The main purpose of this study is to analyze texts written by pupils during the national test in the subject Swedish for grade 9 in order to identify and illustrate how they have met the instructions for the writing task including genre. The texts have been analyzed using Palmér & Östlund-Stjärnegårdh’s (2005) model for student text analysis. This model has been supplemented by studying word and sentence length, as well as indexes for level of readability (LIX) and word variation (OVIX) in order to illustrate possible differences in a gender perspective. The results of this study are in line with previous research, as the girls’ texts are longer and more descriptive, while the boys’ texts are shorter and show a wider range of word variation. The pupils have succeeded in fulfilling the genre and have to a large extent met the task instructions, producing communicative and engaging writing. However, the results of the analysis would have further improved and developed the texts.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.

Skrivundervisning påverkas av lärares föreställningar om skrivande, skrivinlärning och vad som bedöms som godtagbart skrivande. För att ta reda på sju lärares didaktiska val i skrivundervisningen har föreliggande studie undersökt deras uppfattningar om skrivundervisningen i årskurs 3 utifrån Ivaničs skrivdiskurser. Studiens resultat visar att lärarna förhåller sig till flera olika skrivdiskurser men vanligast är genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Resultatet visar även att de nationella proven påverkar innehållet som berörs i skrivundervisningen och tre av lärarna anser att det tar för mycket tid från ordinarie undervisning. Samtidigt uppskattas det bedömningsstöd som kommer med de nationella proven eftersom det kan användas i all skrivundervisning. Lärarna anser att de nationella proven är tidskrävande samtidigt som dem kan ses som en utvärdering av skrivundervisningen. Skrivundervisningen påverkas även av elevernas olika behov och eleverna erbjuds stöd i form av kompensatoriska verktyg och specialundervisning för att stötta deras skrivutveckling och utmana de med ett utvecklat skrivande. De särskilt begåvade eleverna har istället högre krav på  i skrivundervisningen. / Writing instruction is affected by teachers’ ideas about writing, learning to write, and what is judged to be acceptable writing. To ascertain seven teachers’ didactic choices when teaching writing, the present study has investigated their perceptions of writing instruction in grade 3, based on Ivanič’s writing discourses. The results of the study show that the teachers relate to several different writing discourses, but the most common are the genre discourse, the skills discourse, and the process discourse. Another finding is that the national tests affect the content of writing instruction, and three of the teachers think that it takes too much time from the ordinary teaching. At the same time, they appreciate the assessment support that comes with the national tests, since this can be used in all writing instruction. The teachers find the national tests time-consuming, while they can simultaneously be regarded as an evaluation of the writing instruction. The teaching of writing is also affected by the pupils’ different needs, and the pupils are offered support in the form of compensatory tools and special teaching to further their writing development and challenge them to achieve more advanced writing as a result of higher demands.

De nationella proven i svenska omfattar olika riktlinjer om vilka anpassningar som är tillåtna. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka lärares uppfattningar om Skolverkets riktlinjer som finns gällande anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter inför de nationella proven i svenska för årskurs 3. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna utfördes på tre olika skolor och i två olika kommuner. Ramfaktorteorin hjälper oss att förstå villkoren bakom de intervjuade lärarnas beslut om anpassningar för elever inför de nationella proven. Studiens resultat påvisar att majoriteten av respondenterna har svårigheter att tolka de nuvarande riktlinjerna. Respondenterna efterfrågar förändringar som kan ha en positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samtliga respondenter uttrycker att det finns andra omständigheter, till exempel lokaler, ekonomi, tillgång till specialpedagog, kollegial samverkan och Skolverkets riktlinjer som påverkar arbetet inför de nationella proven. Samtliga respondenter befarar att genomförandet av de nationella proven medför negativa konsekvenser för de elever som inte tillåts att använda sina vanliga hjälpmedel. / The national tests in Swedish comprise different guidelines on specifically allowed adaptations. The purpose of this qualitative study is to examine teachers' perceptions regarding the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Skolverket) that apply to adaptations for pupils in reading and writing difficulties in preparation for the national exams in Swedish in year 3. The empirical material been obtained through interviews with five teachers from compulsory school early years. The interviews were accomplished at three different schools and in two different municipalities. The frame factor theory helps us understand the conditions behind the interviewed teachers' decision on adaptations pupils for the national exams. The results of the study demonstrate that the majority of the respondents has difficulties interpreting the existing guidelines. All respondents express that there are other circumstances, such as premises, finances, access to special education, collegial cooperation and the guidelines of the Swedish National Agency for Education that affect the work for the national exams. All respondents fear that the implementation of the national exams will have negative consequences for the pupils who are not allowed to use their ordinary tools.

Syftet med denna studie är dels att undersöka textfunktioner och argumentationsstrukturer i elevers debattartiklar, dels att synliggöra styrkor och utvecklingsmöjligheter i debattartiklarna. Materialet består av fyra argumenterande elevtexter med rubriken ”Rädda vår jord!” från det nationella provet i svenska 2008. Teori och metod utgår från Tirkkonen-Condits (1985) problem- och lösningsmodell för textfunktioner i argumenterande text. Analysen är kvalitativ och bygger på frågor som ställs till texterna. Sammanfattningsvis visar studien att debattartiklarna har olika kvalitéer och utvecklingsmöjligheter, men gemensamt gäller att eleverna uppvisar en medvetenhet om fungerande struktur och disposition i argumenterande text. Eleverna argumenterar utifrån tesen och använder ofta konkretiserande exempel. Samtliga elever formulerar textfunktionen lösning och evaluering där de förklarar vad som bör göras för att rädda vår jord, och de redogör för konsekvenser om tesen inte följs. Den gemensamma utvecklingsmöjligheten hos samtliga elever är att de bör formulera textfunktionen problem mer explicit samt ha med textfunktionen orsaker vilken de inte alls använder.

This master thesis aims to shed light on teachers' responses to the regulation that states that a student's test results in a national test must be taken into a “special consideration" in the teacher's grading. Ten teachers took part in the study during the autumn of 2020, all being teachers in social science subjects in the Swedish secondary school (school year 7-9). A method based on semi-structured focus group interviews is used to answer three research questions. The study’s theoretical framework derives from curriculum theory (i.e. teacher agency; selective traditions and theory associated with assessment). A thematic content analysis identifies two categories of factors contributing to the teachers’ perceptions and application of the regulation. The first category consists of factors that relate to the teachers' views on the purpose of the tests, their principles for construction, their content and their level of difficulty. The second category includes factors related to teachers’ professional practice and agency. The results of the study show how teachers’ responses to this relatively new policy (carried out in 2018) is affected by circumstances relating to students’ need for adaptations (e.g. poor language skills). The main conclusion is that teachers respond to this change of policy in different ways. Thus, it could be argued that further and more detailed information is needed in order to successfully implement the changes and reach a consensus among the teachers. Prior to that, a reasonable assumption is that challenges regarding equality and justice in terms of students’ knowledge levels and final grades will remain.

Bakgrund Människor behöver dagligen använda sitt spatiala (rumsliga) tänkande. Allt från att hitta saker hemma till att upptäcka saker i världen, för att navigera och att kommunicera. På liknande sätt används denna förmåga för att föreställa sig nya saker och skapa relationer mellan begrepp. Studien i detta arbete har visat att det finns bevis för att personer som studerar teknik och naturvetenskapliga ämnen har mycket att vinna på att förbättra sina spatiala förmågor. Den hittar bevis i tidigare forskning för att personer med bra spatiala förmågor också presterar bra i tekniska- och naturvetenskapliga yrken. Det visar sig också att förmågan går att öva upp och därför kan man diskutera vidare kring frågan om det skulle vara till gagn för svenska elever att öva upp förmågan för att de skall bli duktigare i skolan? Syfte Frågan ovan täcker ett stort område och kräver mycket forskning. I denna studie begränsas frågeställningen till att undersöka om det föreligger en korrelation mellan spatiala förmågor och resultat i matematik. Litteraturen talar också om att det är skillnad på mäns och kvinnors spatiala förmågor varför den kort också tittar på genusskillnader. Metod Undersökningen i denna studie har använt en kvantitativ metod och är en observation av resultat av ett spatialt test samt matematikbetyg. Studien består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av ett spatial test. 67 elever i årskurs ett, två och tre på gymnasiet utfört en webbaserad spatialt test för att bedöma deras spatiala förmågor. Resultat Litteraturgenomgången visar på att det finns en korrelation mellan en persons spatiala förmågor och bra resultat i olika tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Analysen i den empiriska studien gav lite olika resultat. Till exempel kan man se att det sammanslagna resultatet av alla tre klasser ger en svag korrelation men är inte statistiskt signifikant. Uppdelat per klass kan man finna att det, i klass tre, finns en ganska svag korrelation som är statistiskt signifikant. Studien visar således inte på något generell korrelation, förutom en lite svagare korrelation i två undergrupper. Slutsatsen man bland annat kan dra av denna studie är att underlaget är för litet, 67 elever, och begränsad till endast en skola. Den tidigare forskningen är också begränsad till studier gjorda i USA och till största del på studenter på högskola eller universitet. Ytterligare forskning borde göras i en svensk kontext. / Background People need to use their spatial thinking daily. Everything from finding things at home to discovering things in the world, to navigate and to communicate. Similarly, this ability is used to imagine new things and to create relationships between concepts. This study will show that there is evidence that people studying engineering and science subjects have a lot to gain from improving their spatial abilities. It finds evidence in previous research that people with good spatial abilities also perform well in engineering and science. It also turns out that this ability can be trained and it is therefore interesting to discuss the question whether it would be beneficial for Swedish students to practice the ability to improve their performance in school. Purpose The topic and the question above requires a lot of research, in order to provide a good answer. In this study, the question is limited to if there is a connection between spatial abilities and mathematical results. The literature also tells us that there is a difference in the spatial ability of men and women, why there is a brief discussion at gender differences. Method The study has been carried out using mainly a quantitative method and is an observation of the results of a spatial test and mathematical grade. The study consists of a literature review and an empirical study in the form of a spatial test. 67 students in grade one, two and three in high school have undergone a web-based spatial test to assess their spatial abilities. Results Literature review shows that there is a correlation between a person's spatial abilities and good results in various technical and natural sciences. The analysis here gave a little different result. For example, the combined result of all three classes gives a weak correlation, which is not statistically significant. Dividing the students into subgroups based on grade, a fairly weak correlation was found for grade three that was statistically significant.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur Haparanda kommuns sjätteklassare presterar på de nationella provens läsförståelsedel. Studien syftar även till att synliggöra skillnader i dessa prestationer utifrån om eleverna är enspråkiga eller flerspråkiga samt utifrån kön. Arbetet genomförs med målet att bringa kunskap om eventuella fallgropar eleverna stöter på när det kommer till läsförståelse. För att uppnå studiens syfte har två stycken forskningsfrågor konstruerats. Den första frågan fokuserar på hur de faktiska elevprestationerna ser ut på läsförståelsedelen av de nationella proven i svenska utifrån faktorerna modersmål och kön. Den andra forskningsfrågan handlar om vilka specifika uppgifter i dessa prov som eventuellt vållar eleverna bekymmer. Studien bygger på mixed methods och inbegriper både kvantitativa och kvalitativa inslag. De uppställda forskningsfrågorna besvaras utifrån analyser av en närläsning av 32 elevers läsförståelseprov. Resultatet visar att det föreligger skillnader mellan de två språkgrupperna samt mellan könen. Resultatet visar även att det förekommer svårigheter för eleverna vad gäller läsförståelse, samt vad i uppgifterna som föranleder nämnda svårigheter. / The purpose of this study is to examine the performance made by sixth-graders, at the reading comprehension part of the National tests. The study is conducted in Haparanda Municipality, in Sweden. The study aims to identify differences in these performances based on whether the students are monolingual or multilingual and also based on gender. The study is made with the aim of bringing up knowledge about eventual difficulties the students are facing when it comes to the reading comprehension part of the test. To achieve the purpose of this study, two research questions have been constructed. The first question is focusing on the students’ actual performances on the reading comprehension part of the National test in Swedish, based on factors such as mother tongue and gender. The second question is about which specific tasks in these tests that eventually are causing concerns for the students. This study is based on mixed methods and has both a qualitative and a quantitative element. The answers of the research questions come from analyzes based on close readings of the reading comprehension tests taken by 32 students. The results shows that there are existing differences between students based on gender and mother tongue. The results also show that the students are facing difficulties when it comes to their reading comprehension and certain elements in reading comprehension assignments. / Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on osoittaa, miten hyvin Haaparannan kunnan kuudesluokkalaiset pärjäävät valtakunnallisten kokeiden luetunymmärtämisen osuudessa. Lisäksi tutkimuksen tavoitteena on selvittää yksi- tai monikielisyydestä tai sukupuolesta johtuvat erot tuloksissa. Työn tavoitteena on myös tuoda esille oppilaiden luetunymmärtämisessä kohtaamat mahdolliset vaikeudet. Tutkimuksen tarkoituksen saavuttamiseksi on luotu kaksi tutkimuskysymystä. Ensimmäisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, miten hyvin oppilaat pärjäävät ruotsin kielen luetunymmärtämiskokeessa äidinkielen ja sukupuolen perusteella. Toisen tutkimuskysymyksen avulla selvitetään, mitkä erityiset tehtävät näissä kokeissa aiheuttavat oppilaille ongelmia. Tutkimuksessa on käytetty sekä laadullisia että määrällisiä menetelmiä. Vastaukset esitettyihin tutkimuskysymyksiin saadaan 32 oppilaan luetunymmärtämisenkokeen tarkan analyysin avulla. Tulokset osoittavat, että eroja on sekä näiden kahden kieliryhmän että sukupuolten välillä. Tulokset osoittavat myös, että oppilailla on vaikeuksia luetunymmärtämisessä ja selventävät, mitkä seikat näitä vaikeuksia aiheuttavat.

No description available.

Idag förväntas gymnasieelever utveckla färdigheter i att skriva akademiska texter och använda ett akademiskt språkbruk. Tidigare forskning har undersökt elevtexter i kursen svenska 3 (SVE), men inte kursen svenska som andraspråk 3 (SVA). Syftet med denna studie är därför att jämföra elevtexter från SVE och SVA för att undersöka likheter och skillnader i elevers akademiska språkbruk. I studien används två innehållsanalyser, en automatisk kvantitativ analys och en manuell kvalitativ analys, för att undersöka lexikal variation och förekomst av akademiska ord från En svensk akademisk ordlista (Ribeck, Jansson & Sköldberg 2014) i elevtexterna. Materialet består av 59 elevtexter som bedömts på C-nivå och skrevs i samband med det nationella provet i kurserna SVA- och SVE 3 våren 2015. Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning om att varje elev har ett unikt akademiskt språkbruk. Vidare pekar resultatet på att skillnaden mellan SVE och SVA är minimal, både gällande andel akademiska ord och lexikal variation. Detta påvisar att eleverna har ett akademiskt språkbruk eftersom alla elever oavsett ämne använt akademiska ord i olika utsträckning.