprehension in year 3 showed no significant relationship with outcome in the Swedish national tests. This dissertation shows the centrality of oral language comprehension skills for both reading comprehension and outcome in the Swedish national tests, and the importance of considering oral language comprehension both in assessment and in intervention when students show poor reading comprehension skills in early primary school.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades. Resultatet visar att kommunens tolkning av styrdokumenten påverkar stort. Det sker ingen systematiserad validering av alla elevers kunskaper i samband med kursstart på fem av de sju undersökta skolorna trots styrdokumentens rekommendationer. Då validering sker leder den till nivågruppering och beräkning av studiehastighet. Lärarna utgår från att tal-, läs-, skriv- och lyssningsförmåga ska bedömas och kopplar bedömningen till kursens kunskapskrav. Bedömning av skrift blir tyngdpunkten, trots att lärarna är överens om att det inte borde vara så. Gemensam ämnes- och bedömningstid saknas på samtliga skolor. Ett nationellt prov som verkar stödjande i bedömning är önskvärt. Slutsatser som kan dras av studien är att elever nationellt inte ges samma möjligheter till validering samt att bedömning i kursen sker på många skiftande sätt av lärarna. Det finns dessutom olika förkunskapskrav till kursen trots att skollagen skriver att sådana inte ska förekomma. Detta leder till frågan om kursen bedrivs likvärdigt. Det tycks som om mer politiskt intresse bör riktas mot kursen så att likvärdighet nationellt kan säkerställas.

The aim of this study is to contribute to greater knowledge of the basis on which teachers award grades and how they view the national test. Five upper secondary school teachers of Swedish were asked in semi-structured interviews to say what significance they ascribe to the national test in general, what reasons they can see to explain why the course grade differs from the test grade, how they reasoned when they awarded a course grade that differed from the grade on the national test, and how they view a strengthened and clearer relationship between national tests and course grades in order to increase equivalence in Swedish schools. The material was then analysed with a method inspired by phenomenology. The study shows that there is no agreement in the outlook on the national test. One of the teachers does not think that the national test is more important than other tests, three think that it is more important, and one uses the national test chiefly to confirm previous results. There are three reasons why the course grade can differ from the national test grade: (1) the design of the test, (2) that the test result does not reflect the pupil’s knowledge and skills, and (3) that the teacher deliberately awards a wrong grade. The teachers was to see greater equivalence. Some think that a clearer and stronger relationship between national tests and course grades is not the right way to go, while others are in favour of the suggestion. Regardless of their opinion, however, most of the teachers wonder how it will be possible in practice to link the test grade to the course grade.

Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.

Due to the upcoming digitalization of the Swedish schools standardized national tests, the aim of this study is to compare the results of a reading comprehension test on paper versus on computer screen and to examine whether the results differ between boys and girls and between swedish and swedish as a second lanuague students, or not. Previous studies show inconclusive results, some show that students get higher results when taking a test on paper then on computer screen, some show that the results don’t differ between the two medias. In this study, the national test for course Svenska 1 (Swedish) and Svenska som andraspråk 1 (Swedish as a second language) from the autumn term 2011 was transformed into a digital test. 38 students in the 10th grade took the test and the results were then compared with the same students results on the following national test of the spring term 2016 which is given on paper. The results show that the scores between the digital test and the paperbased test don’t differ. The boys got equally lower scores than the girls in both the digital test and the paperbased test. The swedish as a second language students got lower scores than the swedish students. The results are discussed in relation to previous research by Ackerman and Lauterman (2012), Mangen, Walgermo and Brønnick (2013), Rasmusson (2014) , Pasquarella, Gottardo and Grant (2012) and Norman and Furnes (2016). / Med anledning av den kommande digitaliseringen av de nationella proven syftar denna studie till att undersöka om elevers resultat på läsförståelseprov skiljer sig åt beroende på om eleverna får provet på dator eller på papper. Studien undersöker även om provresultaten mellan pojkar och flickor samt svenska- och svenska som andraspråkselever skiljer sig åt. Tidigare forskning har gett splittrade resultat. Några studier har visat att elever får bättre resultat på ett pappersbaserat prov än på ett digitalt och några har visat att resultaten inte skiljer sig åt beroende på provformen. I denna studie användes det nationella läsförståelseprovet för kurserna Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, ett i digital och ett i pappersbaserad form. 38 elever i årskurs 1 på en gymnasieskola deltog i studien. Resultatet visade inte på någon skillnad mellan de båda provformerna utan att medelvärdet av delprovsresultaten var detsamma för proven. Pojkarna fick signifikant lägre resultat än flickorna på både det digitala och det pappersbaserade provet. Svenska som andraspråkseleverna fick lägre resultat än svenskeleverna. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning av Ackerman och Lauterman (2012), Mangen, Walgermo och Brønnick (2013), Rasmusson (2014), Pasquarella, Gottardo och Grant (2012) och Norman och Furnes (2016).

Nyligen presenterade Skolverket ett nytt bedömningsstöd, Bygga svenska, anpassat för elever i början av sin andraspråksutveckling. Bedömningsstödet beskriver språkutvecklingen i fem steg och ger observationspunkter och vanliga andraspråksdrag för varje steg. Med utgångspunkt i detta har jag i denna studie undersökt vilka språkutvecklingssteg skribenter på E-nivå i det Nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 är på. Frågeställningen omfattar även vilka andraspråksdrag som finns i dessa texter och hur de fördelas över utvecklingsstegen. Min hypotes är att steg 4 motsvarar godkänd språknivå. Trettio elevtexter har analyserats med hjälp av observationspunkterna och andraspråksdragen för respektive språk­utvecklingssteg. Resultatet visar att skribenterna är på en lägre nivå än jag förväntade mig, dock inte lägre än steg 2. Samtliga texter har andraspråksdrag av olika slag. Resultatet kan även användas för att tydliggöra bedömningspunkten språk, stil och skrivregler i provets bedömningsmatris. Studien visar att elever med ett relativt nyutvecklat andraspråk och många andraspråksdrag kan bli godkända på provet. Resultatet visar också spridning i språklig utvecklingsnivå inom betygsteget E.

The aim of this study has been to examine if there is alignment between the national exam for writing in Swedish – ages 9 to10 – and main study materials for writing in Swedish intended for the school years leading up to the test. This study also aims to compare two different learning materials writing assignments with one another to find possible similarities and differences. The study focuses on writing assignments in one traditional (printed) textbook series and one digital study material. The material is analyzed according to Ivaničs theory about discourses of writing and learning to write. The results are compared to answer the following questions: In what way is there, or is there not, alignment – based on Ivanič’s theory of writing discourses– between the writing assignments in the national exam for ages 9 to 10, and the writing assignments found in printed and digital study materials? What are the similarities and the differences between the writing assignments in the printed and digital study materials based on Ivanič’s theory of writing discourses? The results show that there is some alignment between the writing assignments in the national exam and the study materials, however not a high one. The printed study material has a higher alignment than the digital one. The results also show that there are similarities between the writing assignments in the printed and the digital study materials. They both focus a lot on a skills and genre discourse. However, there are a lot of differences. The printed study material contains a process discourse while the digital study material does not. The printed material also contains more hybrids containing a combination of writing discourses.

I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen. Testtagarna för Tisus har mer strukturerade och läsarvänliga texter.