Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

Sjöfarten står konstant inför nya utmaningar. En av de största utmaningarnasom sjöfartsbranschen står inför i dagsläget är digitaliseringen. Mycket avden traditionella utrusningen ombord fartyg idag är digitaliserat ochintegrerat på bryggan. När utrustning digitaliseras betyder det inte att det blirbättre för operatören. Det är viktigt att se hur förändringen påverkar arbetetombord och att befälen som använder utrustningen har rätt kompetens. Syfteti denna studie är att undersöka svenska sjöbefäls syn på kompetensaspekteninom digitalisering samt hur arbetet med digitalisering sker inom svenskarederier. Metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att samtliga respondenter ser stora utmaningar ochmöjligheter med digitalisering. Svenska sjöbefäl och svenska redare serpositivt på digitalisering. Respondenterna ser även att utbildningen fördigitalkompetens behöver följa med i den fortskridande digitaliseringen föratt arbetet ombord skall fortsätta vara säkert och effektivt. / Shipping is constantly facing new challenges. One of the biggest challengesfacing the shipping industry today is digitalization. Much of the traditionalequipment on board ships today is digitized and integrated on the bridge.When equipment is digitized it does not mean that it gets better for theoperator. It’s important to see how this affects the work on board and that theofficers have the appropriate competence. This study aims to examineSwedish seafarers' views on the competence aspect in digitization and howthe work on digitization takes place within Swedish shipping companies.This study uses qualitative semi-structured interviews. The result shows thatall respondents see great challenges and opportunities with digitization.Swedish officers and Swedish ship owners are positive about digitization. Allrespondents believe that digital competence needs to follow the fastdeveloping digitalization to ensure that work onboard keeps on being safeand effective.

No description available.

Detta arbete har sin utgångspunkt i den ökade digitaliseringen inom skolväsendet, den reviderade läroplanen och regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Arbetet syftade till att undersöka hur lärare uppfattar begreppet digital kompetens samt hur de uppfattar sin egen digitala kompetens. Arbetet avsåg också att undersöka om lärarna känner sig redo att möta de utmaningar digitaliseringen av skolväsendet kan innebära. Detta undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer och en enkätundersökning. Enkätundersökningen syftade till att ge ett större omfång i såväl uppfattningen av digital kompetens som attityder till digitaliseringen av skolan. Resultaten visar att digital kompetens är ett mångfacetterat begrepp som upplevs svårt att beskriva och att många lärare saknar en tydlig förklaring till begreppet. Vidare visade resultaten att många lärare är positivt inställda till digitaliseringen av skolan men att många lärare upplever ett behov av mer fortbildning för att möta  krav som digitaliseringen innebär. Undersökningarna visar även att tillgången till digitala resurser vaierar i landet. / This essay is based on the increased digitalization of the Swedish school system, the revised curriculum and the government’s digitalization strategy for the school system. This essay aims to explore teachers’ perspectives on the concept of digital competence and how they perceive their own digital competence. The essay also aims to investigate if teachers feel equipped to meet the changes posed by the digitalization of the school system. The aim was addressed through qualitative interviews and a survey. The results show that the concept of digital competence is a multi-faceted term that is difficult to describe. Many teachers express that they lack a distinct explanation of the term. Furthermore, the results show that many teachers have a positive attitude towards the digitalization of schools, but many teachers experience a need for further education to meet the demands that digitalization entails.

Fokus i denna magisteruppsats har varit lärares uppfattningar kring Skolverkets krav (2017), gällande utökad digitalisering i undervisningen, vilket i sin tur kräver utökade digitala kunskaper hos lärarna. I form av en intervjuguide har kvalitativa intervjuer genomförts på en kommunal vuxenutbildning i Västra Götaland. Fem lärare på skolan intervjuades, där intervjuerna fokuserade kring frågeställningar om begreppen digital kompetens, känslor och tankar inför det utökade kravet, samt upplevelser av stödet från skolledningen i digitaliseringsprocessen. Studien genomfördes med hjälp av en fenomenografisk metod, vilket innebar att datamaterialet granskades för att hitta mönster som kunde kategoriseras, vilka i sin tur utformades till olika teman. Målet med denna metod var också att försöka hitta det outtalade, det som "sägs mellan raderna". I resultatet framkom tydligt att det fanns fem faktorer som behövde samspela för en lyckad utökad digitalisering; tid, kollegialt lärande, digitala verktyg, digital kompetens och fortbildning. Lärarna upplevde att de behöver mer tid för att implementera ökad digitalisering i undervisningen och för det krävs mer fortbildning. Lärarna var övervägande positiva till utökad digitalisering, men det outtalade kom också fram i resultatet i form av olika känslor hos de intervjuade lärarna. Känslorna handlade om frustration, oro och trötthet inför tankar om hur tiden ska räcka till för allt, att de ibland fick känslan av att de är "ett steg fram och två tillbaks". / The focus of this master thesis have been the perception of teachers about Skolverkets requirements (2017), regarding extended digitizing in the education, which in turn requires an extended digital knowledge with the teachers. Qualitative interviews have been conducted at a public school for adults in Västra Götaland, Sweden. Five teachers at the school were interviewed regarding the concept of digital competence, feelings before the extended requirements and the further training needed. This study was done with a phenomenographic method, which means the data was studied to find patterns which could get categorized, which in turn was made into different themes. The goal with this method was also to find what is unspoken, the things that are "said between the lines". In the results it was clear that mainly five factors affect extended digitizing; time, collegial learning, digital tools, digital skills and further education. The teachers felt like the needed more time to implement extended digitizing and that more education is needed. The teachers were predominantly positive towards extended digitizing and the unspoken did also emerge in the results in form of different feelings with the teachers. The feelings were about frustration, worry and tiredness about how time will suffice for everything, that they sometimes got the feeling of it being "one step forward, two steps back".

Tidigare studier har visat att det inte alltid finns ett samband mellan användning av IKT i undervisningen och positiva inlärningsresultat. Det är en fråga om hur lärare använder IKT i sin undervisning, vilka kompetenser läraren har och vilka tekniska förutsättningar som finns på skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur lärare använder IKT i sin matematikundervisning i årskurs 4–6, samt vilka förutsättningar dessa lärare har för att bedriva matematikundervisning med IKT. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med lärare och “utvecklingsledare” samt observationer av lärare. Resultatet bearbetades utifrån TPACK-modellen och diskuterades även utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna använde sig av IKT i matematikundervisningen på olika sätt där en undervisningsmetod som förekom var elevarbete i par med datorer, något tidigare forskning lyft fram som framgångsrikt. Studien indikerade även att goda tekniska förutsättningar ledde till en ökad IKT-användning bland eleverna. / Previous studies have shown there´s not always a connection between the use of ICT in teaching and positive learning outcomes. It's a matter of how teachers use ICT in their teaching, the teacher´s competence and the technical conditions. The aim of this study was to widen the knowledge about how teachers use ICT in their mathematics education in grades 4–6, and what conditions teachers have for implement ICT in their education. The study was based on qualitative interviews with teachers and “development leaders” and observations of teachers. The result was processed with the TPACK framework and also discussed from a sociocultural perspective. The result showed that teachers used ICT in various ways, were a teaching method that occured was students working in pairs with computers, which previous research have proved to be successful. The study also indicated that good technical conditions led to increased ICT use among students.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om teknikämnets möjliggörande inför digitaliseringstillägget 2018/2019. Dessa frågor har besvarats genom ett kvantitativt metodval i form av online-enkäter. Resultatet visade att lärare generellt skattar sin digitala kompetens gällande programmering som lågt. Äldre lärare skattar sin digitala kompetens lägre än yngre lärare, samtidigt som de skattar sitt stödbehov högre.

Submitted by Cristhiane Guerra (cristhiane.guerra@gmail.com) on 2016-08-02T14:23:43Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3538991 bytes, checksum: 71655bed1d11efab9aa0800490ddb239 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-02T14:23:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3538991 bytes, checksum: 71655bed1d11efab9aa0800490ddb239 (MD5) Previous issue date: 2015-05-15 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Investigates the constructions of competences in Digital Technologies in Higher Education, hired within developed experiences in universities of Brazil and Portugal, taking as parameters the European reports about Learning and Innovation as a reference of competences building and theorical constructs developed by Le Borted. The Learning and Innovation and Digital Competences were priorized skills in the study for been considerate competences by European union necessary for men and women inclusion in the cultural and social current context of pedagogical projects courses in 09 brazilian universities and 03 portuguese universities were analyzed with the use of Web Qualitative Data Analysis – WebQDA – software support to the analyze of the qualitative data not numeric and under structured that allowed data agglutination in numerical and triangulated matrices with descriptive speeches. The data were introduced by the utilization of documentary analyze techniques and content of analyze with the purpose to identify the concept of skills in literature and presence of the required competences in graduated. The result of the research pointed to the integration, combination and mobilization from the responsible resources, according to Le Boterd skills constructions in Brazil and also in Portugal. This result can be testified by the incipience in identification of Learning and Innovation, Digital Competences in the required skills of the graduated that was formulated on the refered PPC. / Investiga a construção das competências em Tecnologias Digitais na Educação Superior, efetivada no âmbito de experiências desenvolvidas em Universidades no Brasil e em Portugal, tomando como parâmetros os Relatórios Europeus sobre a aprendizagem e a inovação como um referencial de construção de competências e os construtos teóricos desenvolvidos por Le Bortef. As competências priorizadas no estudo foram a Aprendizagem e Inovação e a Competência Digital, por se tratarem de competências consideradas pela União Europeia como necessárias à inclusão de homens e mulheres no atual contexto sociocultural de convergência tecnológica. Os dados contidos nos Projetos Pedagógicos de Cursos em 09 Universidades brasileiras e 03 Universidades portuguesas foram analisados com o uso do Web Qualitative Data Analysis – WebQDA, software de apoio à análise de dados qualitativos não numéricos e não estruturados e permitiu aglutinar dados em forma de matrizes numéricas, trianguladas, com discursos descritivos. Os dados foram inseridos com a utilização de técnicas de Análise Documental e Análise de Conteúdo para identificar o conceito de competência na literatura e a presencialidade das competências requeridas dos egressos. O resultado da pesquisa apontou para a não integração, combinação e mobilização de recursos responsáveis, segundo Le Boterf para construção de competências, tanto no Brasil, quanto em Portugal. Esse resultado pode ser constatado quando da incipiência na identificação de Competências de Aprendizagem e Inovação e Competência Digital no rol das competências requeridas dos egressos formuladas nos referidos PPC.

The purpose of this study is to examine the digital competence a the part of the workforce who didn’t get any education in the subject, we have also examined how they have compensated for this lack of education. We have done this by using semi-structured interviews with five individuals working in the public sector who use IT-systems in their daily work but who aren’t IT-specialists. Through the study we found that all of the people we interviewed were digitally competent and throughout their careers they have relied heavily on their social network at the workplace to gain and develop their digital competence. / Syftet med denna studie är att undersöka den digitala kompetensen hos den del av arbetskraften som inte fick någon utbildning i ämnet, vi har också granskat hur de har kompenserat för denna brist på utbildning. Vi har gjort detta genom att använda semistrukturerade intervjuer av fem personer som arbetar inom den offentliga verksamhet, vilka använder IT-system i sitt dagliga arbete men som inte är IT-specialister. Genom studien hittade vi att alla  intervjupersonerna var digitalt kompetenta och genom sin karriär så litade de mycket på sitt sociala nätverk för att skapa och utveckla sin digitala kompetens.