Digital competence is a skill that schools must teach. As society becomes more and more digitized, there are good reasons to argue how big a role digital devices should have in the classroom and how it affects the pupil´s learning in contrast to the traditional analogue teaching. Of interest was how pupils` writing process is influenced by digital tools in the teaching. The method chosen to be used in the work was to investigate what previous research says about the research area. It was reviewed through thematic analysis and compiled. The result shows that the balance between digital and analogue is important, and that the tools should complement each other. A digital competence and motivation are factors that influence the writing process, the research highlights. The material does not only deal with studies at the primary level, due to research gaps, which is needed to ensure the contextual relevance. However, all studies are done in a school environment. For further research there is interest in investigating how digital competence can be developed among students and staff in Swedish schools.

The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like.  Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials.

This study aims to contribute to knowledge about to what extent pre-school teacher students feel ready to work with digitalization in pre-schools after completing their teacher education. The participants are Swedish pre-school teacher students from the last two semesters in their teacher education programme, since we searched for students who will soon start to work in pre-schools. The method for this study is a digital semi-structured survey with both open and closed questions. The study is therefore a qualitative study with quantitative elements. The result of this study shows that the students claims that they have a good knowledge about how pre-schools work with digitalization and that they are ready to work with this subject after completing the teacher education programme. This study however shows that the majority of the respondents only have a moderate knowledge about the concept “adequate digital competence” and this knowledge depends on which university they belonged to. This is an interesting finding in this study because of the writing in the Swedish pre-school curriculum that claims that the pre-service teachers will be responsible to give the children opportunities to develop their adequate digital competence. How will the future pre-school teachers succeed in their new role as pre-school teachers if they don’t have the skills and knowledge themselves regarding this subject. / Denna studie syftar till att bidra med kunskap om i vilken utsträckning blivande förskollärare känner sig redo för att arbete med förskolans digitaliseringsarbete efter avklarad förskollärarutbildning. Studiens urval är förskolllärarstudenter som studerar i slutet på sin förskollärarutbildning för att säkerhetsställa att de tagit del av någon form av undervisning om ämnet under sin förskollärarutbildning. Metoden för denna studie är en digital semistrukturerad enkät med både förkodade och öppna frågor. Denna studie är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Resultatet i studien visar att de blivande förskollärarna själva upplever att de har goda kunskaper och kompetenser om förskolans digitaliseringsarbete och att de är redo att arbeta med detta efter avklarad förskollärarutbildning. Något som denna studie dock visar är att majoriteten av respondenterna inte har tillräckligt med kunskaper för vad adekvat digital kompetens handlar om samt att vilken kunskap studenterna fått med sig beror på vilket lärosäte de tillhört. Detta blir en intressant utgångspunkt för denna studie då det står tydligt i förskolans läroplan, Lpfö18 (Skolverket, 2018) att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet att utveckla sina adekvata digitala kompetenser. Hur ska då de blivande förskollärarna lyckas med sitt uppdrag om det själva inte har den kompetens samt kunskap som behövs för deras blivande profession.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter F-3 lärare upplever att de möter när de tillämpar programmering i matematikundervisningen samt vilka kompetenser de anser sig behöva. Enligt tidigare forskning saknar F-3 lärare kunskaper för att lära ut matematik genom att tillämpa programmering i matematikundervisningen. Den metod som vi har använt oss av bygger på semistrukturerade intervjuer med utbildade lärare som arbetar inom F-3. Resultatet indikerar att lärarna får stöd i att utveckla sina digitala kompetenser för att undervisa om programmering så det kopplas till matematik genom att delta i kurser, genom lån av digitala hjälpmedel samt genom kollegialt lärande. Det framgår även att lärarna på olika sätt försöker bidra till att eleverna lär sig matematik när de undervisar om programmering, bland annat genom att använda och upprepa matematiska begrepp, eller genom att ge uppgifter till eleverna som handlar om problemlösning men som liknar problemställningar som återfinns inom programmering. Lärarna lyfter flera utmaningar kopplat till matematikundervisning där programmering ingår, bland annat att tiden inte räcker till samt brister i de läromedel som finns att tillgå. Att få unga elever att förstå kopplingen till matematik beskrivs också som en utmaning. Däremot ser lärarna att matematikens koppling till programmering är en möjlighet att väcka lusten för matematik eftersom barnen tycker programmering är roligt. Studiens slutsatser är att lärarna utvecklar de digitala kompetenser som de behöver för att använda programmering i matematikundervisningen genom stöd från organisationen på olika sätt, att lärarna möter olika utmaningar när eleverna programmerar under matematiklektioner på grund av elevernas ålder eftersom de ser programmering som en lek. Samtidigt kan denna utmaning ses som en möjlighet eftersom så länge eleverna upplever att programmering är lekfullt så leder det till att eleverna blir mer engagerade och intresserade under matematiklektionerna. / The purpose of this study is to investigate the challenges and opportunities F-3 teachers will encounter when applying programming in teaching mathematics and the competencies they need while doing so. According to previous research, F-3 teachers do not possess the necessary skills in teaching mathematics by applying programming in the education process. The methodology used in this study is based on semi-structured interviews with trained teachers who work within F-3. The research results indicated that teachers are able to enhance their competences and skills by participating in educational courses and collegial learning opportunities as well as borrowing digital aids. In addition, teachers have proven to utilize various mathematics skills while teaching programming: using and repeating mathematical concepts, as well as assigning problem-solving tasks, similar to problems observed in programming, are the two approaches used to enrich students’ learning. The teachers raised several challenges associated with mathematics teaching where programming is included: not having sufficient time to explore the concepts, as well as inadequate teaching materials for such subjects. Engaging young students to comprehend the connection between mathematics and programming is also described as a challenge. On the other hand, teachers perceive that the connection between mathematics and programming is an opportunity to cultivate student’s passion in mathematics, since children find programming to be fun and appealing. To conclude, this study demonstrates that teachers are able to acquire digital competences through various forms of support from the school. They need such skills when using programming in their mathematics teaching. Yet, teachers will certainly face different challenges when students attempt programming during mathematics lessons. Due to their young age, some students see programming as a game, and this causes an extra challenge in the teaching process. At the same time, this challenge can be seen as an opportunity because as long as students perceive programming as enjoyable and appealing, it leads to them being more engaged and interested during math lessons.

I och med den pågående digitaliseringen i dagens samhälle som vi även ser i skolans verksamhet är det av stort intresse att undersöka dess påverkan i klassrummet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares användning och uppfattning av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Vidare undersöktes även lärares uppfattning av sin digitala kompetens. För att uppfylla studiens syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med lärare från fyra olika skolor verksamma i årskurs f-6. Studiens resultat visade att samtliga lärare hade en positiv inställning till användandet av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Lärarna använde tavlan främst i genomgångar där de hade en uppfattning av att den interaktiva skrivtavlan tydliggjorde, strukturerade samt anpassade undervisningen. Lärarnas huvudsakliga syfte till användningen av interaktiv skrivtavla var att skapa engagemang hos eleverna. En ytterligare slutsats av studiens resultat är att den digitala kompetensen hos lärarna är av stor vikt för att den interaktiva skrivtavlan ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Vidare visade studiens resultat att varken generell eller ämnesspecifik utbildning inom den interaktiva skrivtavlan var vanligt förkommande. Lärarna uttryckte däremot önskan om att erhålla utbildning. Avslutningsvis visade studiens resultat att lärarens egenintresse och prioritering av tid var avgörande i användandet av interaktiv skrivtavla. Sammanfattningsvis indikerar detta på att utbildning inom IST både är önskvärt samt nödvändigt för att tavlan ska användas på ett effektivt sätt i matematikundervisningen. / With the ongoing digitization in today's society, which we also see in school operations, it is of great interest to examine its impact in the classroom. The aim of the present study was to investigate teachers' use and perception of interactive whiteboards in mathematics teaching. Furthermore, teachers' perception of their digital competence was also investigated. To fulfill the purpose of the study, eight qualitative interviews were conducted with teachers from four different schools active in grades f-6. The results of the study showed that all teachers had a positive attitude towards the use of interactive whiteboards in mathematics teaching. The teachers used the board mainly in briefings where they had a perception that interactive whiteboards clarified, structured, and adapted the teaching. The teachers' main purpose for using the interactive whiteboard was to create engagement among the students. A further conclusion of the study's results is that the digital competence of the teachers is of great importance for interactive whiteboards to be used as efficiently as possible. Furthermore, the results of the study showed that neither general nor subject-specific training within the interactive whiteboards was common. The teachers, on the other hand, expressed the desire to receive education. In conclusion, the results of the study showed that the teacher's self-interest and prioritization of time were decisive in the use of interactive whiteboards. In summary, this indicates that education within the interactive whiteboard is both desirable and necessary for the it to be used effectively in mathematics teaching.

Regeringen har tagit fram en digitaliseringsstrategi med syfte att utveckla den digitala undervisningen i förskolan och reducera den rådande digitala klyftan i samhället. Det framgår att förskolan är en viktig utgångspunkt för barns adekvata digitala kompetens. Digitalisering har i och med den reviderade läroplanen för förskolan fått en mer framträdande roll i undervisningen. Eftersom digitaliseringen i förskolan är ett relativt nytt arbetsområde har det uppmärksammats att det finns bristande kunskaper hos förskollärarna om hur den digitala undervisningen ska genomföras. I och med att förskollärarna har huvudansvaret för den undervisningen som bedrivs är det viktigt att de håller sina kunskaper och metoder uppdaterade. För att barn ska kunna möta de behov som finns i samhället måste förskolan skapa förutsättningar för dem att utveckla nya kompetenser. Barnen växer upp i en digitaliserad värld och behöver därmed få förutsättningar att utveckla specifika förmågor för att kunna möta 2000- talets utmaningar. Förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av den digitala undervisningen är därmed av stor relevans. Studien har som syfte att beskriva och diskutera hur förskolläraren i sin undervisning konstruerar adekvat digital kompetens i arbetet med barnen och hur den uppfattas av barnen. I studien användes en kvalitativ metod med sex stycken semistrukturerade intervjuer varav tre förskollärare och tre förskolebarn från tre olika kommuner. Barnens del i studien är att påvisa validiteten i förskollärarnas svar samt vilka digitala kompetenser barnen fått förutsättningar att utveckla. Det har varit framträdande i studiens resultat att förskollärares erfarenheter samt syn på barn och digital teknik har varit aspekter som påverkat deras konstruktioner. I och med att det inte framgår i läroplanen hur arbetet med digitaliseringen specifikt ska bedrivas framkommer förskollärares varierade kunskaper och erfarenheter vara påverkansfaktorer. Men hur kan förskolan skapa en likvärdig utbildning när förskollärarnas konstruktioner av den digitala undervisningen skiljs åt? I diskussionsdelen ställs därmed förskollärarnas förutsättningar samt inställning till att bedriva den digitala undervisningen i relation till barns utveckling av en adekvat digital kompetens. / The government has developed a digitalisation strategy with the aim of developing digital teaching in preschools and reducing the prevailing digital divide in society. They show that preschool is an important starting point for children's adequate digital competence. Digitization has thus, with the revised curriculum for preschool Lpfö 18, been given a more prominent role in teaching. As digitalisation in preschool is a relatively new area of work, it has been noted that there is a lack of knowledge among preschool teachers about how digital teaching should be implemented. As preschool teachers have the main responsibility for the teaching that is conducted, it is important that they keep their knowledge and methods up to date. In order for children to be able to meet the needs that exist in society, the preschool must create conditions for them to develop new skills. Children grow up in a digitalized world and thus need the conditions to develop specific abilities to be able to meet the challenges of the 21st century. The preschool teachers' experiences and constructions of digital teaching are thus of great relevance. The purpose of the study is to describe and discuss how the preschool teacher’s construct adequate digital competence in the work with the children and how it is perceived by the children. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews, of which three were preschool teachers and three were preschool children from three different communities. The children's part of the study is to investigate the validity of the preschool teachers' answers and what digital skills the children have been given the conditions to develop. It has been prominent in the results of the study that preschool teachers' experiences and views on children and digital technology have been aspects that have influenced their constructions. As it does not appear in the curriculum how the work with digitalisation is to be conducted specifically, the preschool teachers' varied knowledge and experiences appear to be influencing factors. But how can the preschool create an equivalent education when the preschool teachers' constructions of the digital teaching are separated? The discussion section thus sets out the preschool teachers' prerequisites and attitude towards conducting digital teaching in relation to children's development of adequate digital competence.

Bakgrund: Digitaliseringen i samhället har pågått under lång tid och tempot på utvecklingen är påtaglig. Skolan står mitt i centrum av denna digitala våg av utveckling och alla yrkesverksamma i skolan påverkas dagligen i det de gör av digitaliseringen. År 2017 reviderades läroplanen och lärares uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens förstärktes. Sveriges nationella digitaliseringsstrategi har lagt en grund för att Sverige ska bli världsledande inom digitalisering. Även lärarutbildningen har anpassats till de nya nationella riktlinjerna och har idag en större digital grund i utbildningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar alla yrkesverksammas självförtroende till deras digitala arbete och upplevda kompetens. Dessutom vill vi också undersöka vilka faktorer som påverkar deras sätt att arbeta med digitala verktyg inom fritidshemmet. Med stöd av syftet har vi formulerat två frågeställningar: Vad karaktäriserar yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit till digitala verktyg? Hur påverkar andra faktorer yrkesverksammas sätt att arbeta med digitala verktyg? Metod: Vi använde oss av en digital webbenkät som vi skapade med hjälp av Google forms där vi hade 160 respondenter som svarade. Sammanställningen av data och analys samt gruppindelning av alla respondenter har gjorts i Excel. I diskussionen resonerar vi kring vårt resultat återkopplat till tidigare forskning, styrdokument och rapporter.  Resultat: Resultatet pekar på ett antal olika karaktärsdrag hos yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit kopplat till digitala verktyg. Ålder, personligt intresse, digital kompetens, vidareutbildning samt motivation till vidare lärande är meriter och egenskaper som återfinns hos respondenter med hög självtillit till digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarutbildning och framförallt modern lärarutbildning leder till mer lärarledd digital undervisning samt mer frekvent utvärdering av digitala undervisningsmoment.

När förskolans reviderade läroplan trädde i kraft år 2019 fick digitaliseringen en tydlig plats i styrdokumentet, med avsikten att barnen i förskolan ska få förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. I läroplanen framgår dock inte hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och förskollärare uppfattar adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget i förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärarna får för att utveckla adekvat digital kompetens. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med rektorer och förskollärare har använts som metod för att samla in empiri. Den insamlade empirin har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget handlar om att förbereda barnen inför en digital värld, samt att barnen ska få förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I enighet med tidigare forskning påvisar denna studie att ett personligt driv och en positiv inställning till digitaliseringsuppdraget är avgörande för hur digitala verktyg implementeras för barnen i förskolan. Samtidigt efterfrågar förskollärarna mer fortbildning och tid till kollegialt lärande för att erhålla adekvat digital kompetens.

The study has been carried out with the aim of finding out what a Swedish niche bank's worksystem around the use of decision support looks like. More specifically how decision support is produced and how this decision support is understood and used to partly improve internalbusiness processes. With this purpose, the research question "How is decision support developed within a Swedish niche bank and what is the role of decision support for the business and its development of internal business processes?" has been produced.The method applied in the study is a qualitative method with a case study as a research method. The data collection has been carried out through nine semi-structured interviews of which seven were carried out in the first round and two in an additional interview round The interviews were carried out with respondents who hold different roles within the business.The study used an abductive approach, a target-driven selection and interviews were held remotely. The analysis has been based on the results and the theoretical framework, which contains various subject areas linked to the content of the study, for example decision support, visualization, analyzing data, internal business processes and digital divide. Where each topic from the theory has been linked to relevant parts of the result that either emphasized or questioned the theories.The study provides a discussion around analysis, language barrier, intermediaries and also for future studies that discuss points of view and insights from this study. The study shows how decision support is central to developing various business processes internally. The creation of the decision support lies in the analysis of data which is then visualized for decision makers within the business, who partly order and partly receive these decision support. However, in connection with the decision support and its development and usage, a language barrier arises where the competence around digital tools and data differs between departments, which results in roles that have to interpret and explain the decision support. / Studien har genomförts i syfte att ta reda på hur en svensk nischbanks arbetssystem kring nyttjandet av beslutsstöd ser ut. Nämligen hur beslutsstöd tas fram samt hur dessa beslutsstöd förstås och används för att dels förbättra interna verksamhetsprocesser. Med detta syfte har forskningsfrågan “På vilket sätt tas beslutsstöd fram inom en svensk nischbank och vad har beslutsstöd för roll för verksamheten samt dess utveckling av interna verksamhetsprocesser? ”tagits fram. Metoden som tillämpats i studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som forskningsmetod. Datainsamlingen har utförts genom nio semistrukturerade intervjuer varav sju utfördes i den första omgången och två i en ytterligare intervjuomgång, som två fördjupningsintervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter som besitter olika roller inom verksamheten. Studien har använt sig av en abduktiv ansats, ett målstyrt urval och intervjuer har hållits på distans. Analysen har utgått från resultatet och den teoretiska referensramen som innehåller olika ämnesområden kopplat till studiens innehåll, exempelvis beslutsstöd,visualisering, analysering av data, verksamhetsprocesser och skillnad i digital kompetens. Vardera ämne från teorin har kopplats till relevanta delar av resultatet som antingen poängterat eller ifrågasatt teorierna. Undersökningen för en diskussion kring analys, språkbarriär, mellanhänder och även inför framtida studier som diskuterar synpunkter samt insikter från denna studie. Studien visar hur beslutsstöd ligger centralt för att utveckla olika verksamhetsprocesser internt. Skapandet av beslutsstöden ligger i analysering av data som sedan visualiseras för beslutsfattarna inom verksamheten, för de som beställer och får dessa beslutsstöd presenterade. I samband med beslutsstöden och dess framtagande och användande uppstår dock en språkbarriär där kompetensen kring digitala verktyg och data skiljer sig mellan avdelningar, vilket resulterar i roller som behöver tolka och förklara beslutsstöden.