Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan. Kritiker hävdar att detta är neo-liberala tankar som inte grundar sig på forskning. Lärarna är i stor omfattning positiv till proven och har förhoppningar att provresultaten skall ge dem ökade resurser. Proven kan tolkas som en metod för utövande av makt och disciplinering i skolan med hjälp av elevers och lärares strävan efter normalitet.

No description available.

Syftet med följande arbetet är att undersöker hur det gick för barn som föddes 1990 i nivåindelade klasser i en skola i södra sverige. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning om nivåindelade klasser kontra blandklasser. Vi jämför samma elevers nationella prov i årskurs fem, då barnen fortfarande gick i blandklasser, med resultaten från de nationella proven i årskurs nio då eleverna hade gått i blandklasser i tre års tid. Jämförelsen görs i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska. Eleverna svarade också på en enkät om hur de upplevde sin klassituation..Resultaten visade att de elever som gick i de högsta klassnivåerna förbättrade sina studieresultat från år fem i en betydlig större utsträckning än barnen som gick i de lägsta klassnivåerna. Vår undersökning visar att de enda som gynnas av nivåindelningen faktiskt är lärarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 3 förbereder sina elever inför de nationella proven i matematik och om de kunnat identifiera någon påverkan hos sina elever. Undersökningen gick även ut på att ta reda på hur eleverna upplevde förberedelsearbetet och deras förväntningar inför proven. Syftet var således att ta del av lärare och elevers upplevelser och förväntningar vilket gjorde att valet av metod föll på kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades tematiskt som senare kunde kopplas till den socialkognitiva teorin och tidigare forskning. Deltagarna i studien var två verksamma lärare i årskurs 3 och fyra elever ur vardera lärares klass, totalt åtta elever. Resultatet visade att lärarnas sätt att förbereda eleverna både liknade och skilde sig åt. Studiens resultat visade även att majoriteten av eleverna upplevde förberedelserna som något positivt och hade goda förväntningar inför de nationella proven i matematik. Två av de intervjuade eleverna upplevde en känsla av ängslighet både i förberedelsearbetet och inför proven vilket var något som lärarna upplevt olika.

Andraspråksinlärare har generellt sett lägre betyg i matematik än elever med svenska som modersmål. Syftet med studien är att undersöka vilka språkliga utmaningar som andraspråksinlärare och andra elever med lässvårigheter möter när de skriver nationella prov i matematik. Materialet i studien är tidigare frisläppta nationella prov för årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiekursen matematik 1a. Analysmetoden bygger på olika sätt att beräkna en texts läsbarhet som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att språket är informationstätt, men att det inte förekommer så mycket av typiska andraspråkssvårigheter som nominaliseringar eller passiva verbformer. Läsbarhetsindex (LIX) är högre i de uppgifter som har högre svårighetsgrad. Slutsatsen är att nationella proven är till stor del andraspråksanpassade via PRIM-gruppens aktiva arbete, men en elev som är svagare i svenska språket kan på grund av språkliga skillnader ha svårare att nå ett högre betyg i matematik.

De nationella proven används dels för att mäta elevers kunskaper, dels som material i undervisningen och som stöd när skolans styrdokument ska tolkas och praktiseras. Proven som används i undervisningen är dock gamla och konstruerade under en läroplan som nu finns i reviderad version. I och med detta undersöks i denna studie huruvida ett äldre nationellt prov fortfarande är relevant att använda och om det stämmer överens med nuvarande kursplan för svenska i grundskolan. Centralt i undersökningen är teorier om läsprocesser, vilka det nationella provets läsdel baseras på, samt litterära kompetenser, vilka beskriver hur läsningens bärande komponenter samverkar med varandra i ett didaktiskt perspektiv. Analysen är kvalitativ i och med att formuleringar i kursplan och prov tolkas med hänsyn tagen till ovan nämnda teorier. Även kvantitativa element används i arbetet i och med att fördelningen mellan olika processer och kompetenser är av intresse att undersöka. Resultatet visar att det nationella provet till övervägande del stämmer överens med både föregående och rådande kursplan. Gällande läsprocesser förekommer främst förstå i det nationella provet och av de litterära kompetenserna delar performanskompetens och literary transferkompetens på utrymmet medan den konstitutionella kompetensen ges minst plats. I och med detta kan det vara lämpligt att använda nationella prov i undervisningen, men viss försiktighet bör beaktas då proven kan genomgå förändringar i framtiden.

De nationella proven i svenska är ett obligatoriskt inslag i den svenska skolan som sätter press både på lärare och elever. Skolverket föreslår sambedömning kring de nationella proven som ett sätt att skapa mer likvärdighet kring just bedömning och betygsättning av de nationella proven. Men vad säger den aktuella forskningen när det gäller just sambedömning av de nationella provet i svenska? Vilka fördelar och nackdelar finns det när det handlar om just sambedömning och vilka utmaningar kan man identifiera? Metoden som valts för att besvara syftet i denna studie är en systematisk litteraturstudie. Med denna litteraturstudie vill vi försöka bidra med kunskap kring bedömning och betygsättning av nationella proven i svenska årskurs nio. Vi presenterar även hur synen på kunskap och bedömning har förändrats över tid och hur elevers resultat blivit en allt viktigare del i den politiska agendan. Resultatet av studien visar att lärare tolkar elevprestationer olika och i olika rapporter som jämför lärares bedömningar kan man se att lärare som sambedömer har en högre grad av samstämmighet, med exempelvis Skolinspektionens ombedömare, än de som inte praktiserar sambedömning. Men studien visar även på att sambedömning inte per automatik skapar samstämmighet lärare emellan eller likvärdighet för elever. Studien påvisar att det finns både för- och nackdelar med sambedömning av nationella prov men att de positiva effekterna av sambedömning tycks överväga de negativa. Resultatet påvisar också hur komplext bedömning av nationella prov i svenska är, att det finns många viktiga parametrar att väga in samt att skillnader i resurser på olika skolor spelar roll i arbetet med bedömning av proven.

Den här uppsatsen tar upp vilken praktisk betydelse de nationella proven har haft för undervisningen tidigare år och hur lärare har kompenserat för de inställda nationella proven i årskurs 6, i år, på grund av pandemin Covid-19. Denna uppsats undersökte även hur likvärdighet har försäkrats när en sådan omfattande del av betygsunderlaget försvinner. Många av lärarna var positiva till de inställda nationella proven och ansåg sig kunna genomföra en likvärdig undervisning med hjälp av kompletteringsmaterialet från Skolverket samt det egna materialet som läraren hade samlat in under året. Många lärare var också positiva och såg förändringar som mindre arbetsbörda och firare undervisning på grund av de inställda nationella proven. En grupp av lärarna ansåg det motsatta med högre arbetsbörda och mera stress.

Matematiska kompetenser uttrycker i den moderna svenska skolan vad det är att kunna matematik. Att bättre förstå hur elever använder sig av matematiska kompetenser kan således vägleda en informerad utveckling för hur svensk matematikutbildning ska förbättras. Denna studiens mål är att besvara de två frågeställningarna: “Vilka matematiska kompetenser har gymnasieelever lättast respektive svårast för?” samt “Uppvisar elever som läser kurserna matematik 2b och 2c skillnader i de kompetenser de besitter?”. För att besvara frågeställningarna granskas uppgifter från tidigare givna nationella prov i Matematik 2b och 2c på gymnasiet för att bestämma de matematiska kompetenser som testas. Klassificeringen av kompetenser görs utifrån kompetensramverket Mathematical Competency Research Framework (MCRF). Baserat på uppgifternas lösningsstatistik bestäms för var och en av studiens sex matematiska kompetenser det relativa kompetensvärdet som är ett mått på hur väl eleverna behärskar en given kompetens. I en jämförelse av kompetensernas relativa kompetensvärde för två olika provår, vårterminerna 2013 och 2014, kommer studien fram till att procedurkompetensen är en av de lättare kompetenserna medan problemlösningskompetensen är en av de svåraste. I jämförelsen mellan kurserna 2b och 2c konstaterar studien att problemlösningskompetensen är markant svårare för eleverna som läser Matematik 2b än för 2c. / Mathematical competencies expresses in the modern Swedish school what it is to know mathematics. To better understand how students use mathematical competencies could guide an informed development for the improvement of Swedish mathematics education. The goal of this study is to answer two questions: “Which mathematical competencies does upper secondary school students find to be the easiest and most difficult respectively?”and “Do students who take course 2b and 2c show differences in the competencies they master?”. To answer these questions exercises from previous national tests are studied to determine which mathematical competencies are tested. The classification of the competenciesis made using the competency framework Mathematical Competency Research Framework (MCRF). Based on data of the success rate of the test exercises each competency gets awarded its relative competency value which measures how well students master a given competency. In a comparison of the competencies’ relative competency value for two different test years, spring semester of 2013 and 2014, the study finds that the procedural competency is one of the easier competencies while the problem solving competency is one of the mostdifficult ones. In the comparison between course 2b and 2c the study establishes that the problem solving competency is significantly more difficult for the students taking course 2b than 2c.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.