Detta arbete undersöker hur gymnasielärare i matematik resonerar kring integrering av digitala miljöer inom området problemlösning. Studien undersöker också vilka utmaningar gymnasielärare i matematik upplever med implementeringen av digitala miljöer inom problemlösningsområdet. Syfte med studien är att undersöka om och i så fall hur gymnasielärare i matematik integrerar digitala miljöer i problemlösning, samt att få en djupare förståelse för de utmaningar gymnasielärarna upplever med integreringen av digitala miljöer i problemlösning. För att fullborda studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i matematik från tre olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk analysmetod. De framträdande teman analyserades sedan med utgångspunkt i tre aspekter för en framgångsrik integrering av digitala miljöer, i kombination med delar av ramfaktorteorin. Resultaten visar att gymnasielärarna inte integrerar digitala miljöer inom problemlösning. Samtidigt indikerar resultaten att lärarna ser fördelar med att integrera digitala miljöer i undervisningen, särskilt för visualisering av lösningar eller teorier som tidigare bevisats med papper och penna. Resultaten pekar också på utmaningarna lärarna upplever. Dessa utmaningar är lärarnas bristande kunskap om den digitala miljön, upplevd tidsbrist, överensstämmelse med skolans styrdokument och elevernas kunskaper om miljön. Utmaningarna utgör inte isolerade enheter utan de påverkar varandra. Motsägelsen mellan Skolverkets betoning på elevernas behov att kunna använda digitala miljöer för att lösa problem i de nationella proven och resultaten från studien, som indikerar att lärarna inte integrerar dessa miljöer i undervisningen, kan få konsekvenser för elevernas prestationer på nationella prov.

I takt med att samhället utvecklas skapas nya möjligheter vad gäller utbildningsformer. Detta arbete syftar till att ur ett specialpedagogiskt perspektiv analysera och problematisera nätbaserad utbildning. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där fokus var på att identifiera faktorer kopplade till inkludering samt hur den digitala miljön kan förstås i förhållande till andra miljöer inom tillgänglig lärmiljö. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar inkludering både på organisations-, grupp- och individnivå samt att den digitala miljön kan förstås på flertalet olika sätt i förhållande till de andra miljöerna.

Bakgrund: Världen drabbades 2020 av en pandemi vilket medförde många restriktioner i Sverige som ledde till att flera företag tvingades flytta sin affärsverksamhet från den fysiska arbetsplatsen till en digital. I distansarbetet försvåras möjligheten till kommunikation och det har framkommit att det finns ett stort behov av en fungerande kommunikation mellan chefer och anställda i den digitala miljön. Faktorer som kroppsspråk och tonläge är något som ofta går förlorat i det digitala mötet, vilket chefer behövt ha i beaktning under distansarbetet. Chefens roll och följden av chefens handlingar och beslut förstärks under kristider som exempelvis en pandemi.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur chefer i en statlig myndighet arbetat under distansarbetet i den digitala miljön och hur det påverkat deras möjligheter till kommunikation. Metod: Vald metod för studien är kvalitativ metod genom semistrukturerad intervju. En tematisk analys genomfördes med riktad innehållsanalys vilket betyder att det fanns förutbestämda teman innan analysen genomfördes. Slutsats: I slutsatsen presenteras vad som var positivt, negativt och övriga kommentarer om distansarbetets påverkan på chefers ledarskap och möjligheter till kommunikation samt vilka utmaningar som varit mest förekommande. I ett avslutande kapitel lämnas även praktisk vägledning för hur vi rekommenderar att chefer bör arbeta i distansarbete. / Background: In 2020 the world was hit by a pandemic, which led to many restrictions in Sweden that meant that several companies were forced to move their business operations from the physical workplace to a digital one. In telework, the possibility of communication is made more difficult and it has emerged that there is a great need for a functioning communication between managers and employees in the digital environment. Factors such as body language and tone of voice are something that is often lost in the digital meeting, which managers need to take into account during teleworking. The manager's role and the consequences of the manager's actions and decisions are strengthened during times of crisis, such as a pandemic. Purpose: The purpose of the study is to describe how managers in a government agency worked during the teleworking in the digital environment and how it affected their opportunities for communication. Methodology: The chosen research methodology for this study is a qualitative method through a semi-structured interview. A thematic analysis was carried out with a targeted content analysis, which means that there were predetermined themes before the analysis was carried out. Findings: The conclusion presents what was positive, negative and other comments about the impact of telework on managers' leadership and opportunities for communication, as well as which challenges were most common. A concluding chapter also provides practical guidance on how we recommend that managers should work in telework.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elva svensklärare dels upplever att digitala verktyg påverkat elevers läsförståelse, dels hur de upplever att den påverkat lärarnas läsundervisning i klassrummet. Frågeställningarna för att få svar på detta utgår från hur lärarna upplever att elevers läsning och läsförståelse påverkats av digitaliseringen och hur de upplever att läsundervisningen i klassrummet påverkas. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes muntliga intervjuer med gymnasie- och högstadielärare på flera orter i Sverige samt med en högskolelärare. En del intervjuer genomfördes digitalt och en del via fysiska träffar. Resultaten från den systematiska litteraturstudien Analog läsförståelse vs digital läsförståelse likväl som aktivitetsdiamanten, det sociokulturella perspektivet och dess begreppmediering och appropriering användes för att analysera intervjuernas resultat. Studiens resultat visar att elever i dag har svårt att skilja på ett vardagligt bruk av digitala verktyg och sättet de digitala verktygen används i skolan, vilket leder till en ytligare läsning av de texter eleverna möter i skolan än tidigare. Vidare uppleverflertalet lärare att störningsmomenten som digitala verktyg för med sig påverkar läsförmågan negativt. Både lärare och elever behöver bli mer medvetna om skillnaderna mellan digital och analog läsning för att bättre kunna hantera den digitala läsningen.

Tidigare forskning visar att populärkultur traditionellt inte värderas högt inomlärande institutioner, som skola och förskola. Samtidigt visar ny statistik frånStatens medieråd (2015) att film, tv-­‐‑spel och andra medier är en stor del avbarns levda vardagsliv idag. Med ny teknik är populärkultur dessutom än merlättåtkomlig. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka förskollära-­‐‑res uppfattningar om hur de möter populärkultur ur barns perspektiv i försko-­‐‑lan samt hur populärkultur synliggörs i miljön. Undersökningen har genom-­‐‑förts med kvalitativ metod, då vi har intervjuat sex förskollärare samt observe-­‐‑rat fem olika förskoleavdelningars miljöer. För att förstå vårt empiriskamaterial har vi utgått från hur skillnaden mellan ett barnperspektiv och barnsperspektiv kan förstås. Resultatet visar att pedagoger uppfattar att det viktig-­‐‑aste är att kunna motivera ett pedagogiskt syfte i mötet med populärkultur.Resultatet visar också att populärkulturen inte har någon given plats i miljönoch att det framförallt är det barn tar med hemifrån som syns i miljön. I ochmed att ipad och projektor idag finns tillgängligt på det flesta förskolor finnsdet möjlighet till föränderliga miljöer, vilket har visat sig gynna både pedago-­‐‑gers möte med populärkultur ur barns perspektiv och dess plats i miljön. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Denna studie syftar till att analysera ledarskapet inom en statlig stadsbyggnadsförvaltning i södra Sverige under pandemin 2021. Baserat på detta syfte har följande frågor formulerats: Hur utspelar sig chefsrollen i en digital arbetsmiljö? Hur uppfattar medarbetarna det digitala ledarskapet? Vad tycker de anställda om att arbeta hemifrån? En kvalitativ fallstudie har genomförts för att besvara dessa frågor, där den huvudsakliga formen för informationsinsamling har varit genom kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer. Resultaten visade att ledarrollen har förändrats i många aspekter sedan pandemin började, särskilt i hur kommunikationen med medarbetare hanteras. Övergången från att arbeta heltid på kontoret till att mestadels arbeta hemifrån har resulterat i en förändring i hur chefer främst hanterar möten och sociala interaktioner. Den sociala sammanhållningen mellan anställda har försämrats, även fast lösningar för att bibehålla den har genomförts. Den allmänna uppfattningen bland alla anställda är att arbeta hemifrån kommer att bli allt vanligare inom arbetsplatsen. Det nämns särskilt att den ökade arbetseffektiviteten och tidsbesparingar, särskilt när det gäller minskad pendling, kommer att göra det svårt att övertyga anställda att återvända till kontoret på heltid. / This study aims to analyze the leadership of a governmental urban planning administration in southern Sweden during the pandemic 2021. Based on this purpose, the following questions have been formulated: How do the managerial role act out in a digital work environment? How do employees perceive that digital leadership? What do employees think about working from home? This qualitative case study has been conducted to answer these questions whereas the main form of information gathering has been through qualitative interviews, with regular employees and managers. The results showed that the leadership role has changed in many aspects since the pandemic began, especially in how the communication between co-workers is handled. The transition from working full-time in the office, to mostly working from home, has resulted in a change in how managers primarily handle meetings and social interactions. It has become more difficult to maintain social cohesion between employees, but measurements to maintain it has been implemented and is something the employees appreciate. That working from home will become increasingly common in public administration is the general perception among all employees. It is particularly mentioned that the gained increased work efficiency and the time savings, especially regarding less commuting, will make it difficult to convince the employees to return to the office on a full-time basis.

Despite decades of automation initiatives, manual assembly still represents one of the most cost-effective approaches in scenarios with high product variety and complex geometry. It represents 50% of total production time and 20% of total production cost. Understanding human performance and its impact in the assembly line is key in order to improve the overall performance of an assembly line. Along this thesis work, by studying the deviations occurring in the line, it is aimed to understand how human workers are affected by certain functioning aspects of the assembly line. To do so, three different influence factors have been chosen, and then observed its impact in human performance: i. How past events occurring in the line affect the current action of the worker. ii. How do scheduled stops affect the current action of the worker. iii. How does theoretical cycle time affect the performance of the worker. In order to observe these influence relationships, it has been used data gathered in the shop floor from SCANIA's Manufacturing Execution System (MES). By applying methods of Knowledge Discovery in Database (KDD) data has been indexed and the analyzed providing the necessary results for the study. Finally, from the results shown, it can be inferred that variability on the functioning of the line does have an impact on human performance overall. However, due the complexity of the manufacturing system, impact in human performance might not be as regular as initially thought. / Trots decennier av automatiseringsinitiativ utgör manuell montering fortfarande en av de mest kostnadseffektiva metoderna i scenarier med hög produktsortiment och komplex geometri. Den representerar 50% av den totala produktionstiden och 20% av den totala produktionskostnaden. Att förstå mänsklig prestanda och dess inverkan i monteringsledningen är nyckeln för att förbättra den totala prestandan hos en monteringslinje. Utöver detta avhandlingsarbete, genom att studera avvikelserna som uppstår i linjen, syftar det till att förstå hur mänskliga arbetstagare påverkas av vissa fungerande aspekter av monteringslinjen. För att göra det har tre olika inflytningsfaktorer valts och sedan observerat dess inverkan i mänsklig prestation: i. Hur tidigare händelser som uppstår i linjen påverkar arbetarens nuvarande åtgärder. ii. Hur påverkar planerade stopp arbetstagarens nuvarande åtgärder. iii. Hur påverkar teoretisk cykeltid arbetarens prestation. För att observera dessa inflytningsrelationer har det använts data som samlats in i butiksgolvetfrån SCANIAs Manufacturing Execution System (MES). Genom att tillämpa metoder för Knowledge Discovery i Database (KDD) har data indexerats och analyseras vilket ger de nödvändiga resultaten för studien. Slutligen kan det framgå av de visade resultaten att variationen i linjens funktion har en inverkan på den mänskliga prestationen övergripande. På grund av tillverkningssystemets komplexitet kan emellertid effekten i mänsklig prestanda inte vara så regelbunden som ursprungligen tänkt.

Att erbjuda valmöjligheter är en metod som lärare ibland använder i hopp om att förbättra elevers resultat och engagemang. Tidigare undersökningar avseende effekten av val vid läsning har resulterat i ett blandat utfall. De har visat att val har en negativ eller neutral effekt på läsförståelse och neutral eller positiv effekt på lust, motivation och intresse. Alla dessa studier är dock utförda i klassrumsmiljö i den fysiska världen men så ser inte längre verkligheten ut. Allt mer undervisning bedrivs på distans med hjälp av digitala lärplattformar och andra verktyg. Frågan är dock om effekten av val är densamma i digital miljö som fysisk. Vi har i denna studie utforskat effekten av val med avseende läsförståelse, lust, motivation, självskattad läsförståelse och intresse i en digital webbmiljö i hopp om att resultatet ska bidra med kunskap som kan användas av pedagoger som bedriver undervisning på distans. Studiens resultat beräknades genom poäng på ett flervalstest och självskattning. Vi lyckades inte säkerställa några resultat avseende effekten av val på lust, motivation och självskattad läsförståelse men fann att val inte har någon effekt på läsförståelse och en positiv effekt på intresse för ämnet. / To provide options for how students can study a certain subject is a strategy teachers sometimes use in hope of increasing engagement and performance in reading tasks. Previous studies conducted on the effects of choices before reading has produced mixed results. It has shown that choice has a negative or neutral effect on reading comprehension whilst having a neutral or positive effect on the desi- re to read, motivation, and topic interest. All previous studies were performed in classrooms or similar environments but the world of education is changing. All the more education is being conducted online, through digital teaching platforms or other tools. The question we are treating in this study is whether choice has the same effect in a digital environment as in a physical environment. We have focused on the effect choice has on: reading comprehension, desire to read, motivation, self-evaluated reading comprehension and interest in digital web environment. This with the hope that the results can later be used by educators that conduct education on distance. The results were calculated by points scored on multiple- choice questions and self-evaluation. We were unable to find any results for effect on: the desire to read, motivation, or self-evaluated reading comprehension, but our findings showed that choice does not affect reading comprehension has a positive effect on the general interest of the subject.

This study is about inclusion in digital environments with a focus on videogames. The purpose of the study is to provide insight into how to increase inclusion in the digital environment, primarily for women, and provide examples of how to apply good information design to digital spaces to contribute to increased inclusion in videogames. The aim is also to increase the understanding of how spatial design affects inclusion for users and which parts of the spatial aspect are important for the environment to be perceived as inclusive or not. The goal is to try to raise awareness about inclusion in the gaming environment and to get people to question the design. The methods used are questionnaire, interview workshop, site analysis and traditional masculine and feminine scale, as well as human centered design as a method and process in the work. Of these methods, prototypes were made and used to produce different notions of what is masculine or feminine, as well as what the users in the study perceived as more inclusive designs. The results show signs that the spatial environment gives signals to be able to behave in a certain way that can be linked to hypermasculinity. The users in the study perceived the most popular games to be in the more masculine direction with Counterstrike as the most masculine direction. The attributes of the game's environment and spatial elements were perceived by the users in the study as violence and terror, which may in this way send signals to the users that it is okay to behave in a more hypermasculine way as one of the attributes of hypermasculinity is violence. The conclusion is that a larger study would need to be carried out on the interaction between the environment and its signals to the users to see if it has a greater impact on the inclusion of the users, as there are signs that the spatial design also contributes to a hypermasculine environment in the digital space. / Det här arbetet handlar om inkludering i virtuella miljöer med fokus på spel. Syftet med studien är att ge insikt i hur man kanske kan öka inkluderingen i den digitala miljön för främst kvinnor och ge exempel på hur man kan tillämpa god informationsdesign på digitala rum för att bidra till en ökad inkludering. Syftet är också att öka förståelsen för hur den rumsliga gestaltningen påverkar inkluderingen för användarna och vilka delar av den rumsliga aspekten som har betydelse för att miljön ska uppfattas inkluderande eller inte. Målet är att försöka höja medvetenheten kring inkludering inom spelmiljön och att få människor att ifrågasätta designen.Metoderna som används är enkät, intervjuworkshop, platsanalys och traditionell maskulin och feminin skala, samt human centered design som en metod och process i arbetet. Av dessa metoder gjordes och användes sedan prototyper för att ta fram olika föreställningar om vad som är maskulint eller feminint, samt vad som användarna i studien uppfattade som mer inkluderande design. Resultatet visar tecken på att den rumsliga miljön ger signaler för att kunna eventuellt bete sig på ett visst sätt som kan kopplas till hypermaskulinitet. Användarna i studien uppfattade de mest populära spelen åt det mer maskulina hållet med Counter-Strike som det mest maskulina hållet. Attributen i spelets miljö och rumsliga element uppfattades av användarna i studien som våld och terror, vilket kanske på så sätt skickar signaler till användarna att de är okej att bete sig på ett mer hypermaskulint sätt då ett av attributen för hypermaskulinitet är våld. Slutsatsen är att det skulle behövas genomföras en större studie kring samverkan mellan miljön och dess signaler till användarna för att se om det har en större påverkan för inkluderingen av användarna, då det finns tecken på att det även den rumsliga gestaltningen bidrar till en hypermaskulin miljö i det digitala rummet.

Introduction. The aim of this master thesis is to examine how students at Uppsala university manage, organize, and preserve their study-related information in a digital environment. It also investigates the motivations for personal information management (PIM) among students, and explores the concepts of sense making as both an activity and a desired outcome. The thesis focuses on the respondents’ experiences and behaviours in terms of PIM in relation to their digital collections.  Method. The research is based on 12 interviews with 9 exchange students, which were audio recorded and transcribed. Transcripts constituted the data for analysis.  Analysis. Interview data was analysed qualitatively with Nvivo software. Concepts were defined so that they could be used in the survey. Results. The study found that the five metalevels of PIM activities proposed by William Jones (2008) were applicable to the interview data, and that the respondents used a variety of digital tools and storage options, including cloud services, text editors and desktop applications, to organize and manage their information collections. Results are also presented in relation to Soo Jin Park’s (2011) three types of organizing and managing information collections.  Conclusion. The results showed that reflection on PIM and planning over time can lead to meaning-making and motivation for personal development. The degree of effort in organizing and managing information collections varied according to the individual values, personality, and contextual situations. The participants’ most common software for data storage were cloud services, text editors and web pages, with laptops, computers and mobile phones being the most popular devices for data storage. Some also had external hard drives as backup solutions and strict rules for discipline regarding PIM. While many participants trusted cloud storage when it came to privacy, some participants were skeptical of large IT companies and tried to find their own strategies to become less dependent on them. The majority made informed choices due to the risk of data loss and fragmentation. They had a profile of cognitive skills that included the ability to use visual messages to create unification and transparency in systems. They had a mix of dynamic and large collections of data.  They preferred to structure their files in a specific and structured system. Some preferred to file in more well-defined locations, while others used a more flexible method of organization. The majority had a one folder filing strategy. Some had file systems with a top-down approach, while others used incremental bottom-up strategies. They used a variety of PIM tools and strategies to meet their changing needs, such as using descriptive file names, splitting projects into smaller collections, regularly reviewing and deleting older files and categorize files by date. The study provided valuable insights into the process of managing digital information and the importance of continuous evaluation and adaptation of PIM tools and strategies to meet the changing needs of participants.  This is a two years master’s thesis in Archival Science.