Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapsområdet och förståelsen kring företagens användning av sökmotoroptimering och sökmotormarknadsföring, avseende integrering med andra digitala marknadsföringskanaler. Teoretisk referensram: De teorier som använts i denna studie är Push/Pull, The 4S Web Marketing Mix Model, Integrated Marketing Communication Mix och Digital Marketing Channel Decision Model. Metod: Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där det empiriska underlaget har samlats in genom sju semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsatser: Syftet med att använda sökmotorer är främst för att få synlighet och nå målgruppen. Sökmotormarknadsföring används i större utsträckning för att synas när de är hög konkurrens medan sökmotoroptimering används för att förse kunder med relevant information. Studiens slutsats visar att det krävs att det utvecklas en marknadsföringsmodell som utgår ifrån att kunder idag kontrollerar köpprocessen gällande hur företag ska förse kunder med information. Huruvida sökmotormarknadsföring integreras beror på företagens mål samt hur de integrerar digitala byråer i sin verksamhet. Företag med konkreta mål kan lättare anpassa strategi i sökmotorer efter andra digitala kanaler. Företag som anlitar byråer bör integrera byråerna i den digitala strategin för att anpassa strategi i sökmotorer efter andra digitala kanaler. / Purpose: The purpose of this research is to increase the area of knowledge and understanding of companies use of search engine optimization and search engine marketing, regarding integration with other digital marketing channels. Theoretical frame of reference: The theories used in this study are Push/Pull, The 4S web Marketing Mix Model, Integrated Marketing Communication Mix and Digital Marketing Channel Decision Model. Method: This study is based on a qualitative research strategy where the empirical data has been collected through seven semi-structured telephone interviews. Conclusions: The purpose of using search engines is primarily to gain visibility and reach the target audience. Search engine marketing is used to a greater extent to be seen when there is high competition while search engine optimization is used to provide customers with relevant information. The study's conclusion shows that it is necessary to develop a marketing model that is based on customers controlling the purchasing process regarding how companies should provide customers with information. Whether search engine marketing is integrated depends on the companies' goals and how they integrate digital agencies into their operations. Companies with concrete goals can adapt strategy in search engines with other digital channels. Companies that hire agencies should integrate the agencies into the digital strategy in order to adapt the strategy in search engines with other digital channels.

To travel in the footsteps of movies and books is something that attracts more and more tourists and the research in the field has often focused on the motivation of tourists when choosing a destination. This study instead focuses on how the businesses that organize the attractions work. The purpose of this essay is to investigate how some operators in tourism in Stockholm and Ystad work to attract tourists to the Wallander and Millennium walks with a focus on the formation of the tours and digital marketing. The method used is qualitative. Three interviews are conducted with informants from Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center and Stockholm Business Region. In addition to the interviews digital marketing is analyzed in the form of websites and social media. The results of the study show that there are not that many products linked to Wallander and Millennium, besides the tours, and no new ones are developed since no new books are being published. The digital marketing has reduced during the last few years, especially for Millennium, because of the interest decreasing. But these city tours attract tourists to the destinations since they are travel reasons and they contribute to an increased knowledge and an attractive image of the place. / Att resa i filmers och böckers fotspår är något som lockar allt fler turister och forskning inom området har ofta fokuserat på turisternas motivation vid valet av destination. Denna studie fokuserar istället på hur verksamheterna som arrangerar attraktionerna arbetar. Syftet för denna studie är att undersöka hur några aktörer inom turism i Stockholm och Ystad arbetar med att locka turister till Wallander- och Millenniumvandringarna med fokus på utformning av rundturerna och digital marknadsföring. Metoden som används är kvalitativ. Tre intervjuer genomförs med informanter från Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center och Stockholm Business Region. Utöver intervjuerna analyseras även digital marknadsföring i form av hemsidor och sociala medier. Resultatet av undersökningen visar att det inte finns så många produkter med koppling till Wallander och Millennium, förutom stadsvandringarna, och det utvecklas inte några nya eftersom det inte publiceras nya böcker. Den digitala marknadsföringen har minskat de senaste åren, speciellt för Millennium, på grund av att intresset har sjunkit. Men dessa stadsvandringar lockar turister till destinationerna eftersom de är reseanledningar och de bidrar till en ökad kännedom och en attraktiv bild av platsen.

Samhället står inför stora utmaningar att konsumera hållbart, vilket fast fashion-företag kritiseras för att bidra till. På grund av den ökade medvetenheten i samhället om hållbarhet har dessa företag börjat ta större ansvar för miljön genom att utveckla mer hållbara affärslösningar. I samband med detta kommer dock nya utmaningar, nämligen att nå ut till konsumenter med det bra arbete som görs så att de både blir intresserade av produkterna och påverkas till attkonsumera dessa. Kommunikationen som företag sänder ut har enligt tidigare forskning ansettsbristfällig ur flera aspekter, vilket innefattar hur den är utformad och vad den innehåller för attkunden ska känna att de hållbara plaggen är attraktiva att köpa. Marknadsföringen har nämligen inte uppfattats som trovärdig och konsumenter uppger att de upplever risker med de hållbara produktalternativen. I denna kvalitativa studie har innehållsanalyser gjorts på sex stora skandinaviska fast fashion-företags digitala kanaler, mer exakt Instagram samt hemsidor. Detta för att undersöka hur fast fashion-företag faktiskt kommunicerar idag och vad det är som karaktäriserar deras strategier. Studiens resultat syftar till att bidra med kunskap och tillvägagångssätt som modeföretag, medhållbara produktalternativ, kan ta hjälp av för att nå ut med dess budskap. Frågeställningarna som vi sökt svar på är hur fast fashion-företags visuella kommunikation av hållbara produktalternativ uttrycks samt vilka strategier som kan urskiljas för att företagen skall engagera konsumenter samt minska konsumenters upplevda risker med hållbara produktalternativ. Tidigare forskning har ofta fokuserat på att studera vad som påverkarkonsumenters köpintention och vilka strategier som ökar varumärkens värde. Med vår studiekom vi fram till hur kommunikationen faktiskt ser ut idag och resultatet visar att det finns en mängd olika strategier som företag använder sig av. Det företagen gör mest av är att kommunicera hållbarhetspåståenden, men de talar även till konsumenters personliga vinning. Det har också gått att urskilja att vissa fast fashion-företag använder sig av storytelling och word-of-mouth för att skapa engagemang kring hållbara produkter, men detta till en lägre grad. Utifrån deras utformning av kommunikationen går det vidare att se att de på olika sätt vill bjuda in till en hållbarhetsdialog med kunden, men det är eventuellt ett område som skulle kunna undersökas mer. De slutsatserna som går att dra är därmed att företag behöver arbeta mer med sin kommunikation för att konsumenter ska nås på ett sätt som uppfattas som trovärdigt vad gäller hållbarhetspåståenden. Företag bör även arbeta med att generera mer engagemanggällande hållbarhet. / In today’s society fast fashion companies are being criticized for promoting unsustainable consumption, which inhibit reaching the societal sustainability goals regarding consumption. But since there is an increased awareness about sustainability, these companies have started to take greater responsibility for the environment by developing more sustainable business solutions that enable a production of sustainable product alternatives. Although companies progress, this adaption arises new challenges regarding marketing communication. Today’s companies struggle to reach consumers with their new sustainability approach in order to both influence and make consumers interested to consume more sustainable products. According to previous research, the communication that companies send out has been considered deficient in several aspects. This includes what the messages in the marketing communication contain to make consumers feel that the sustainable garments are attractive to buy as well as its perceived reliability. In this qualitative study, we implement content analyzes on six Scandinavian fast fashion companies’ digital channels, more precisely Instagram and websites. This enables the possibility to analyze the communication of their more sustainable products and examine what characterizes their communication strategies. The study's result is aimed to contribute with more knowledge within the field and marketing strategies that fast fashion companies, with sustainable product alternatives, can use to reach out with their sustainability message regarding their sustainable products. The questions we sought to answer were how fast fashion companies expressed their visual communication of sustainable product alternatives. But also, which marketing strategies that could be distinguished in the company’s communication in order to both engage consumers and reduce consumers perceived risk with buying sustainable product alternatives. Previous research has often focused on studying what affects consumers purchasing intention and what kind of marketing strategies there are to increase brand value. With this as our framework, we came to know what the sustainability communication looks like today within fast fashion companies. The results show that there are a variety of strategies that companies use. Companies mostly communicate sustainability claims, but they also speak to consumers' personal gain. It has also been discernible that some fast fashion companies use storytelling and word-of-mouth to create engagement around sustainable products, but to a lesser extent. Based on the design of the communication, it is possible to see that they want to invite consumers in a sustainability dialogue when marketing their products, but this is an area that could be explored more. The conclusions that can be drawn are therefore that companies need to work more with their communication in order to reach consumers in a way that is perceived as credible in terms of sustainability claims. Companies should also work to generate more engagement around sustainability in their marketing strategies.

Fastighetsmäklarbranschen har börjat vända sig bort från den traditionella marknadskommunikationsmixen för att i allt större utsträckning marknadsföra sig på digitala kanaler. Samtidigt ökar konkurrensen på marknaden och många alternativa fastighetsbyråer har tillkommit. Bakgrunden belyser att om fastighetsmäklarföretag ska överleva på den rådande marknaden bör de applicera digitala strategier samtidigt som de arbetar med kundtillfredsställelse och relationsbyggande med potentiella konsumenter. Syftet med föreliggande uppsats är att studera vilka faktorer som är viktiga för fastighetsmäklarföretag när de använder sig av digitala marknadsföringskanaler för att nå ut till kunder på bostadsmarknaden och syftet mynnar ut i frågeställningen: ”Vilka faktorer är viktiga för fastighetsmäklarföretag att ta i beaktande när de använder digitala kanaler för att bygga relationer med potentiella kunder?” De teorier som har använts och som har fungerat som stöd för studiens fortsatta arbete är relevanta huvudspår inom relationsmarknadsföring och digital marknadsföring som sedan förankrats i empiri och analyskapitlet. Studien har ett kvalitativt utgångsläge och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med fyra fastighetsmäklarföretag som är verksamma i Stockholmsområdet. Resultatet sammanställdes i slutsatsen där de viktigaste faktorerna för att bygga relationer i digitala kanaler diskuterades. De faktorer som studien kom fram till var att det är av stor vikt att interagera med konsumenterna, eftersom det har skett ett utbyte från att företagen har makten till att makten har flyttats över till konsumenten. Samtidigt måste företagen avspegla förtroendet i hela processen och aktivt arbeta med sociala medier samt hantera negativ och positiv kritik på ett lämpligt sätt. Slutligen visade studien att fastighetsmäklaren fortfarande har en betydande roll eftersom det huvudsakliga kundmötet sker via dem. / In recent years it has become apparent that the real estate market has turned its attention from traditional marketing strategies to promote itself through digital channels. Emerging alternative agencies have led to an increased competition on the real estate market. For traditional real estate firms to survive in the current market they have to apply digital strategies, while working to build closer relationships with potential customers to maintain customer satisfaction. The aim of this thesis was to analyze which factors real estate firms finds central when they working with digital channels to reach out to customers. To investigate this we posed the following question: "Which factors are important for real estate firms to take into account when using digital channels to build relationships with potential customers?" To answer this question we based our methods on established theories in relationship marketing and digital marketing. We performed a study based on a qualitative method through semistructured interviews with four real estate firms operating in the Stockholm area. The main conclusion of the study was that it is very important to interact with consumers, as the power has shifted from the business to the consumers. At the same time, companies must mediate trust in during the transaction process and actively work with social media to manage the negative and positive criticism in an appropriate manner. Finally, the study showed that even though we have seen big efforts in digitalization of the real estate market, the real estate agent still has a significant role to play in customer relations as the primary customer interaction is still mediated by them.

Syfte med denna studie är att identifiera och beskriva hur företag inom business-to-businessarbetar och genererar kundupplevelser genom digital kommunikationsstrategi för att stärkakundrelationer. Metod: Studien är av kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamlingen är semistruktureradeintervjuer som representerar fem olika branscher inom business-to business. Slutsats: Studien har gett insikt i hur business-to- business företag arbetar och genereradigitala kundupplevelser. Den digitala kundupplevelsen är komplex och i ständig förändringoch rörelse. Det som skapar bra kundupplevelser och engagemang idag kan vara enhygienfaktor imorgon eller helt ointressant för kunder. Det finns ingen mall för vad som ärframgångsrikt, utan varje företag behöver aktivt experimentera, observera och analysera sigfram för vad som passar deras verksamhet bäst. Vårt bidrag till forskning: Vi har bidragit med insikt och förståelse för hur företag inombusiness-to-business arbetar med den digitala närvaron för att skapa digitala kundupplevelser

Digitaliseringen har blivit en av de viktigaste pågående omvandlingarna som sker i nutida samhället och denna utveckling är viktig inom specifikt detaljhandeln samt modebranschen. Då modebranschen befinner sig på en global marknad har de utvecklat olika försäljnings-strategier på olika plattformar, för att bemöta konsumenters efterfrågan till digitala lösningar. Digitaliseringen har därmed spelat en stor roll inom modebranschen och efter internets uppkomst har digitala transformationer blivit alltmer synligt inom modebranschen. Därmed har denna kvalitativa studie undersökt hur konsumentens kundresa påverkar organisationer till att genomföra digitala transformationer inom modebranschen i Stockholm. Syftet med studien är att undersöka hur företag digitaliserar samt utvecklar sin verksamhet i form av att implementera digitala teknologier för att utveckla marknadsföringsstrategier samt digitala plattformar för att bemöta konsuments behov. För att undersöka studiens forskningsfråga har forskarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod som består av semistrukturerade intervjuer, av totalt fem respondenter från tre olika företag. Ytterligare har tre fokusgruppsintervjuer genomförts där konsumenter bosatta i Stockholm och tillhörande generation Z har deltagit för att berätta kring sina kundresor och hur dessa påverkas av olika företag. En desktopstudie som analyserar ett företags digitala transformation har genomförts. Resultatet visa att konsumenter har en stor efterfrågan på digitala lösningar från företag samt att företag har genomfört digitala transformationer för att bemöta dessa behov. De har utvecklat nya digitala plattformar samt marknadsföringsstrategier för att bemöta konsumenternas önskemål, allt från att skapa samarbeten med influensers till att samarbeta med andra externa partners för att exponeras på fler digitala kanaler och plattformar. Konsumenter kan därmed anses som deltagare utöver kund i företags arbetssystem. Därmed kan slutsatserna dras att digital transformation är essentiellt för alla företag inom modebranschen för att kunna stötta konsumenter i dess kundresa hela vägen. / Digitization has become one of the most important transformations taking place and this development is important in the retail- and the fashion industry. This is due to the fashion industry being located on a global market where different sales strategies have evolved for different platforms, to respond on consumers demand for digital solutions. Digitalization has therefore played a major role in the fashion industry and with the origin of the internet, more companies in the fashion industry have implemented digital transformation. Therefore, this thesis has examined how the consumers’ customer journey affects organizations to implement digital transformation in Sweden’s fashion industry. The purpose of the present study was to examine how companies have digitized and developed their business, by implementing digital technologies to enable development of marketing strategies and digital platforms to meet consumer needs. To answer the thesis research question, the researchers used a qualitative research method consisting of semi-structured interviews, containing a total of five respondents from three different companies. In addition, three focus group interviews were conducted consisting of consumers living in Stockholm and belonging to generation Z. The participants spoke of their customer journey and how it is affected by different companies. The researchers also performed a desktop study consisting of a company’s digital transformation. This has led to the result that consumers are demanding digital solutions from companies as well as companies having to implement digital transformations. They have developed new digital platforms and marketing strategies to meet consumers’ needs. Companies have created collaborations with influencers and with other external partners to be exposed on more digital channels and platforms. Therefore, the studied consumers can be considered as participants in addition to being consumers in companies’ work systems. This has led to the conclusion that digital transformation is essential for companies in the fashion industry to be able to support consumers in their customer journey.

Fördelarna som kommer genom marknadsföring på sociala medier är många men företag behöver bli mer innovativa för att stå ut i mängden. Genom kommunikationen i digital marknadsföring så har integreringen mellan företag och kunder förbättrats. Numera söker konsumenter efter någon form av underhållning i marknadsföringen för att först reagera och sedan dela med sig av innehållet till andra. Innehållsmarknadsföring, som är en del av varumärkeskommunikationen, handlar främst om att tillgodose konsumenternas behov som skapar engagemang och värde genom att kommunicera ut företagets innehåll utan att ha fokus på att sälja produkter. Syftet med innehållsmarknadsföring är att vidare använda sig av innehåll som lockar konsumenten i stället för att det tvingas på konsumenten. Generationen millennials förväntar sig att företag ska kommunicera med sina kunder på sociala medier. Majoriteten av millenials identifierar även modetrender genom mötesplatser online, vilket är mer än andra generationer. Detta för att generationen är involverad i informationsutbyte och inköp online mer än någon annan generation samt mest tekniska. Huvudfokuset i denna uppsats är att undersöka millennials resonemang kring klädföretags innehållsmarknadsföring på Instagram. Uppsatsen kommer fram till attribut som är viktiga för företag att värdera i sitt formande av innehållsmarknadsföring. Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod i form av fokusgrupper där det empiriska materialet samlats in. Studien har utgått från respondenter inom generationen millennials. Resultatet visar att företag måste stå ut i mängden genom att vara relaterbara med konsumenten. Detta resultat tyder på att innehållsmarknadsföring är ett viktigt verktyg för företag att integrera med potentiella konsumenter. / The benefits that come from marketing on social media are many, but companies need to become more innovative to stand out from the crowd. Through communication in digital marketing, the integration between companies and customers has improved. Nowadays, consumers are looking for some kind of entertainment in marketing to first react and then share the content with others. Content marketing, which is a part of brand communication, is mainly about meeting consumers' needs that create commitment and value by communicating the company's content without focusing on selling products. The purpose of content marketing is to further use content that attracts the consumer instead of forcing it on the consumer. The generation of millennials expects companies to communicate with their customers on social media. The majority of millennials also identify fashion trends through the online brand community, which is more than any other generation. This is because the generation is involved in information exchange and online shopping more than any other generation and is more technical. The main focus of this essay is to examine millennials 'reasoning about clothing companies' content marketing on Instagram. The essay comes to attributes that are important for companies to value in their shaping of content marketing. This study has applied a qualitative method in the form of focus groups where the empirical material has been collected. The study was based on respondents within the millennial generation. The results show that companies must stand out in the crowd by being relatable to the consumer. This result suggests that content marketing is an important tool for companies to integrate with potential consumers. The chosen language in this study is swedish.

Vår uppsats undersöker och behandlar digital marknadsföring, attityd och medvetenheten om de hälsorisker som är förenade med energi- och funktionsdrycksbranschen. Idag är konsumtionen av energi- och funktionsdryck omdiskuterad, i Sverige har flera företag aktivt valt att marknadsföra sina produkter som en funktionsdryck riktad till träning istället för den ”vanliga” energidrycken. Olika marknadsföringsstrategier används aktivt för att skapa relationer med sina konsumenter och kunder, allt vanligare blir det att företag använder sig specifikt av sociala medier. Syftet med vår undersökning är att undersöka om attityd, medvetenhet kring hälsoriskerna och graden av exponering av marknadsföringen leder till ett ökat köpbeteendet av energi- och funktionsdryck. Undersökningen utförs med hjälp av tidigare forskning, en enkätundersökning och observationer. De observationer som genomförts i undersökningen är av kvalitativ karaktär samt en enkätundersökning av kvantitativ karaktär. Studien utgår från teorin “The Theory of Planned Behaviour” framtagen av Ajzen 1991 som ligger till grund för vår egen analysmodell för att testa våra tre hypoteser. Utifrån vår studie kunde vi dra slutsatsen att H1: “En positiv attityd till energi- och funktionsdryck leder till ett ökat köpbeteende” förkastas medan H2: “Ju mindre medveten konsumenten är om hälsoriskerna förenade med konsumtion av energi- eller funktionsdryck, desto mer ökar köpbeteendet” och H3: “Ju mer digital marknadsföring konsumenten exponeras för, desto mer ökar köpbeteendet” accepteras. Trots att tidigare forskning påvisat att de tre oberoende variablerna har en påverkan på köpbeteendet så visade vår studie att en positiv attityd inte ökar köpbeteendet av energi- och funktionsdryck bland ungdomar och unga vuxna. / Our essay examines digital marketing, attitudes and awareness of the health risks associated with the energy drink- and functional beverage industry. Usage of energy drink and functional beverage is today a controversial topic, several Swedish companies have actively decided to promote their products as functional beverages intended to drink in training context instead of labeling it like a "regular" energy drink. The purpose of our study is to investigate whether attitudes, awareness of the health risks and the degree of exposure to marketing lead to an increased buying behavior of energy drinks and functional beverages. The survey is conducted with the help of previous research, a survey and observations. The observations form the basis for the survey and the study is based on the theory “The Theory of Planned Behavior” developed by Ajzen in 1991. From “The Theory of Planned Behavior” we have designed our own analysis model to test our three hypotheses. Based on our study, we could conclude that H1 is rejected while H2 and H3 are accepted. Although previous research has shown that the three independent variables have an impact on increased buying behavior, our study showed that a positive attitude does not increase the buying behavior of energy drinks and functional beverages among adolescents and young adults. This study is written in Swedish

Bakgrund: Influencer- och kändismarknadsföring är idag vanligt förekommande. Många företag använder sig av denna marknadsföringsstrategi för att skapa ett större förtroende för företaget och dess varumärken. En kändis eller en influencer kan såväl stärka en varumärkesimage som försämra det. En kändis eller influencers egna rykte och kontroverser kan påverka varumärkets rykte. På samma sätt kan en varumärkesskandal påverka de kändisar och influencer som marknadsför varumärket i negativ riktning genom ett försämrat rykte. Idag kan konsumenter, kändisar och influencers med mindre ansträngning se till att varumärken bojkottas. Konsekvenserna av en bojkott kan vara både temporära i form av offentliga tillrättavisningar och skamning online. Medan en mer permanent och långvarig konsekvens kan vara förlust av intäkter, skada varumärkespositioneringen, leda till annullerade kontrakt och en försämrad varumärkesimage. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en varumärkesimage påverkas av en så kallad varumärkesskandal. Studien ämnar främst att undersöka hur en sådan skandal uttrycks och tas emot på sociala medier av influencers, av kändisar och av allmänheten, att undersöka vilka mekanismer som uppträder, samt studera hur företags varumärken kan komma att påverkas. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats för att kunna besvara forskningsfrågorna. Undersökningen genomförs med hjälp av en textanalys av inlägg och kommentarer på sociala-medieplattformar som Twitter och Instagram. Detta görs för att kunna fånga upp de uppfattningar och åsikter om de valda varumärkesskandalerna. Empiri: I denna del presenteras insamlingen av den data som studien kommer att utgå ifrån. Författarna sammanställer resultaten utifrån olika teman som genererats med hjälp av analysen. Därefter görs en djupdykning i dessa teman vilka styrks med ett antal citat. Slutsats: Eftersom bojkott har visat sig vara en stor del av de kommentarer som uttrycks för varumärkesskandaler kan ett liknande mönster skönjas gällande konsekvenser och cancelfenomenet av varumärkesskandaler. Eftersom alla människor uppfattar saker på olika sätt så betyder detta att det alltid kommer att finnas olika åsikter om ett ämne. Detta gäller även för uppfattningar om varumärkesskandaler. Ämnet rasism uppfattas som ett mer normaliserat ämne än sexualisering av barn som uppfattas mer tabu. Majoriteten av individerna ansåg företagens reklamkampanj som en skandal och uttryckte ilska och besvikelse gentemot företagen. I sin helhet uttryckte individerna en negativ varumärkesattityd och refererade ofta till bojkott. Flera av de kommentarer som uttrycker moralisk upprördhet hade en förväntan om att fler kändisar och influencers borde yttra sig offentligt om skandalen och använda sitt sociala inflytande för att sprida medvetenhet. Med hjälp av analysen gick det att fastställa fastän det fanns kändisar och influencers som yttrade sig så var det inte många.Varumärkets image påverkas av negativa kommentarer vilket blir en riktlinje för allmänheten i valet att bojkotta varumärket eller inte. Negativ publicitet av kändisar som jobbar med eller gör reklam för ett specifikt varumärke kan påverka själva varumärkets image och i sin tur även påverka konsumenternas köpintentioner i negativ riktning. Negativ WOM påverkar ett varumärkes image och leder till lägre försäljning. Bra storytelling kan leda till en bra helhetssyn av varumärkets image och vidare till en effektiv försäljning och tvärtom.

This research is based on a pilot study, conducted on a marketer from an unnamed company within the tech industry (the anonymity is used because of the integrity of the interview subjects of both the pilot study and this study). The company deals with B2B (Business to business) transactions, and the marketing in this is somewhat different from the typical B2C (business to consumer) type of marketing. One of these things is the type of strategic communication that comes with event planning and hosting. In the aftermath of the covid-19 pandemic, events and the attendance at these have changed, for marketers in the tech industry. The researched marketers have experienced how their audience's attitudes have changed, and they are struggling to know which path to choose. This study will dive into what these challenges are, and how the marketers approach the challenges, as well as discuss different forms of participation.  The methodological approach for answering these questions is a combination of interview sessions with marketers from a specific, industry-leading company, as well as a participant observation from my internship at this company. The interview sessions gave a further foundation for what the participant observation indicated, as well as providing some interesting takes on how the marketers both experience their audience, and how they engage them during events - physical, digital, and hybrid such.  Further, the study highlights marketing differences in B2B and B2C industries, personal experiences from event hosting, and theories on both hybrid spaces and participatory culture - something that, in a new digital era, is vital to be able to navigate, to excel in marketing. / Denna undersökning grundar sig i en pilotstudie, som utfördes på en marknadsförare från ett icke-namngivet företag i IT-branschen (anonymiteten här används för att värna om integriteten hos respondenterna både från pilotstudien samt denna studie). Företaget är verksamt inom B2B (Business to business), och marknadsföringen här skiljer sig något från den mer typiska B2C (Business to consumer) -marknadsföringen. En del i detta är den strategiska kommunikationen som kommer av eventplanering och -värdskap. I efterdyningarna av coronapandemin har event och deltagandet på dessa förändrats, något som upplevs av marknadsförare i IT-branschen. De undersökta marknadsförarna har upplevt hur attityden hos deras publik har förändrats, och de tampas med att veta vilken väg de ska välja. Denna studie kommer att dyka in i vad dessa utmaningar är, och hur marknadsförarna handskas med dessa, samt diskutera olika former av deltagande.  Det metodologiska tillvägagångssättet för att besvara dessa frågor består av en kombination av intervjuer med ett antal marknadsförare från ett specifikt företag inom denna bransch, och även en deltagarobservation från min praktikperiod hos samma företag. Intervjuerna gav ytterligare grund åt vad deltagarobservationen indikerade, samt gav några intressanta synpunkter på hur marknadsförarna inom företaget både upplever sin publik, och hur de engagerar dem under event - såväl fysiska, som digitala eller hybridevent.  Studien kommer ytterligare uppmärksamma några stora skillnader i marknadsföringen i B2B- och B2C-branscher, personliga erfarenheter från att vara värd för event, och teorier om hybridutrymmen och deltagarkultur - något som, i en ny digital tidsålder, är avgörande för att kunna navigera i, och lyckas med marknadsföring.