Vi har genomfört en studie med en kvantitativ ansats, i syfte att undersöka hur elevers läsförståelse kan påverka deras resultat i de nationella proven i matematik. Detta görs för att bidra med kunskap till lärare om var det är mest nödvändigt att lägga ner tid för elevers kunskapsutveckling i matematik. Metoden som används i denna studie innefattar en analys av dokument som innehåller data som samlats in från drygt 200 elevers resultat i de nationella proven i svenska och matematik för året 2021/2022. Den data som samlades in bearbetades genom regressionsanalyser. Det statistiskt signifikanta resultatet i studien visar på en stark korrelation mellan elevers läsförståelse och deras prestation i de nationella matematikproven. Slutsatsen framhäver att det kan finnas olika förklaringar till varför resultatet ser ut som det gör, en av orsakerna skulle kunna vara att de nationella proven i matematik innehåller för många textuppgifter som gör att elevernas läsförståelse kan spela en alltför betydande roll. / We have conducted a study with a quantitative approach, aiming to investigate how students' reading comprehension might influence their performance in the national mathematics exams. This is done to contribute knowledge to teachers about where it is most crucial to allocate resources for student success in mathematics. The method employed in this study involves an analysis of documents containing data gathered from over 200 students' results in the national exams in Swedish and mathematics for the year 2021/2022. The collected data was processed through regression analyses. The statistically significant result in the study reveals a strong correlation between students' reading comprehension and their performance in the national mathematics exams. The conclusion highlights that there are different explanations for why the result appears as it does, one of which is that there may be too many word problems in the national mathematics exams, and students' reading comprehension might play an overly significant role.

I denna studie studeras vilket innehåll som inkluderas i de nationella proven i samhällskunskap förårskurs 9 mellan åren 2013 och 2016, och vad det kan säga om syftet med innehållet. Syftet medstudien är att studera de kunskapsideal som kommer till uttryck i de nationella proven isamhällskunskap, med ett särskilt fokus på aktualiteter som ett innehåll i ett kunskapsideal, i relationtill konkurrerande kunskapsideal. Materialet som används i studien är frågorna i de nationellaproven i samhällskunskap från åren 2013 till 2016. De teoretiska utgångspunkterna för studien ärutbildningsfilosofier, organisationsprinciper och traditioner i samhällskunskapsämnet i fråga ominnehåll och syfte. Utifrån dessa har de analytiska verktygen skapats, de olika kunskapsidealen.Dessa är det fostrande kunskapsidealet, det vetenskapliga kunskapsidealet och detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet. En textanalys har använts för att analysera materialetoch undersöka mening. Meningen, det vill säga syftet med inkluderingen av ett visst innehåll,undersöks med hjälp av kunskapsidealen nämnda ovan. Resultaten för studien visar att det innehållsom inkluderas i proven bekräftar det innehåll som forskningen säger är den allra vanligaste iskriftliga prov. Detta är bland annat samhällsekonomi och Sveriges styrelseskick. Utöver dettainkluderades även innehåll som bland annat behandlar demokrati och demokratiska värden,samhällsfrågor, lag och rätt, källkritik och mänskliga rättigheter. Det vetenskapliga kunskapsidealetkommer till uttryck i nästan all typ av innehåll. Detta visar på ett prioriterande av mätbar kunskapoch ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan som kan relateras till de nuvarande styrdokumenten.Resultatet visar även att när aktualiteter används återfinns dessa i de frågor där detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kommer till uttryck. Detta innebär att aktualiteterparas ihop med innehåll vars syfte är att testa elevers medborgarkunskaper, självständiga tänkandeoch källkritik. Eleverna skulle uppvisa olika kunskaper beroende på den typ av fråga som ställdes. I frågor där det vetenskapliga kunskapsidealet kom till uttryck skulle eleverna främst uppvisabegreppslig förståelse och faktakunskaper. I frågor där det fostrande kunskapsidealet kom tilluttryck skulle elever framförallt uppvisa sina kunskaper i demokrati och demokratiska värden samtkällkritik. I frågor där det demokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kom till uttryck skulleeleverna framförallt visa på en självständighet i deras resonemang, diskutera och analysera.Resultatet i studien visar på de syften som kan utläsas i det innehåll som inkluderas i de nationellaproven och hur detta relaterar till den typ av medborgare och det samhälle man önskar forma medett visst innehåll.

Modalitetsmarkörer används för att uttrycka bland annat värderingar och åsikter för påståenden i satser. I föreliggande studie är huvudsyftet att undersöka om det finns en relation mellan andraspråkselevers användning av modalitetsmarkörer och deras betyg. Materialet för studien hämtades från de nationella proven 2015 i kursen SVA 3 på gymnasiet. För att uppfylla syftet användes en kvantitativ metod som innefattade en granskning av 20 elevlösningar jämnt fördelade mellan en lägre respektive högre betygsgrupp. Efter granskningen applicerades en analys samt sammanställning av modalitetmarkörernas frekvens och funktion där betygsgruppernas resultat jämfördes med varandra. Studiens resultat visade att det fanns marginella skillnader mellan betygsgrupperna i både frekvens och funktion. Att det skulle finnas en relation mellan andraspråkselevers användning av modalitetmarkörer och betyg går således inte att fastställa utifrån resultatet som presenteras i denna studie.

Digitaliseringen av nationella prov i matematik är en pågående utveckling som väcker intresse och oro bland matematiklärare. Denna förändring innebär en övergång från traditionella pappersbaserade prov till digitala prov, vilket påverkar både lärare och elever. Forskning har visat på både fördelar och utmaningar med digitala prov, inklusive frågor om bedömning, tillgängligheten av teknisk utrustning och elevens teknikvana. Därför är det viktigt att förstå matematiklärares uppfattningar och erfarenheter av denna övergång för att effektivt stödja dem och deras elever i den nya digitala miljön. Denna studie syftade till att undersöka matematik lärares uppfattningar om hur digitaliseringen av nationella prov i gymnasieskolans matematik kommer att påverka genomförandet av dessa prov. Genom analys av intervjuer skapas sex tydliga teman relaterade till lärarnas uppfattningar. Genom att tillämpa fenomenografi som det teoretiska ramverket analyseras och tolkas lärarnas perspektiv och upplevelser. Resultaten av studien indikerar att matematiklärare har olika uppfattningar och förväntningar på digitaliseringen av nationellaprov i matematik. Dessa sex teman presenteras i studien: 1. Enklare att rätta: Lärarna ser digitaliseringen som ett sätt att minska rättningsbördan och möjliggöra mer rättvisa bedömningar genom central rättning. Dock finns oro över hur denna centrala rättning ska utföras. 2. Underlättande för elever med svårigheter: Digitaliseringen förväntas gynna elever som har svårt att skriva för hand eller elever med andra svårigheter genom tydligare redovisning och bättre översikt. 3. Teknikkrångel: Lärarna uttrycker oro över tekniska och logistiska problem som kan uppstå vid digitala prov, såsom tillgång till utrustning och nätverksproblem. 4. Mer fokus på tekniken? Det finns farhågor om att elevernas fokus kommer att hamna mer på tekniken än på matematiken, vilket kan påverka provresultaten. 5. Lättare att fuska? Läcker proven? Oro över ökade möjligheter till fusk och för att det ska vara större risk att proven ska läcka med införandet av digitala nationella prov. 6. Oroliga över en stor förändring: Lärarna uttrycker generell oro över den stora förändringen som digitaliseringen av nationella prov innebär, inklusive osäkerhet över hur de själva och eleverna kommer att anpassa sig till denna förändring. Dessa teman visar på både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av nationella prov i matematik, och det är tydligt att lärarna behöver stöd och förberedelse inför denna övergång. / The digitization of national math exams is an ongoing development that raises interest and concern among math teachers. This change involves a transition from traditional paper-based exams to digital ones, affecting both teachers and students. Research has shown both advantages and challenges of digital exams, including issues related to assessment, availability of technical equipment, and students' technological literacy. Therefore, it is important to understand math teachers' perceptions and experiences of this transition to effectively support them and their students in the new digital environment. This study aimed to investigate math teachers' perceptions of how the digitization of national math exams in high school will impact the administration of these exams. Through the analysis of interviews, six clear themes related to teachers' perceptions are identified. By applying phenomenography as the theoretical framework, teachers' perspectives and experiences are analyzed and interpreted. The results of the study indicate that math teachers have varied perceptions and expectations regarding the digitization of national math exams. These six themes are presented in the study: 1. Easier grading: Teachers see digitization as a way to reduce grading workload and enable fairer assessments through centralized grading. However, there are concerns about how this centralized grading will be conducted. 2. Aid for students with difficulties: Digitization is expected to benefit students who have difficulty writing by hand or students with other difficulties through clearer presentation and better overview. 3. Technical problems: Teachers express concerns about technical and logistical problems that may arise during digital exams, such as equipment access and network issues. 4. More focus on technology? There are fears that students' focus will shift more towards technology than mathematics, which may affect exam results. 5. Easier to cheat? Exam leaks? Concerns about increased opportunities for cheating and a greater risk of exam leaks with the introduction of digital national exams. 6. Worries about significant change: Teachers express general concerns about the major change that digitization of national exams entails, including uncertainty about how they and their students will adapt to this change. These themes highlight both opportunities and challenges of digitizing national math exams, and it is evident that teachers need support and preparation for this transition.

During the spring term of 2013, national exams were conducted for the first time in the Swedish schools for 6th graders. The exams involving the science subjects were however not used as a basis for the student’s grades, but were instead used as trial exams. It did however not take long for criticism to befall upon the notion of national exams. In 2014, The teacher association and Sweden’s student council proposed for the tests to be voluntary for the grades 6 to 9. They felt that the tests were too many and that they had a negative effect on both students and teachers alike. The government decided two years later, 2016, that the national exams should be voluntary. The goal of this essay is to further raise the understanding of the 6th grade biology exam. This examination will present to what extent the biology exam tests the knowledge and skill of the students by comparing the exam against the requirements listed in Lgr 11. In order to accomplish this, text analysis will be used as the method, and Blooms revised taxonomy will be used as the analytical model. With this as a base, two questions have been raised. To what extent is the knowledge and skills tested in the national exams for the 6th grade? How well does the national exam corresponds to the requirements stated in Lgr 11 regarding the knowledge and skills that should be tested in the exams, as well as the extent of these. The conclusion shows a high consistency between the requirements stated in Lgr 11 and the national biology exams. However, not all knowledge and skills were being tested equally. The number of questions for each different subject varied. The conclusion also gives biology 6th grade teachers the possibility to make up for the lack of questions in the areas that are currently lacking.

Syftet är att undersöka hur förlängd tid och inläst material kan förbättra provresultatet i läsförståelse för en grupp andraspråkselever på gymnasiet, vilken typ av uppgifter som kan vara särskilt problematiska, samt hur eleverna själva ser på sin egen läsförståelse. Såväl på nationella prov som i internationella studier såsom PISA och PIRLS får andraspråkselever generellt sämre resultat än förstaspråkselever och därför är det viktigt att ta reda på vilka svårigheter som finns och hur de kan övervinnas. Urvalsgruppen i studien består av elva pojkar i kursen svenska som andraspråk 1. Samtliga elever studerar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom prov, enkäter och intervjuer togs materialet fram. Resultaten visade att de elever som hade varit i Sverige längre tid generellt inte hade bättre resultat än elever som kommit till Sverige för fem år sedan eller mindre. Eleverna själva bedömde sin läsförståelse som relativt god, trots att ingen nådde upp till ett godkänt resultat på det första läsförståelsetestet. Eleverna hade svårare för uppgifter som krävde att de använde sig av inferenser, medan uppgifter som gick ut på att hitta information eller dra enkla slutsatser var lättare. När eleverna hade längre provtid och tillgång till inläst material förbättrades elevernas resultat väsentligt. Just inläst material visade sig vara en stor framgångsfaktor för många elever. Såväl minnet, koncentrationen och ordförståelsen blev bättre när eleverna fick lyssna på texterna. Resultaten kan vara av vikt när vi planerar, genomför och utvärderar andraspråkselevers undervisning för att eleverna ska få en chans att ta till sig innehållet och få visa sina kunskaper.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska – hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Detta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9. Arbetets syfte har varit att undersöka hur några lärare uppfattar att de nationella proven påverkar de prioriteringar som de gör runt ämnets innehåll. Med andra ord: hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska i årskurs 9. Leder proven till att den dagliga undervisningen fokuserar vissa mål på bekostnad av andra mål? Eller är det snarare så att provens existens hjälper till att ställa kursplanens innehåll i fokus på ett sätt som gynnar elevernas måluppfyllelse? Undersökningen genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med fem stycken lärare som i dagsläget undervisar i svenska. Dessa lärare har varit involverade i genomförande och bedömning av nationella prov mellan två och femton gånger. Den intervjuguide som användes berörde två stycken teman; de nationella proven samt kursplanen i svenska och dess skrivningar om ämnets centrala innehåll i årskurs 7-9. Årligen genomför cirka 100 000 elever de tre delprov som ingår i det nationella provet i svenska för årskurs 9. Trots att proven inte mäter alla kursplanens mål är de mycket viktiga redskap för lärarnas bedömning och betygssättning. Lärarna i denna studie ser provresultaten som ett mått på (och garant för) sin egen bedömningsnivå, att de hamnat rätt i sin helhetsbedömning av elevens måluppfyllelse. Under en längre tid har det konstateras relativt stora avvikelser mellan elevernas provbetyg och deras samlade terminsbetyg. En sådan avvikelse behöver inte alltid vara ett problem, men den kan också visa på att lärares bedömning inte är likvärdig över landet. Problematiken blir extra tydlig när långa texter ska bedömas och bedömningsanvisningarna lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde läraren. Ett arbetssätt som rekommenderas för att råda bot på likvärdighetsproblematiken är sambedömning. Sambedömning problematiseras i denna studies resultat utifrån risken för att skolkulturer skapas samt de tendenser till skillnader i villkor som anas mellan lärare på kommunala respektive fristående skolor. Det blir tydligt i denna studies resultat att det nationella provet påverkar undervisningen i relativt stor utsträckning, inte minst genom de grundliga förberedelser som genomförs inför provet. Detta väcker frågor om var gränsen går mellan att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt och att förbereda dem så pass mycket att provresultatet inte säger något om elevens kunskaper utan snarare är en produkt utav en längre tids strategiska förberedelser? Nyckelord: bedömning, kursplan, lektionsinnehåll, måluppfyllelse, nationella prov, svenska, årskurs 9 Keywords: assessment, course syllabi, goal attainment, lesson planning, national tests, Swedish, year 9

This thesis presents the contribution to research that my doctoral education led to. My starting point was a large scale qualitative research project (here after called the VR-project) which reviewed the implementation of national tests in the third grade on the subject of mathematics. The VR-project investigated how the test affected the pupils with a special focus on pupils in need of special support. An urge to look further into issues concerning the support, the pupil in need and the test was revealed in he initial VR-project. These issues therefore constitutes the problem area of this thesis. The VR-project studied a total of 22 classrooms in two different municipalities' during 2010- 2012. The methodology used for this project was inspired by ethnography and discourse analysis. The raw data consisted of test instructions, video observations of the actual test subjects, interviews from teachers and pupils about the test, the support that was given throughout the testing as well as the observations and interviews of the pupils requiring special assistance. Activated discourses and positions of the participants were demarcated. The results revealed that a traditional testing discourse, a caring discourse and a competitive discourse are activated during the tests. The testing discourse is stable and traditional. Much of what was shown and said in classrooms, routines and rules regarding the test were repeated in all the schools and in all the classrooms. The discourse on support is affected by ambiguity, which is revealed especially when issues of pupils’ equity is put against the tests equality. This is connected to the teachers restricted agency to give support due to the teacher position as a test taker. The positions in need that are available to students are not the same in pupils, teachers and steering documents. The situation is especially troublesome for pupils that do not manage Swedish good enough to take the test and for pupils in need of special support. Some of the conclusions from this thesis is that the national test format: Disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Results indicate that the test: Activates a focus on achievementLeads attention away from learning Activates issues of accountability Influences pupils and teachers with stakes involved Besides evaluating knowledge, the test disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Discussing the national test as an arena for equity might be a way towards attaining equality in education for all pupils. / Nationella prov i matematik – vad gör testandet med eleverna?

Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av grammatiska metaforer (GM) i form av nominaliseringar i elevtexter från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio. Begreppet GM avser icke-typiska realiseringar av betydelser där GM till exempel kan vara en nominalisering – en process som uttrycks som ett substantiv (ex: tävling, trygghet) istället för ett verb (ex: tävla) eller ett adjektiv (ex: trygg). Vid användning av GM blir texter mer informationstäta och abstrakta eftersom språket packas ihop. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, i vilken GM spelar en viktig roll. Materialet utgörs av 60 elevtexter, fördelat på 30 elevtexter i svenska och 30 elevtexter i svenska som andraspråk. Av dessa 30 texter har 15 tilldelats betyget E och resterande hälft betyget B. I texterna undersöks fördelningen av GM av typen nominalisering av process och nominalisering av egenskap, förekomsten av GM i förhållande till betyg och ämne samt de mest använda GM. Resultatet visar att det förekommer betydligt fler GM av typen nominalisering av process än egenskap och att elevtexter som bedömts betyget B innehåller högre andel GM än elevtexter som tilldelats betyget E. Vidare visar resultatet att förekomsten av GM i förhållande till ämne är jämnt fördelat, med endast en GM i skillnad. Vad gäller de mest använda GM visar undersökningen att det finns 12 olika ord som är frekvent återkommande i elevtexterna, vilket förklaras genom provuppgiftens utformning och instruktioner.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.        Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar.        I resultatredovisningen är det främst elevtexternas förankring i logik och empiri samt användandet av språkliga medel som presenteras gruppvis. Resultatet visar att elevgrupperna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mer omfattande i elevgrupp S-E än i övriga. Så även S-E:s användning av det språkliga medlet garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser däremot är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. I den jäm­förande diskussion­en ställs elevgruppernas resultat i relation till varandra, forskningen om förutsättningarna för skrivande på ett andraspråk och de bedömningskriterier i nationella proven som alla elever bedöms utifrån. En slutsats som presenteras är att andraspråks­­elevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett första- och andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med de aspekter av bedömnings­­­­­kriterierna som är desamma för eleverna i både svenska och svenska som andra­språk.