El contexto actual a nivel mundial posiciona la transformación digital como un medio indispensable para el desarrollo de las organizaciones desde diversas perspectivas y más aún donde los negocios globales se anclan de la tecnología para masificar los servicios y productos optimizando procesos que además contribuyan a la flexibilidad y continuidad de los negocios. Con esta investigación demostraremos la prioridad de implementar la plataforma digital en el área de recursos humanos de una financiera local que hemos tomado como fuente de estudio en cuanto a su operatividad y procesos que en su mayoría son realizados de forma manual para brindar atención a los 600 colaboradores a nivel nacional. En tal sentido, se identifica una oportunidad de mejora para gestionar con mayor eficiencia la información de recursos humanos a través de la implementación de una herramienta digital que facilite la autogestión de información y requerimientos por parte de los colaboradores, considerando los procesos que tiene implementado el área de recursos humanos, fuente que hemos utilizado para determinar y priorizar la funcionalidad de la plataforma digital. Producto de la investigación hemos identificado que el 52% de los colaboradores considera que la implementación de una plataforma digital tendrá impacto en la satisfacción laboral, el 21% en la comunicación interna, el 20% en la productividad y el 7% en la fidelización. Como podemos observar los cuatro factores descritos en el párrafo anterior además contribuyen en las acciones de retención que en empresas de este segmento suelen registrar altos niveles de rotación impactando en la productividad comercial, cumplimiento de metas y gestión de las carteras. Finalmente, de los trabajadores encuestados el 98% afirma que mejoraría su percepción respecto al área de recursos humanos si optimiza sus procesos a través de una herramienta digital y considerando que más del 60% muestra predisposición por el uso de la tecnología podemos afirmar que esta investigación es viable analizando el costo de inversión y beneficios múltiples por su implementación. / The current global context positions digital transformation as an indispensable means for the development of organizations from various perspectives and even more so where global businesses are anchored from technology to massify services and products optimizing processes that also contribute to the flexibility and continuity of business. With this research we will demonstrate the priority of implementing the digital platform in the human resources area of a local financial company that we have taken as a source of study regarding its operability and processes that are mostly carried out manually to provide attention to the 600 employees at the national level. In this sense, an opportunity for improvement is identified to more efficiently manage human resources information through the implementation of a digital tool that facilitates the self-management of information and requirements by employees, considering the processes implemented in the human resources area, a source that we have used to determine and prioritize the functionality of the digital platform. As a product of research we have identified that 52% of employees believe that the implementation of a digital platform will have an impact on job satisfaction, 21% on internal communication, 20% on productivity and 7% on loyalty. As we can see the four factors described in the previous paragraph also contribute to the retention actions that in companies in this segment often record high levels of turnover impacting commercial productivity, goal fulfillment and portfolio management. Finally, of the workers surveyed 98% say that it would improve their perception of the human resources area if they optimize their processes through a digital tool and considering that more than 60% shows predisposition for the use of technology we can say that this research is feasible analyzing the cost of investment and multiple benefits for its implementation. / Tesis

Today, there are clearly defined directives and laws that regulate the work environment in Sweden, but despite this, there are still deficiencies in the work environment for companies. Physical work has a particularly high risk of developing occupational injuries, with heavy lifting being one of the contributing factors. Companies work in different ways to improve their work environment and a common process used is SWEM - Systematic Work Environment Management, developed by SWEA - The Swedish Work Environment Authority. SWEM follows a model that has four recurring steps: investigate, assess, action, and control. There is support and assistance that companies can access, it can be costly and require the company to have prior knowledge of health and safety work to solve the problems. The main problem for companies that do not succeed in their SWEM work, is the step between the assessment and action. There are available and functioning risk assessment methods and product solutions today, but no obvious link between them, particularly for the products. The project aimed to create a service with an associated digital prototype that will link the results of risk assessments to possible product solutions that can reduce the risk of injuries in physical ergonomics. Furthermore, to increase the understanding of how the process between assessed risks and preventive actions can be simplified and visualized to gain a better understanding of how the work environment can be improved. The project work is mainly supported by qualitative data and is based on several interviews with, e.g. ergonomists, physiotherapists, and work environment specialists, which were then analyzed with the Thematic Network method. It emerged that Communication, Visualization, Usability, The Individual, Problem Understanding, and Conditions are the basic elements that must be considered in the solution for the service to work and to fulfill its purpose. These elements were used as a basis for the service and with the help of different design methods such as Mind Map, How Might They? and Crazy 8s, three concepts were created. The concepts were tested on several users and resulted in a final concept that was validated further through user testing. Lastly, the final result was a service with an associated digital prototype that has a short risk assessment that uses AI to suggest products that can minimize the risks detected in the analysis. To summarize, the final prototype may be a basis for future implementation. / Idag finns det tydliga riktlinjer och lagar som styr vår arbetsmiljö i Sverige men trots detta finns det fortfarande brister i arbetsmiljön på företag. Enligt flertalet studier anses fysiska arbeten ha extra hög risk för att utveckla arbetsskador, där tunga lyft är en av de bidragande orsakerna. Företag jobbar på olika sätt för att förbättra sin arbetsmiljö och en vanlig process som tillämpas är SAM - Systematisk Arbetsmiljöarbete, som är framtaget av Arbetsmiljöverket. SAM jobbar enligt en modell som har fyra steg som är upprepande: identifiering av risk, genomföra en riskanalys, åtgärda och kontrollera. Det finns stöd och hjälp som företag kan tillämpa men det kan både bli kostsamt och kräva att företaget besitter tidigare kunskap inom arbetsmiljöhälsa för att kunna lösa problemen. Största problemet för att företag inte lyckas med sin förbättring är steget mellan riskanalys och åtgärd. Det finns tillgängliga och fungerade riskanalysmetoder och lösningar idag, men ingen tydlig länk mellan dem, speciellt när det kommer till produkter. Projektet syftade till att skapa en tjänst med tillhörande digital prototyp som ska länka resultat från riskanalys till möjlig produktlösning som kan minska risken för belastningsergonomiska skador samt till att öka förståelsen för hur processen mellan bedömda risker och förebyggande åtgärder kan förenklas och visualiseras för att få en bättre förståelse för hur arbetsmiljön kan förbättras. Projektarbetet baseras till stor del på kvalitativ data och bygger på flertalet intervjuer med exempelvis ergonomer, fysioterapeuter och arbetsmiljöspecialister som sedan analyserades med Tematiska nätverk metoden. Det framkom att kommunikation, visualisering, användarvänlighet, involvering av individen, problemförståelse och förutsättningar är grundstenarna som måste vara involverade i lösningen för att tjänsten ska fungera och uppfylla sitt syfte. Dessa byggstenar användes som en grund till tjänsten och med hjälp av olika designmetoder som exempelvis Mind map, How Might They? och Crazy 8s skapades tre koncept. Koncepten testades på flertalet användare och resulterade i ett slutgiltigt koncept som validerades ytterligare med hjälp av användartester. Det slutgiltiga resultatet var en tjänst med en tillhörande digital prototyp som har en kort riskanalys som med hjälp AI ger förslag på produkter som kan minimera de upptäckta riskerna från analysen. Den slutgiltiga prototypen kan ligga till grund för framtida implementering.

I läroplanen för förskolan betonas starkt att barn ska ha inflytande över sin utbildning i förskolan samt att de ska utveckla adekvat digital kompetens. Min studie syftar till att bidra med kunskaper om hur förskollärare skapar möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i relation till digitala redskap. Begreppet inflytande betyder att barnen ska få sina röster hörda efter intresse och behov. Inflytande skapas genom att barnen får vara med att påverka innan aktiviteten genomförs och under tiden den pågår. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer i två olika kommuner med fyra verksamma förskollärare. Intervjuerna har spelats in och data har transkriberats samt analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten i denna studie visar hur förskollärare kan skapa möjligheter för de yngsta barnen att få inflytande i sitt användande av digitala redskap. Resultatet visar att de yngsta barnens inflytande i användandet av digitala redskap varierar utifrån aktuella sociala och fysiska förutsättningar. Utifrån de styrdokument som reglerar barns demokratiska rättigheter i förskolan, får inte alltid de yngsta barnen inflytande i användandet av digitala redskap. De begreppen som valdes ut från den sociokulturella teorin för att tolka datamaterialet och skapa förståelse är artefakter, proximal utvecklingszon och scaffolding. / The governing document for the preschool strongly emphasizes that children should have influence over their education in preschool and that they should develop adequate digital skills. My study aims to contribute knowledge about how preschool teachers create opportunities for the youngest children to gain influence in relation to digital competence. The concept of influence means that the children should have their voices heard according to interests and needs. Influence is created by the children being able to influence before the activity is conducted and during it. I have conducted semi-structured interviews in two different municipalities with four preschool teachers. The interviews have been recorded, transcribed, and analyzed based on the sociocultural theory. The result of this study shows how the preschool teachers can create possibilities for the youngest children to have influence in their use of digital tools. Based on the curriculum for the preschool and the governing documents that regulate children´s democratic rights, the youngest children do not always have an influence in the use of digital tools. The concept selected from the sociocultural theory to interpret the data and create understanding were the artefacts, the zon of proximal development and scaffolding.

Syftet med denna studie är att få inblick på hur lärare i årskurs 1–3 ser på användandet av digitala verktyg för att främja elevers lärande inom programmering i matematikundervisningen. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Deltagande lärare som har medverkat kommer från olika skolor i mellersta Sverige och är utbildade inom matematikämnet i årskurs 1–3. Den insamlade data har analyserats genom både SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) -  modellen som handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg i undervisningen och Finger och Houguets konceptuella ramverk för utmaningar vid införande av teknologi i undervisning. Resultatet av denna studie visar att de berörda lärarna tycker att digitala verktyg är en viktig komponent till programmering och att de kan underlätta i programmeringsundervisningen på grund av de möjligheter som det digitala kan erbjuda. / The purpose of this study is to gain insight into how teachers throughout grades 1 – 3 view the use of digital tools to encourage student learning about programming within the subject of mathematics in addition to possibilities and challenges. The study has been accomplished using semi-structured interviews of a qualitative nature. The contributing teachers derive from multiple schools throughout central Sweden and are trained in mathematics through grades 1–3. The collected data has been analyzed using both the SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition)- a model which deals with how teachers utilize digital tools to educate, and Vinnervik's translated framework for challenges when implementing technology education. The results show that affected teachers believe that using digital tools is an essential factor when learning programming due to the possibilities they provide.

Mellan år 2020 och år 2021 registrerades 381 operationer av böjsenskador i Sverige. Rehabiliteringsprocessen efter en böjsenskada är lång och kräver kontinuerlig uppföljning. Uppföljningen sker genom mätningar av böj- och sträckförmågan i de fingrar som patienten opererat. Mätningarna utförs i nuläget manuellt med goniometer, där vinklarna i fingrarnas leder mäts, en gång per vecka på en handkirurgisk mottagning. Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset i Stockholm efterfrågade ett digitalt mätverktyg som skulle göra det möjligt för patienten att på ett tillförlitligt sätt mäta vinklarna hemma i stället för på kliniken. Målet med projektet var således att skapa ett mätverktyg som mäter vinklarna med ett mätfel på högst 5 grader. Ett mätverktyg utvecklades som utför mätning av vinklar med hjälp av en bild användaren tagit. Mätverktyget är kompatibelt med Androidenheter och kan implementeras i en redan existerande Androidapplikation. Tester visade att mätverktyget har ett mätfel med ett medelvärde på 5 grader eller lägre för proximala interfalangealleden och distala interfalangealleden. Vidare var medelfelet 7,3 grader respektive 6,4 grader för metakarpofalangealleden vid böjt respektive sträckt finger, samt 10 grader för totalt aktivt rörelseomfång (total active motion). / Between 2020 and 2021, 381 operations for flexor tendon injuries were registered in Sweden. The rehabilitation following surgery is long and requires continuous monitoring. Presently the monitoring is done through manual measurements of the patients flexing and extending capability of the fingers affected. The measurement is performed at a hand surgery department with a handheld goniometer, initially once a week. The hand surgery department at Södersjukhuset in Stockholm requested a digital tool that allows the patient to reliably measure the angles of the fingers bending and stretching capability at home instead of at the clinic. The objective of the project was therefore to create a measurement tool that measures these angles with a maximum error of 5 degrees. A measurement tool was developed where the measurement of angles takes place from an image taken by the user. The measurement tool is compatible with Android devices and can be implemented in an existing Android application. Tests showed that the measurement tool has a mean measurement error of 5 degrees or less for the proximal interphalangeal joint and the distal interphalangeal joint. In addition, the mean error was 7.3 degrees and 6.4 degrees for the metacarpophalangeal joint, bent and stretched respectively, and 10 degrees for total active motion.

Dizziness and other vestibular symptoms affect around five percent of the general population. As one grows older the risk for dizziness increases and the symptoms become more severe and frequent. Studies have shown that digital tools can be used effectively when treating these symptoms. By developing and implementing digital tools in healthcare, the effectiveness in healthcare can be improved and the work for healthcare professionals facilitated. YrselTräning is an application developed to help patients with rehabilitation of acute dizziness. The aim of this study was to evaluate the usability of the application. We wanted to investigate how the usability of the prototype for the acute dizziness application can be improved based on users tests, cognitive theories and design principles. Five participants, two males and three females in the ages of 50-65, participated in the study. Qualitative data was obtained by conducting semi-structured interviews with direct observations, where the participants were asked to use the think-aloud-method. Quantitative data was collected with the lite version of the likert scale Usability metric for user experience (UMUX-LITE). The results showed that YrselTräning is an application with relatively good usability. The main concerns were regarding a lack of, or unclear instructions and feedback. A new design of the application was created that for example included added functions and modified instructions to improve the usability. Further research is required to evaluate and improve the new design of the application. / Yrsel och andra vestibulära symptom drabbar ungefär fem procent av populationen. Med åldern ökar risken för yrsel och symptomen förvärras och sker mer frekvent. Studier har visat att vestibulära symptom kan behandlas på ett effektivt sätt med hjälp av digitala verktyg. Genom att utveckla och implementera digitala verktyg i sjukvården, kan effektiviteten inom vården förbättras och arbetet för vårdpersonal förenklas. YrselTräning är en applikation utvecklad för att hjälpa patienter med rehabilitering av akut yrsel. Syftet med denna studie var att utvärdera användbarheten av applikationen. Det vi avsåg att undersöka var hur användarvänligheten av en prototyp av applikationen för akut yrsel kan förbättras baserat på användartester, kognitiva teorier och designprinciper. Fem deltagare, två män och tre kvinnor i åldrarna 50-65 deltog i studien. Kvalitativ data samlades in via semistrukturerade intervjuer med direkta observationer där deltagarna uppmanades att använda sig av tänka-högt-metoden. Kvantitativ data samlades in via en lite version av en likertskala, Usability metric for user experience (UMUX-LITE). Resultatet visade att YrselTräning är en relativt användarvänlig applikation. De huvudsakliga problemen gällde brist på och otydliga instruktioner samt feedback. Ett nytt designförslag skapades där till exempel nya funktioner implementeras och instruktioner modifierades för att förbättra användarvänligheten. Vidare forskning behövs för att utvärdera och förbättra det nya designförslaget av applikationen.

This thesis is in the field of information design with a focus on spatial design. The study has been conducted to investigate how theories and methods in information design can be applied to digitally communicate activity zone functions in an activity-based flex office. Previous research indicates that one of the biggest challenges with the transition from celloffice to activity-based flex office is that the new way of working is not used as planned. A zoning that is obvious to everyone is recommended. The thesis includes a study of how employees relate to the workplace and how they interact with the digital tool Campuskartan, which has been applied to facilitate the everyday work. The methodological work includes a physical and digital site analysis that describes and evaluates visual elements and functions. It also includes an analysis of the factors that indicate strengths and challenges in terms of the interaction between the physical and the digital space. Employees at Mälardalen University have functioned as a focus group to capture needs from a user perspective and a qualitative interview with an expert have contributed good insights to the study. Subsequently, a participatory observation has been implemented to understand the university's communication work and overall goals with the transition to a new way of working. The study also has a scientific theoretical basis that includes previous research in activitybased flex office and how the digitalization has affected how we work. The study highlights theories in, among other things, visual communication and cognition as well as interaction design. With support from the methodological work, previous research and theories, a visual concept has been created in order to digitally communicate the functions of the activity zones and how employees can relate to them. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har genomförts för att undersöka hur teorier och metoder inom informationsdesign kan tillämpas för att digitalt kommunicera aktivitetszoners funktioner på ett aktivitetsbaserat flexkontor. Tidigare forskning tyder på att en av största utmaningarna med övergången från cellkontor till aktivitetsbaserat flexkontor är att det nya arbetssättet inte nyttjas som planerat. En zonindelning som är tydlig för alla är även att rekommendera. Studien inkluderar en undersökning av hur medarbetare förhåller sig till arbetsplatsen samt hur de interagerar med det digitala verktyget Campuskartan som har tillämpats för att underlätta arbetsvardagen. Det metodiska arbetet inkluderar en fysisk och digital platsanalys som beskriver och värderar visuella element och funktioner. Det inkluderar även en analys av vilka faktorer som tyder på styrkor och utmaningar vad gäller samspelet mellan det fysiska och det digitala rummet. Medarbetare på Mälardalens högskola har fungerat som en fokusgrupp för att fånga upp behov ur ett användarperspektiv och en kvalitativ intervju med sakkunnig har genomförts i syfte att bidra med goda insikter till studien. Därefter har en deltagande observation genomförts för att förstå högskolans kommunikationsarbete och övergripande mål med övergången till ett nytt sätt att arbeta på. Studien har även en vetenskaplig teoretisk grund som inkluderar tidigare forskning inom aktivitetsbaserat flexkontor och hur digitaliseringen har påverkat hur vi arbetar. Studien lyfter teorier inom bland annat visuell kommunikation och kognition samt interaktionsdesign. Med stöd i det metodiska arbetet, tidigare forskning och teorier har ett visuellt koncept skapats i syfte att digitalt kommunicera aktivitetszonernas funktioner samt hur medarbetare kan förhålla sig till dem.

Introduktion: Individer som lever med bipolär sjukdom löper högre risk för psykisk ohälsa som orsakar för tidig död och medför lidande för människor globalt. Det framhäver behovet av förebyggande insatser för bipolär sjukdom, vilket gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med studien var att ge en översikt om hur digitala verktyg främjar självständigheten för individer med bipolär sjukdom. Metod: Den här systematiska litteraturstudien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar som samlades in från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science. I analysprocessen av de inkluderade artiklarna användes en tematisk analys. Resultat: Det framkom tre teman utifrån den tematiska analysprocessen, vilka utgör resultatet av studien; Övervakning med stöd av digitala verktyg, användarvänlighet, samt engagemang. Slutsats: Resultatet av studien visar att användningen av digitala applikationer kan användas för att öka självständigheten hos individer som lever med bipolär sjukdom. / Introduction: Individuals living with bipolar disorder are at higher risk of mental illness that causes premature death and human suffering globally. It highlights the need for preventive interventions for bipolar disorder, making it an important public health issue. Aim: The purpose of the study was to provide an overview of how digital tools promote independence for individuals with bipolar disorder. Method: This systematic literature review included 15 scientific articles collected from Pubmed, Cinahl and Web of Science databases. In the analysis process of the included articles, a thematic analysis was used. Results: Three themes emerged from the thematic analysis process, which constitute the result of the study; Monitoring with the support of digital tools, ease of use and commitment. Conclusion: The results of the study show that the use of digital applications can be used to increase the independence of individuals living with bipolar disorder.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vårdnadshavares uppfattningar och förväntningar på barns användande av digitala verktyg, i hemmen och i förskolan. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju vårdnadshavare från en landsbygdskommun i Mellansverige. Studien utgick från ett fenomenografiskt perspektiv och analysmodell. Resultatet visar att vårdnadshavare har en positiv attityd till digitala verktyg samtidigt som de värdesätter en variation mellan digitala och analoga verktyg i förskolans undervisning. De betonar att barnen behöver få kunskap om användandet av och med digitala verktyg. De menar att vuxna inte kan skydda barnen från alla risker som finns med digitalt användande, men att barnen kan ges förutsättningar som kan öka deras säkerhet. Exempelvis ett kritiskt förhållningssätt. Detta menar vårdnadshavarna att barnen kan erbjudas i förskolan med hjälp av digitala verktyg och kompetenta pedagoger. Vårdnadshavarna menar att eftersom barnen växer upp i ett digitaliserat samhälle så behöver de ges möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att klara vardagen. / The aim with this study is to increase the knowledge of legal guardians' perceptions and expectations of children's use of digital tools at preschool and at home. This was done through semi-structured interviews with seven guardians from a rural municipality in central Sweden. The study was based on a phenomenographic perspective and analysis model. The results show that guardians' have a positive attitude towards digital tools while also valuing a variation between digital and analogue tools in preschool teaching. They emphasize that the children need to gain knowledge about the use of and with digital tools. They believe that adults cannot protect children from all the risks that exist with digital use, but that children can be given conditions that can increase their safety. For example, a critical approach. The guardians believe that this can be offered to the children in preschool with the help of digital tools and competent pedagogues. The guardians believe that because the children are growing up in a digitalized society, they need to be given the opportunity to develop the digital skills needed to cope with everyday life.

Type 2 diabetes is a chronic disease whose incidence has increased with more than 200% during the past 20 years. The increasing number of type 2 diabetes patients could result in more patients suffering from lower quality of life and life threatening complications. Furthermore, the growing need of care will increase the load on healthcare. To counteract this effect, digital tools could be used to put more care responsibility on the patient.  The aim of this project was to find and implement the relevant features for a digital type 2 diabetes tool for newly diagnosed patients. The final goal was to encourage self-care, reduce anxiety and thus improve quality of life, while decreasing the risk of complications. The research process of this project consisted of five phases: literature study (to find relevant features and their clinical evidence), interviews (to find the desires of patients and practitioners), data analysis (to prioritise features), development of the features and evaluation of the tool.  The results showed that important features were documentation of blood glucose measurements, patient education, data transfer, communication and care plan overview, but even more importantwas the possibility to individualise the tool for different patients. The evaluation indicated that a clear care plan overview that was easy to understand could help the patient prioritise care activities. Furthermore, patients could be encouraged by reminders, seeing improvements and having continuous communication with healthcare. It was found that for positive clinical outcomes, high usability is essential. To reach patient acceptance the tool must be relevant and easy to use. It must also give valuable output, such as decision support for self-care or new knowledge. To reach practitioner acceptance the tool should be based on evidence based methods and integrate well with existing systems.  Finally it was concluded that the knowledge and technology needed to build a successful tool is already present, they only need to be put together and formulated in a way which is understandable and useful for both patients, caregivers and developers. / Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom vars incidens har ökat med mer än 200% de senaste 20 åren. Det stigande antalet patienter med diabetes typ 2 kan leda till att fler patienter blir lidande av lägre livskvalitet och livshotande komplikationer. Dessutom ökar det stigande vårdbehovet belastningen på vården. För att motverka denna effekt kan digitala verktyg utvecklas så att mer ansvar kan läggas på patienten. Syftet med detta projekt var att hitta och implementera relevanta funktioner för ett digitalt verktyg för nydiagnostiserade patienter med diabetes typ 2. Målet var att uppmuntra egenvård, minska oro och därmed öka livskvaliteten samt minska risken för komplikationer. Projektets forskningsprocess bestod av fem faser: litteraturstudie (finna relevanta funktioner och deras evidens), intervjuer (kartlägga krav från patienter och vårdgivare), dataanalys (prioritera funktioner), utveckling av funktioner i HOPE platform och slutligen utvärdering av verktyget i HOPE platform. Resultaten visade att dokumentation av blodglukosmätningar, patientutbildning, dataöverföring, kommunikation och vårdplansöversikt var viktiga funktioner, men ännu viktigare var möjligheten att individanpassa verktyget för varje patient. Utvärderingen indikerade att en tydlig vårdplansöversikt som är enkel att förstå hjälper patienten att prioritera de viktigaste vårdaktiviteterna. Vidare kan patienter motiveras av påminnelser, att se förbättring och att ha kontinuerlig kontakt med vården. Det konstaterades att hög användbarhet är nödvändig för att uppnå positiva kliniska effekter. För att nå acceptans hos patienterna måste verktyget vara relevant, enkelt att använda och ge något värdefull tillbaka, så som beslutsstöd för egenvård eller ny kunskap. För att nå acceptans hos vårdgivarna bör verktyget baseras på evidensbaserade metoder och vara kompatibelt med nuvarande system. Slutligen drogs slutsatsen att kunskapen och tekniken för att skapa ett lyckat verktyg redan finns, men att kraven måste sammanställas och formuleras på ett sätt som är förståeligt och användbart för både patienter, vårdgivare och utvecklare.