Syftet med denna studie är att ta reda på om vilka digitala verktyg som förekommer på förskolorna och hur de används av både förskollärare och barnskötare. Bakgrundsarbetet för denna studie visade att det finns en brist av tidigare forskning som undersöker om pedagogers utbildningsnivå påverkar hur de arbetar med och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. Detta agerade som en drivande faktor för denna studies syfte då förskollärare tilldelas större ansvar för den didaktiska användningen av digitala verktyg i läroplanen från Skolverket (2018a). Vi har tagit fram tre frågeställningar som vi besvarar med en kvantitativ undersökning som består av en webbenkätundersökning som besvarades av 141 pedagoger med olika utbildningsnivåer. Enkäten bestod av 17 frågor som publicerades på sex grupper i Facebook. Frågorna handlar om digitala verktyg som har någon form av anknytning till digitalisering i förskolan. Varför vi valde enkät var på grund av den pågående pandemin av covid-19. Datainsamlingen visar att det finns en stor variation av digitala verktyg på förskolorna som används i olika konstellationer; pedagogen tillsammans med barn, självständiga barngrupper eller endast pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna använder digitala verktyg vid olika tillfällen och med olika motivation. Resultatet visar även att det inte skiljer sig så mycket mellan yrkesgrupperna när det kommer till hur de använder sig av och motiverar sitt arbete med digitala verktyg. När det kommer till yrkeserfarenhet visar resultatet en relativt jämn spridning med 72 deltagare som avslutade sina studier efter 2010 och 69 deltagare som avslutade sina studier mellan 1980-talet och 2000-talet. Detta går att tolka som att många av pedagogerna avslutade sin utbildning innan digitala verktyg var tillgängliga och även innan förskolans pedagogiska verksamhet formades. / <p>Betyg i Ladok 210623.</p>

I rapporten jämförs nyhetsrapporteringen på SVT nyheters webbsida och Instagram för att sekonsekvenserna av dess skillnader och likheter i relation till medieteknologins utveckling.Undersökningens material är en intervju, statistik i form av frekvens av nyhetsuppdateringarsamt en jämförande fallstudie där två nyheter som publicerats på båda plattformarna analyserasutifrån läsbarhetsindex och visuell textanalys. Resultatet visar att SVT nyheters redaktionellaarbete anpassats till medieteknologins utveckling genom att bland annat ha en redaktionsgruppmed ansvar för sociala medier. Nyheterna publiceras med skillnad i innehåll på plattformarnaoch anledningen framkommer dels som redaktionens avsikter, dels som Instagrams möjlighettill interaktion. Slutsatserna är att redaktionens anpassning till medieteknologins utvecklingbidrar till att verksamheten förblir aktuell i det digitaliserade samhället. Skillnaden inyhetsinnehåll på plattformarna beror på publikens önskemål samt skillnaden i hur nyheternarapporteras och ligger främst i språkhandlingarna där nyheterna på Instagram erbjuder vidareinformation som finns i artiklarna på webbsidan. Sammanfattningsvis fungerar webbsidan somhuvudsaklig nyhetsförmedlare genom sitt varierade nyhetsinnehåll, medan Instagram främstrapporterar om publikönskade nyheter. Skillnaden utgör även plattformarnas samspel.

Politiska beslut om reformer i skolan fattas av politiker och verkställs sedan av tjänstemän. Möjligen kan detta uppfattas som en tydlig och enkel process men mycket kan hända som gör att resultatet blir annat än det som avsetts. Skolor och pedagoger har i uppgift att i offentlig verksamhet realisera skolpolitiska beslut. Här spelar skolors inbördes variation och unika kontexter in vilket kan problematisera genomförandeprocessen av reformer. Denna uppsats fokuserar på genomförande/implementering av digitalisering i skolan. Regeringens digitaliseringsplan (U2017/04119/S, 2017) och beslut om nya skrivningar i skolans läroplan (Skolverket 2018, Lgr11) innebär att elever ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens med hjälp av digitala verktyg i skolämnena. Den här studien vill utifrån skolledares perspektiv beskriva implementering av digitalisering i skolan. De aktiviteter och insatser som görs i processen, samt den kunskap som krävs, sprids och skapas under tiden,synliggörs i studien. Undersökningen har även ett intresse av att urskilja och beskriva eventuella anpassningar som görs på lokal eller beslutande nivå under genomförandet samt resultat av dessa anpassningar. Studien tar avstamp i perspektiv på implementering som top down, bottom up och ”från mitten”. Nyinstitutionell teori bidrar med att förklara hur organisationers strukturer och processer kan påverka förändringsarbete. Undersökningen sker med kontextuella intervjuer av fem skolledare i kommunala grundskolor som är organiserade från förskoleklass till och med årskurs sex. De huvudsakliga resultaten är att skolledarna uppfattar implementeringsprocessen som komplicerad och svår att överblicka. Implementeringsprocessen påverkas av olika aspekter som exempelvis skolornas förkunskaper och beredskap att förändra. Resultaten visar också att lokala enheter gör anpassningar för att kunna genomföra reformen. Anpassningarna får konsekvenser i form av exempelvis annat lärande än det avsedda, eller bristande eller ickelärande.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Masterprogrammet i stadsplanering på Blekinge tekniska högskola under år 2021 och handlar om hur svenska kommuner planerar att använda digitala tvillingar. En digital tvilling är i korthet en smart digital modell som kan användas för att bland annat organisera och visualisera information samt utföra analyser. Digitala tvillingar har blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen och flera av Sveriges kommuner arbetar med att utveckla digitala tvillingar. Det finns dock ingen entydig definition om vad en digital tvilling som används inom samhällsplanering är, hur de planeras att användas eller varför kommunerna väljer att utveckla digitala tvillingar. I uppsatsen undersöks därför vilka föreställningar som finns kring hur och varför digitala tvillingar används inom kommunal samhällsplanering, vilka faktorer som styr hur de digitala tvillingar används samt vilka val som ligger till grund för de digitala tvillingarnas utformning. Uppsatsen undersöker även på vilket sätt som implementeringen av detta nya digitala verktyg kan påverka planeringen och planerarens roll. Frågorna besvaras genom intervjuer med representanter från fem av de svenska kommunerna som arbetar med att ta fram digitala tvillingar. De kommuner som har intervjuats är Helsingborgs stad, Göteborgs stad, Vänersborgs kommun, Karlskrona kommun och Östersunds kommun. För att undersöka vilka politiska ställningstaganden som finns kring digitala tvillingar och hur dessa i sin tur påverkar samhällsbyggnadsprocessen har dokumentstudier genomförts av nationella dokument som berör samhällsbyggnadsprocessen. Studiens teoretiska ramverk är teorin om sociotekniska system. Teorin används för att synliggöra hur tekniska och sociala faktorer står i relation till varandra för att sedan undersöka om det är de sociala eller de tekniska faktorerna som styr hur de digitala tvillingarna utformas och hur de planeras att användas i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunerna har en stark tilltro till teknik och att de digitala tvillingarna förväntas lösa många problem. Det har även framkommit att det finns en förväntan om att digitaliseringen kommer att bidra till effektivare processer som leder till bättre beslut. Studien visar även att planeringen kan utvecklas mot att både bli mer rationell än idag, men även att planeringen kan bli mer kommunikativ då de digitala tvillingarna ger förutsättningar för samverkan och dialog.

This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

The aim of this Bachelor’s thesis is to investigate children’s librarians professional identity and its relation to the changes due to the covid-19 crisis. The focus is on reading promotion for children since it is an important part of a children’s librarian’s profession, and because it went through a fast and emence change during the covid-19 crisis. The qualitative interview study consisted of semi-structured interviews to explore the perspectives of five children’s librarians. The expressed experiences of the respondents were categorized theoretically using content analysis. The foundation for the interpretation was the model of Ørom (1993) and Schreiber (2006). The interviews revealed that the children’s librarians professional identities consists of many aspects. The three professional identities that appears most clearly with the respondents before the pandemic are the cultural mediator- and social worker identity (Ørom, 1993) and the experience mediator identity (Schreiber, 2006). The way the children’s librarians describe how they adapted their reading promotion during the covid-19 crisis shows their professional identity in relation to the changes during the pandemic. The interviews revealed that though the respondents were mostly drawn to the same identities as before the pandemic, they were now also drawn to the information mediator identity. The model used was not sufficient to describe the innovation that took place among the interviewed children’s librarians due to the pandemic. I have therefore created a new category that is called the innovative identity, that shows the new thinking and power of initiative that the respondents displayed during the pandemic.

Skolvärlden rör sig med stadiga steg mot en mer digitaliserad undervisning. Nya resurser ochmetoder skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst för lärare som har i uppgiftatt både tillämpa och undervisa om dessa.Studiens syfte är att ta reda på hur lärare på gymnasiet upplever att digitalisering har påverkatderas arbete. Vilka för- och nackdelar den har samt hur lärarna tror att den digitaliserade skolan iframtiden kommer se ut.Då studiens syfte är att ta reda på lärares upplevelse kring digitaliseringen gjordesempiriinsamlingen genom intervjuer med lärare. 4 intervjuer gjordes på 3 olika skolor med fokuspå studiens frågeställning men med utrymme för flexibilitet. Detta för att kunna ställa frågor somger läraren friheten att uttrycka vad hen själv känner.Resultat av denna studie har visat att läraren upplever digitaliseringen i stort som något positivtbåde för deras yrkesutövning och för eleverna. Vissa farhågor om dess negativa effekter och hurde kan eskalera påpekades men ansågs vara för små för att avvisa digitaliseringen. Istället ladesfokus på vilken nytta den kan göra och de hinder som måste överkommas för att uppnå detta.

Digitalisering och digitala verktyg har fått allt större utbredning i samhället och skolväsendet. Skärmar är idag en självklar del av många människors liv och skärmläsning likaså. Mobiler, bärbara datorer och surfplattor används nästan dagligen tack vare deras smidighet och funktionalitet. Med ökningen av skärmar i samhället ökar dessutom läsningen på skärm och digitaliseringen i skolan. Därför är det viktigt att framtida lärare förstår vilka effekter digitala verktyg och digital läsning har, särskilt när det kommer till läsning och läsförståelse. Vidare är det nödvändigt att förstå vilka psykologiska och kognitiva effekter skärmen har, särskilt bland barn och unga. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om elevers skärmläsning i en undervisningskontext och hur lärares attityder och förhållningssätt till digitala verktyg påverkar undervisningen Vi har därför undersökt modern forskning (2005–2020) och analyserat deras resultat. Resultaten visar att läsning på papper är att föredra men att en ökad digitalisering är oundviklig. Det är därför av betydande vikt att framtida lärare vet hur de skapar de förhållanden som krävs vid användning av digital läsning. Ökningen av digitala verktyg och digital läsning har skapat olika tankar och åsikter hos lärare och tycks även försvåra lärares arbete och fortsatta undervisning. Det krävs mer än bara digitala kompetenser. Läraren behöver på ett pedagogiskt sätt kunna införliva teknologin för att kunna utveckla elevers kunskaper. Forskning visar att lärares inställning och attityd är mycket avgörande om digitalisering är framträdande i klassrummet eller inte. Resultaten visar att många av dagens lärare är för den traditionella undervisningen med papper och bok men samtidigt finns det lärare och forskare som bejakar utvecklingen av teknologin och påstår att det finns möjligheter med moderna inslag i undervisningen.

Digitalisering och digital kompetens är två begrepp som ofta förekommer på olika håll i samhället, och så även i skolans värld. Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare på mellanstadiet använder sig av digital tillämpning i skolundervisningen. Studien undersöker även vad digitalisering av skolan och undervisningen har inneburit för SO-lärare på mellanstadiet. Begreppet digital kompetens utforskas även och vad det innefattar för de lärare som deltagit i studien. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer som genomfördes och baserades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visar på att informanterna har olika uppfattning över om digitaliseringen har gynnat SO-undervisningen, men trots detta är informanterna överens om att undervisningen i alla fall har blivit smidigare att genomföra med hjälp av digitala verktyg. Innebörden och betydelsen av begreppet digital kompetens rådde det konsensus över mellan informanterna. Informanterna lyfter förmågan att kunna söka information på nätet, källkritik, hantering av digitala verktyg, samt vett och etikett på vad som ingår i en digital kompetens. Trots detta var deras definition inte helt i linje med internationella riktlinjer för samma begrepp som även identifierar problemlösning i anslutning till digitala verktyg som en femte förmåga.

Våra svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner har sedan den 1 juli 2018 ett ökat fokuspå digital kompetens. Målsättningen med detta är att tydliggöra skolans uppdrag att stärkaelevernas digitala kompetens då skolvärlden utgör en central roll för den fortsatta ledningenoch utvecklingen inom området. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studeragymnasieelevers upplevelser av för- och nackdelar i hur de digitala verktygen används iundervisning och i hemmet, och hur detta påverkar deras uppmärksamhet och inlärning. Datasamlades in med hjälp av en enkätundersökning. Både primärdata från enkätundersökning ochsekundärdata (litteratur, artiklar och teori) har använts som verktyg i den analytiska delen avstudien. Enkätsvaren bearbetades både kvantitativt och kvalitativt beroende på om det rörde sigom slutna eller öppna frågor. Studiens resultat bidrar med svar på de möjligheter ochutmaningar som implementering av digitala verktyg i undervisningen för med sig. Debelöningar som eleverna får genom att de använder sina skärmar är oftast omedelbara, men intelångsiktigt meningsfulla. Däremot är lärande och bildning meningsfullt, men också något somkräver strävsamt arbete och med belöningar som oftast dröjer. Genom att stärka både lärare ochelevers kunskap och inflytande om digitala verktyg i undervisning kan lärarna ta kommandotöver vad de erbjuder eleverna på skärmarna och på så vis göra de digitala verktygen till enresurs snarare än ett hinder i undervisningen.