Denna uppsats handlar om hur digitala verktyg praktiskt kan implementeras under skrivprocessen vid undervisning av hur man skriver en argumenterande text. Vidare har studien även som avsikt att ta reda på elevernas åsikter kring att använda digitala verktyg under skrivprocessen. För att uppnå detta syfte genomfördes en designbaserad aktionsstudie som bestod av en intervention där en lektionsserie på sju lektioner observerades samt efterföljande fokusgruppsintervjuer med de 14 deltagande eleverna. De digitala verktyg som interventionen ämnade att testa var Mural, PowerPoint och ChatGPT. Resultatet utifrån observationen av interventionen och intervjuerna tyder på att digitala verktyg kan användas som stöd under skrivprocessen men att eleverna behöver mer övning, mer tid och tydligare instruktioner. Detta gäller framförallt vid användandet av digitala verktyg som är nya för eleverna. Även tekniska strul är något som studiens resultat visar är något som lärare bör ha i åtanke vid användning av digitala verktyg vid processorienterad skrivundervisning. Överlag indikerar resultatet av studien att lärare bör inkludera digitala verktyg vid processorienterad skrivundervisning men att mer tid och kunskap krävs för att kunna implementera dem på bästa sätt. / This essay is about how digital tools practically can be implemented during the writing process when teaching how to write argumentative texts. Furthermore, the study also has the intention to find out the students’ opinions about using digital tools during the writing process. In order to achieve this aim a design based action research study, that consisted of an intervention where seven lessons was observed and follow up focus group interviews with the 14 participating students, was conducted. The digitals tools that the intervention aimed to test were Mural, PowerPoint and ChatGPT. The results based on the observation of the intervention and the interviews indicate that digital tools can be used as support during the writing process, but that the students need more practice, more time and clearer instructions. This especially applies when digital tools that are new to the students are being used. Technical issues are also something that the result of this study shows is something that teachers should keep in mind when using digital tools to teach writing. Overall, the study’s result indicates that teachers should include digital tools when teaching writing in a process-oriented manner but that more time and knowledge is needed to implement them in the best way.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så. / The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

As society constantly develops and becomes increasingly digitized, the demands on digital competence also increase. This also applies to schools, where teachers play a central role in integrating digital learning resources into teaching. Teachers need to have a good understanding of digital technology and be able to use it effectively to help students achieve their learning goals. The purpose of this study is therefore to investigate whether professional primary school teachers feel that their teacher training has contributed to sufficient digital competence to be able to integrate digital tools in mathematics teaching. By focusing on aspects such as the teachers' age, university and graduation year, it is also analyzed whether these factors play a significant role for the teachers' digital competence in relation to their teacher education. To fulfill this purpose, a web-based survey was carried out and sent out to primary school teachers around Sweden. The responses from the survey were analyzed using the DigCompEdu framework. The results showed that most teachers in the study do not feel that their teacher training has contributed to increasing their digital competence and many wished that they had had more training. It also emerged that age, university and year of graduation are not decisive factors for teachers' digital competence, but that they can influence it. Many respondents pointed to attitude and interest as more important factors for increasing digital competence. The study also shows the importance of further education after completing teacher training, in order to develop one's digital competence and always be up-to-date in today's society. / I takt med att samhället ständigt utvecklas och blir alltmer digitaliserat, ökar också kraven på digital kompetens. Detta gäller även inom skolans värld där lärare spelar en central roll i att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Lärarna behöver ha en god förståelse för digital teknik och kunna använda den på ett effektivt sätt för att hjälpa eleverna att uppnå sina lärandemål. Syftet med denna studie är därför att undersöka om yrkesverksamma lågstadielärare upplever att deras lärarutbildning har bidragit till tillräcklig digital kompetens för att kunna integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom att fokusera på aspekter som lärarnas ålder, lärosäte och examensår analyseras även om dessa faktorer spelar en betydande roll för lärarnas digitala kompetens i relation till deras lärarutbildning.  För att uppfylla detta syfte genomfördes en webbaserad enkät som skickades ut till lågstadielärare runt om i Sverige. Svaren från enkäten analyserades genom ramverket DigCompEdu. Resultatet visade att de flesta lärare inte anser att lärarutbildningen har bidragit till att öka deras digitala kompetens och många hade önskat mer utbildning. Det framgick även att ålder, lärosäte samt examensår inte är avgörande faktorer för lärares digitala kompetens, men att de kan påverka. Många respondenter pekade på attityd och intresse som viktigare faktorer för att öka den digitala kompetensen. Studien visar även på vikten av vidareutbildning efter avslutad lärarutbildning, för att utveckla sin digitala kompetens och alltid vara uppdaterad i dagens samhälle.

Digitala verktyg får en ökad spridning i samhället och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) förespråkar en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i SO-undervisningen, samt vilka effekter digitala verktyg har på elevers engagemang och lärande sett ur ett lärarperspektiv. Genom en intervjustudie med sex mellanstadielärare som undervisar i SO kunde syftet besvaras. Studiens teoretiska ram bygger på det sociokulturella perspektivet och med hjälp av perspektivet kunde resultaten tolkas. Resultatet av studien visar att lärarna använder digitala verktyg i SO-undervisningen på olika sätt, men att några av de vanligaste argumenten är för att variera undervisningen och tillgängliggöra olika inlärningsmetoder. Några vanliga lärresurser som används är Seterra, Binogi och inläsningstjänst. Lärarna kan se att digitala verktyg medför såväl positiva som negativa effekter på elevers lärande. Framförallt hänvisar lärarna till inkluderande lärandemiljöer där digitala verktyg gör det möjligt för elever att lära sig på olika sätt. Därutöver upplever lärarna att elevers motivation och engagemang blir större. Samtidigt tenderar elevers koncentration i vissa fall att försämras som en konsekvens av de distraktioner som finns runt omkring. Digitala verktyg i sig får så pass stort fokus att visst ämnesinnehåll riskerar att gå förlorat. Som en analys av det empiriska materialet konstateras att elevers digitala kompetens kan skilja sig åt, vilket innebär att en undervisning med digitala verktyg riskerar att exkludera vissa grupper. Därav är lärares digitala och didaktiska kompetens avgörande för undervisningens utformning och elevers lärande. Lärares pedagogiska val behöver ta avstamp i vad som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers lärande.

Sammanfattning Detta arbete handlar om i vilka lärsituationer lärare upplever språkbarriärer hos andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien handlar även om att undersöka vilka strategier lärare använder sig av för att stötta andraspråkselever när språkbarriärer uppstår. Vidare är vi intresserade av att undersöka hur lärare ser på att digitala verktyg kan stötta när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen för andraspråkselever. Denna studie är baserad på två teoretiska koncept, scaffolding och den didaktiska triangeln. Studien undersöker vart i den didaktiska triangeln som språkbarriärer uppstår samt vilka delar som lärare använder för att stötta eleverna. I studien genomförs det kvalitativa intervjuer med lärare på låg- och mellanstadiet som undervisar i matematik och har andraspråkselever i klassrummet.   Genom att undersöka lärarens syn på språkbarriärer kom vi fram till att lärarna upplever språkbarriärer i sin matematikundervisning. Lärarna använder sig av flertalet strategier för att stötta sina elever, däremot skiljde sig inte stöttning markant mellan andraspråkselever och elever med svenska som modersmål. Lärarna ansåg att digitala verktyg var stöttande för andraspråkselever, främst vid översättning. Resultatet visade att lärare ofta justerade sin framställning av innehållet eller stärkte sin interaktion med eleven för att stötta andraspråkseleverna när språkbarriärer uppstår. Studien visar även att lärare upplever digitala verktyg som stöttande men att utbudet är bristfälligt gentemot andraspråkselever. Nyttan med vår studie är att den kan bidra med kunskaper om hur lärare kan stötta andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien synliggör vart språkbarriärer uppstår samt vart stöttningen sker från lärarna. Vårt intresse var att uppmärksamma vilka strategier lärarna använder och om digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen.    Nyckelord: Andraspråkselever, språkbarriärer, digitala verktyg, strategier, stöttning / Abstract This work is about in which learning situations teachers experience languages barriers with second language learners in mathematics education. The study also aims to investigate the strategies teachers use to support second language learners when languages barriers arise. Furthermore, we are interested in exploring whether teacher sees that digital tools can support second languages learners when languages barriers arise in mathematics education. Based on two theoretical concepts, scaffolding and the didactical triangle this study. The study examines where in the didactic triangle languages barriers arise and which parts teachers use to support their students. Qualitative interviews were conducted with teachers in primary school who teach mathematics and have second language learners in their classrooms.  By examining teachers´ view of languages barriers, we found that teachers do experience languages barriers in their mathematics teaching. Teachers use several strategies to support their students, but this support does not differ noteworthy between second languages learners and students with Swedish as their mother tongue. Teachers find digital tools supportive for second language learners, mainly for translation. The study showed that teachers often adjust their presentation of the content or strengthened their interaction with the student to support second language learners when language barriers arise. The study also shows that teachers perceive digital tools as supportive, but the range of available tools is insufficient for second language learners.  Our study is that it can contributes with knowledge about how teachers can support second language learners in mathematics education. The study makes visible where languages barriers arise and where support is provided by teachers. Our interest was to draw attention to the strategies teachers use and whether digital tools can be helpful when languages barriers arise in mathematics education.      Keywords: Second language learners, languages barriers, digital tools, strategies, support

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.

Det framgår tydligt i förskolans styrdokument att förskollärare ansvarar för att varje barn ska använda digitala verktyg i samband med utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar beträffande användandet av digitala verktyg som ett arbetssätt i förskolan. Exempelvis undersöks vilka möjligheter och hinder förskollärare ser med anledning av införandet av digitala verktyg i förskolan. Studien har en kvalitativ design med halvstrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna är väl medvetna om sitt ansvar för att stimulera utveckling och lärande i samband med digitala verktyg. Trots sitt givna ansvar upplever förskollärarna en kunskapsbrist vilket medför att digitala verktyg på förskolan stundtals används utan tydligt syfte. För att kunna nå förskolans läroplansmål om att stimulera barns digitala utveckling efterlyser förskollärarna mer utbildning om hur de digitala verktygen ska användas. / It is clear from the preschool's governing document that preschool teachers are accountable for each child’s use of digital tools in connection with development and learning. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' perceptions regarding the use of digital tools as a way of working in preschool. For example, it is examined what opportunities and obstacles preschool teachers see as a result of the introduction of digitalization in preschool. The study has a qualitative design with semi-structured interviews with preschool teachers that have been analyzed with thematic analysis. The results show that preschool teachers are aware of their responsibility to stimulate development and learning in connection with digital tools. Despite their given responsibility, the preschool teachers experience a lack of knowledge, which means that digital tools at the preschool are used without a clear purpose. To achieve the preschool's curriculum goal of stimulating children's digital development, preschool teachers are calling for more education on how to use the digital tools.

In today's society, the use of digital tools and social media is increasing. Therefore, we want to study how preschool teachers express their use of digital tools, and how they describe a source-critical approach in relation to children's usage of information communication technology (ICT). Semi structured interviews have been conducted to collect data. A qualitative analyse based on socio-cultural and a media pedagogical approach, focusing on a source-critical perspective was conducted. Preschool teachers establish that digital tools and ICT are complementary to the analogue. The results show that similar digital tools are available at the studied preschools. Further, how preschool teachers discuss the purpose of and how digital tools were used was congruent.  A projector was for example used to create imaginary worlds for intra-active play. Tablets and computers are supposed to be used to play educational games, read fairy tales, listen to music, take photos and document. The preschool teachers work conscious to plant a seed that enable the children’s source critical ability to grow. This is based on a conscious critical source use when it comes to digital tools and ICT. / I dagens samhälle ökar användandet av digitala verktyg och sociala medier. Därför vill vi undersöka hur förskollärare beskriver att de använder digitala verktyg, och hur de beskriver ett kritiskt förhållningssätt i relation till barnens användning av Information- och kommunikationsteknik (IKT). En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med ett mediepedagogiskt, samt källkritiskt förhållningssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har ett resultat uppnåtts. I resultatet framgick det vilka digitala verktyg som finns på de olika förskolorna, samt hur förskollärare resonerar kring hur och vad de använder de digitala verktygen till. De digitala verktygen används främst till att projektera på väggen för att skapa olika lekvärldar. Surfplattor och datorer används mest till att spela kunskapsspel, läsa sagor, lyssna på musik, samt att fota och dokumentera. Digitala verktyg och IKT bör användas som ett komplement till den vardagliga undervisningen och ska inte ta över de analoga verktygen. Förskollärarna arbetar medvetet för att så ett frö som möjliggör för barnens källkritiska förmåga till att växa. Detta bygger på en kritisk medvetenhet kring källanvändning när det kommer till digitala verktyg och IKT.

Problem statement: How can a digital platform be designed to become an alternative to the brokerage profession and at the same time be beneficial for sellers? What problems can there be for stakeholders with a digitized platform in a housing business? Purpose: The purpose of this study is to find out how a digitized platform can be designed for sellers and brokers. We will also investigate whether it can possibly lead to a more cost-effective and smoother process in a digital world. Through increased understanding, we will see what opportunities and problems emerge and what a future digital brokerage world can look like Method: A qualitative and a quantitative survey was conducted to get answers to the study's questions from both brokers 'and sellers' perspectives. With the help of semi-structured interviews, empirical data has been collected through telephone interviews. Empirical data has also been collected through survey questions that previous sellers have answered. Conclusion: The real estate service can currently be partially digitized through administration and digital tools that either replace or supplement the existing services. A few more parts of the process may be digitized in the future, but changes in laws and regulations are needed to make this possible. The human factor that exists in the personal meetings between the parties and the security it provides shows the importance of having an impartial advisor throughout the process, which is so important that it can not be replaced by digital solutions at the moment. / Problemformulering: Hur kan en digital plattform utformas för att bli ett alternativ förmäklaryrket och samtidigt vara fördelaktigt för säljarna? Vilka problem kan finnas förberörda parter med en digitaliserad plattform i en bostadsaffär? Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur en digitaliserad plattform kan utformasför säljare samt mäklare. Vi ska även undersöka om det eventuellt kan leda till enkostnadseffektivare och smidigare process i en digital värld. Genom ökad förståelse kommervi se vilka möjligheter och problem som växer fram och hur en framtida digital mäklarvärldkan se ut. Metod: En kvalitativ och en kvantitativ undersökning utfördes för att få svar på studiensforskningsfrågor utifrån både mäklare och säljares perspektiv. Med hjälp avsemistrukturerade intervjuer har empirisk data samlats in genom telefonintervjuer. Empiriskdata har även samlats in genom enkätfrågor som tidigare säljare fått svara på. Slutsats: Fastighetsmäklartjänsten kan i dagsläget delvis digitaliseras genom administrationoch digitala verktyg som antingen ersätter eller kompletterar de befintliga tjänsterna.Ytterligare några delar i processen kan i framtiden komma att digitaliseras men de behövsförändringar i lagar och regler för att möjliggöra det. Den mänskliga faktorn som finns i depersonliga mötena mellan parterna och tryggheten det ger visar på vikten av att ha en opartiskrådgivare genom hela processen vilket har så pass hög vikt att den idag inte kan digitaliserasbort.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.