Studiens syfte är att undersöka elevtexter som bedömts olika av undervisande lärare ochexterna bedömare i relation till delar av bedömningsanvisningarna för nationella provet isvenska årskurs 9 år 2003. Materialet i studien består av åtta elevtexter,bedömningsanvisningarna de undervisande lärarna och de externa bedömarna hafttillgång till samt de betyg som respektive bedömare har gett. Eleverna skrev uppgiften”Mina skolår”, vilket faller inom genren krönika. Metoden för denna studie är engranskning av elevtexterna utifrån tolkningsbara element i bedömningsanvisningarnasamt att diskutera de potentiella anledningarna till de olika bedömningarna gjorda avundervisande lärare, externa bedömare och en tredje analys genomförd i denna studie.Analysen är gjord ur ett top-down-perspektiv då analysen utgår ifrån givna parametrarbestämda av bedömningskriterierna. Det viktigaste resultatet i studien är att elevernalyckas visa konkretion och exempel i sina texter, medan de lyckas mindre väl med attanpassa sig till språkliga regler och konventioner. Utifrån detta resultat dras slutsatsen attspråkliga fel ofta är något som stör läsningen av texterna, vilket kan ha påverkat densammanlagda bedömningen.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg. Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction. En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt. Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad. Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs. då undervisning baserad på flipped classroom infördes. Denna nedgång skulle givetvis kunna ha andra orsaker än att flipped classroom införts i undervisningen. Slutsatsen att flipped classroom, såsom det implementerats i klassen, inte tycks ha någon positiv inverkan på elevernas akademiska resultat tycks dock motiverad. / A flipped classroom based teaching structure in a natural science programme class at a higher secondary school has been studied in terms of influence on academic results and pupil attitudes. The class of was taught in mathematics by the same teacher using different teaching structures in three different mathematics courses: In Ma 1c, the teaching followed a traditional structure with classroom based lectures; in Ma 2c, the teaching structure was flipped, in that the pupils watched lecture podcasts prior to the lesson in order to make more time available for problem solving in class; Ma 3c also had a flipped structure, with the addition of peer instruction exercises in the classroom. A survey was performed relating to the pupils’ attitudes to the different teaching structures. Furthermore, the results of the class at the national tests in mathematics were compared a control group consisting of pupils who had been traditionally taught, as well as control groups derived from national statistics. The survey revealed that the pupils were very positive to flipped classroom teaching. The comparison of the results on national tests revealed that the academic results of the class declined between Ma 1c and Ma 3c, with the largest part of the decline occurring between Ma 1c and Ma 2c, i.e. when flipped classroom was introduced. At least part of this decline could possibly be ascribed to other factors than the change of teaching structure. However, the conclusion that flipped classroom as implemented in the class at study does not have a positive influence on the academic results of the pupils seems motivated.

This thesis deals with the assessment of school texts by students in Swedish upper-secondary school or in the corresponding adult education and concentrates on what differs between the grades Pass and Fail. The 60 texts used in the survey come from the 1997 archives of the national test construction group. A questionnaire to teachers asks what criteria are most important when distinguishing between Pass and Fail. The five criteria pointed out are Holistic scoring, Relevant content, The connecting thought, Sentence structure and How the student has followed the instructions. The most salient result regarding grades is the difference between grades from the students’ own teachers and from the independent assessors. Ten texts have received a Fail from the student’s own teacher, but as many as 35 get an average Fail from three assessors. There is variation in assessment, but 18 Fail texts and 18 Pass texts get a unanimous grade. Quantitative analyses of the 60 texts show a definite correlation between grade and number of words. However, the Fail-groups among narrative, expository and argumentative texts contain both the shortest and the longest texts. School texts are longer now than thirty years ago, especially texts with low grades. Sentences and words have become shorter. Coherence is investigated by a method of reference cohesion. No clear difference between Pass and Fail texts can be found, but between types of essay topics. Also important is the organization of the text and its paragraphs, a factor which separates Fail and Pass texts. Various aspects of sentence structure show better results in the Pass texts. The thesis is concluded with a commentary on the demands of the last compulsory course in Swedish. The needed level is argued to be the ability to write for an unknown reader.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.

Syftet med studien är att undersöka och följa matematiklärares resonemang kring ämnesplanens förmågor, genom problematisering av nationella provuppgifter.   Matematikundervisningen både på grundskolan och gymnasiet har visat sig vara begränsad när det gäller målstyrning av undervisningen som bygger på medvetenhet och kunskap om förmågorna. En förutsättning för att undervisningen ska kunna vara målstyrd med avseende på förmågorna ser vi är lärares kunskap och medvetenhet om desamma. Avsikten med studien är därför att ur ett utvecklingsperspektiv hitta sätt att för lärare ge ämnesplanens förmågor innebörd. De nationella proven konkretiserar flera av förmågorna, och skulle därför kunna fungera som vägledare i lärares kompetensutveckling kring förmågornas innebörd.  Undersökningen baseras på två filmade fokusgruppsdiskussioner i vilka gymnasielärare i matematik deltar. Diskussionerna utgår från nationella provuppgifter i matematik, med stegvis introducering av skolverkets definitioner av förmågorna och senare också av skolverkets bedömning av desamma.  Studiens teoretiska ramverk utgörs av ett kollegialt lärandeperspektiv och ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv, som också används i den kvalitativa videoanalysen.   Studien visar att lärarnas resonemang förändras under diskussionen utan Skolverkets definitioner, så till vida att en slags överenskommelse görs, av på vilket sätt förmågorna kan tolkas. Skolverkets definitioner visade sig ha marginell inverkan på resonemangets utveckling i riktning mot Skolverkets intentioner. Skolverkets bedömning tillsammans med definitionerna fungerade däremot som utmanare till lärarnas egen tolkning och skapade genom det ett ökat resonemang. Resonemanget visade dock inte på ökad kunskap och medvetenhet kring förmågornas innebörd, som är förenligt med Skolverkets intentioner. Med stöd av forskning kring kollegialt lärande, skulle ledning av expertis på området kunnat möjliggöra ett resonemang i riktning mot intentionerna. / The aim of this study is to investigate and to monitor teachers of mathematics when they reason on the abilities as expressed in the curriculum, through problematisation of Swedish national test questions.   Teaching mathematics in Sweden has shown itself to be limited when it comes to setting objectives when based on awareness and knowledge of the abilities. One condition for the teaching to be manageable is that the teachers are aware of the abilities. The intention of this study is to find a way for the teachers through a perspective of development, where the abilities are given meaning. The national tests define many of the abilities and therefore the tests could be a guide in the teachers’ development of the reasoning of the abilities.   The investigation is based on two videotaped focus discussions by high school teachers of mathematics. These discussions are based on national test questions, where the teachers are gradually introduced to the national educational agency’s (henceforth Skolverket) definitions of the abilities and assessments that are given by Skolverket. The theoretical framework of the study is based on collegial teaching perspective and a multimodal- and social semiotic perspective, which is also being used in the qualitative video analysis.   The study shows that the teachers’ reasoning changes during the discussions without Skolverket’s definitions, and the teachers reach a consensus on how the abilities should be interpreted. Skolverket’s definitions had only marginal effects on the teachers’ reasoning regarding the intentions of the abilities. However, the teachers’ interpretations were challenged by the assessments which resulted in an increase in the teachers’ reasoning and interpretations. But the outcome of the study has not given any convincing evidence that an actual increase in knowledge nor awareness of the abilities has occurred. According to research into collegial learning, experts in this field would have been able to support more developed reasoning in line with the intentions.

This essays aim is to examine the different reading process categories tested in PISA's survey as well as the national test in Swedish and how it is tested. Furthermore, the aim is to compare it with the skills and knowledge regarding reading required in the syllabus and the reading process categories that are included in the knowledge requirements. Three questions have been asked: Which reading process categories are tested in PISA's reading comprehension and how are they tested? Which reading process categories are tested in the national exam in reading comprehension for grade 9 and how are they tested? What knowledge and skills regarding reading is required in the syllabus and which reading process categories are visible in the knowledge requirements for Swedish subjects in Lgr11 for years 7-9? To answer these questions, a qualitative and quantitative content analysis has been made and the theoretical point for the essay is PISA's reading framework on reading process categories. The result shows that all three reading process categories are present in both the PISA survey, the national exam and the curriculum from 2011 for the compulsory school, preschool class and the recreation center’s knowledge requirements for the subject Swedish. The analysis also reveals that there are some similarities and differences between the PISA survey of 2009 and the national exam from 2012/2013. Such a similarity is that "integrate and interpret" is the reading process category that gets the largest space in both the PISA survey and the national test. Regarding the syllabus "reflect and evaluate" is the most appearing reading process category.

The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants. The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained. The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews. One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn’t pass the test.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor:   Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut?  Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation?   Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner. Därefter skall eleverna ta sig vidare till att bli självständiga och i slutändan mycket seriösa och teoretiskt kunniga retoriker kapabla att framföra egna åsikter och att argumentera för dessa på ett professionellt sätt. Elevens förmåga som samtalsledare prövas dock inte i någon större utsträckning. Vidare visar undersökningen att utvecklingen är alltifrån jämn vare sig inom de olika analysfrågorna eller mellan dem. Särskilt gäller detta i övergången mellan grundskola och gymnasium. Det framgår också att språklig genre och verksamhet blir avsevärt mindre dynamisk ju högre upp i ålder och förväntad språklig kompetens eleven kommer.

I detta examensarbete har vi genomfört en kvantitativ studie med kvalitativa inslag med syftet att adressera skillnaderna i läsförståelse hos 60 elever i årskurs fem vid läsningen av tryckt och digital text. Studien undersökte också elevernas preferenser mellan de två medierna och hur väl deras preferenser stämde överens med den metod som visade sig vara mest effektiv för lärandet. Undersökningen inkluderade en enkät och två tidigare nationella prov i ämnet svenska där ett tillämpades i tryckt form och ett i form av en PDF-fil på dator. Resultatet visade att eleverna visade på en något ökad förståelse när de läste tryckta texter än vad de gjorde när de läste digitala. Det visade även att majoriteten av eleverna föredrog att läsa tryckta texter. Däremot fann vi inget stöd för att det varken skulle finnas något positivt eller negativt samband mellan elevernas preferenser och deras resultat. En klar majoritet av de som presterade bäst genom den analoga läsningen uppgav att de främst läser tryckt text till vardags. Bland de elever som presterade bäst digitalt var skillnaderna avsevärt mer varierande. Vår slutsats är att elevernas läsförståelse gynnas av tryckta texter men att deras erfarenheter spelar en viktigare roll för utfallet än mediet i sig.

En rad företag som erbjuder läxhjälp har uppstått sedan Rutavdraget för läxhjälp utökades till att gälla för gymnasieelever. Youschool är ett av dessa företag. Det som utmärker Youschool är att de erbjuder läxhjälp där elever och lärare kan kommunicera med varandra både med penna och ljud i realtid via nätet. De tillhandahåller virtuella lektioner med en lärare på 2 till 4 elever åt gången, där en dokumentkamera är det verktyg som utgör grunden i kommunikationstekniken. Eleverna lägger exempelvis sitt skrivblock under sina dokumentkameror och så kan de som är med på lektionen följa varandras resonemang,eftersom de hela tiden kan se vad alla gör med sina pennor. Matematik 2b är en kurs främst för elever som läser på Samhällsvetenskapsprogrammet eller på Ekonomiprogrammet, två högskoleförberedande gymnasieprogram. Statistik för resultaten på de nationella proven i kursen, från totalundersökningar i Sverige, visar att en hög andel elever får underkänt betyg på provet. Denna studie är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade telefonintervjuer med elever som läser Matematik 2b och som använder Youschool som läxhjälp samt av observationer från en skärminspelad lektion på Youschool där eleverna jobbar med ett för studien tillrättalagt material som testar deras kunskaper om funktionsbegreppet. Syftet är att undersöka om och i så fall hur läroverktyget Youschool kan utgöra ett stöd i elevers kunskapsutveckling i Matematik 2b. Kursens kunskapskrav kopplade till matematiska förmågor hos eleverna och van Hieles tankenivåer är de analysverktyg som används i diskussionen av resultaten. Lärarens roll som stöttande och utmanande framträder som viktig för att upprätthålla elevernas motivation till att arbeta under lektionerna på Youschool. Vidare kan eventuellt antydas att eleverna tränas i vissa matematiska förmågor mer än andra, och att elever önskar fler uppgifter som stimulerar deras tänkande på de högre av van Hiele-nivåerna. Tekniken som å ena sidan möjliggör undervisningen på Youschool kanbehöva utvecklas eftersom den å andra sidan ofta strular. / There are a growing number of companies in Sweden that provide private tutoring to students in upper secondary school, one of these companies is Youschool. They distinguished themselves from the others by having a tutor communicating with a student via Internet–using pencil and sound in real time. Youschool provide virtual classes with two to four students at each time lead by one teacher using a“document camera”as the main communication equipment. The students put their notebooks under their document cameras and are thereafter able to demonstrate their solutions and follow each other’s. They can literally follow each stroke of each other’s pencils. Matematik 2b is a mathematics unit in the Swedish upper secondary school mainly taken by students in the Business Management and Economics Programme and the Humanities Programme, both theoretical programmes preparing students for university studies. Statistics based upon the Swedish national examinations each year shows that a great number of students fail the tests in this unit. This is a qualitative study based on semi structured telephone interviews of students taking the Matematik 2b unit, and who are using Youschool as private tutoring, as well as observations of a screen filmed class where students practiced solving mathematic problems. The purpose of the study is to research whether Youschool is supportive in studying mathematics or not. In the discussion section of this study, both the curriculum of the unit and the van Hiele-levels are referred to when analysing the findings. The results point out the importance of a supportive and challenging tutor to help students to keep their motivation up during classes in Youschool. Furthermore, some mathematics skills might be better practiced using Youschool than others, therefore students wish to exercise further mathematic problems to stimulate thinking on the higher van Hiele-levels. However, the technology that is supposed to enable learning by Youschool might sometimes be the one thing to hinder a student from learning. Problems with the technology therefore impose Youschool to update their systems to affirm effective learning.