Förutsättningarna mellan Sveriges kommuner skiljer sig, till följd av urbaniseringen, alltmer och skapar olika utmaningar och varierande möjligheter att tillhandahålla välfärden, däribland äldreomsorgen som sedan ädelreformen 1992 åligger primärkommunerna. 2019 beräknades cirka en fjärdedel av Sveriges kommuner att gå med underskott vilket resulterar i neddragningar och sparåtgärder inom välfärden eftersom välfärdens nivå används för att balansera budgeten. Trots att andelen äldre i Sverige ökar så visar forskningen att platserna på särskilt boende har minskat sedan 1980-talet och att allt färre äldre får stöd och hjälp i hemmet. Enligt en granskning utförd av Inspektionen för vård och omsorg kan kommunala riktlinjer, för handläggning av bistånd till äldreomsorg, användas som ett sätt att kontrollera kostnader genom att anpassa kriterier och ambitionsnivåer för äldreomsorgen samt genom att minska skillnader i beslut. Justitieombudsmannen har riktat kritik mot kommunala riktlinjer som är oförenliga med gällande rätt och trots att tidigare forskning visar att kommunala riktlinjer används vid handläggning och bedömning av beslut till bistånd av äldreomsorg så är kommunala riktlinjer ett förhållandevis outforskat fält. Syftet med studien har därför varit att förstå vilken funktion kommunala riktlinjer har med avseende på lagstiftningen och tillämpningen samt vilken funktion riktlinjer har för politiker. För att besvara detta har följande undersökts: 1) riktlinjernas utbredning och innehåll, 2) hur politiker motiverar deras tillkomst och hur de skapas och 3) vilken inverkan biståndshandläggare anser att riktlinjerna har på deras beslutsfattande. Tre metoder använts i studien; dokumentgranskning, semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Resultatet visar en omfattande utbredning av kommunala riktlinjer som finns i 274 av Sveriges 290 kommuner och att riktlinjerna är politiskt antagna i majoriteten av kommunerna. Granskningen visar att riktlinjerna innehåller vägledande information, om exempelvis lagstiftning och rättspraxis, men det är också vanligt att kriterier för att bevilja insatser eller nivåer för insatsernas omfattning i den aktuella kommunen anges. Resultatet indikerar vidare att riktlinjernas funktion är att överbrygga otydligheten i SoL genom en återgång till byråkratisering. Genom att minska handlingsfriheten syftar riktlinjerna också till att skapa trygghet och möjlighet till politiskt ansvarstagande för nyttjande av kommunala resurser, ansvarsutkrävande i relationen mellan politiker, medborgare och biståndshandläggare samt att kompensera för bristande kompetens. Standardiseringen som görs i syfte att uppnå likabehandling och rättssäkerhet riskerar dock att gå emot intentionen med SoL och den individuella prövningen. Studien synliggör vikten av att nödvändiga resurser investeras i de riktlinjer som skapas så att de utformas för att vara lagenliga, rättssäkra och tillgängliga men att förutsättningarna för detta skiljer sig kraftigt mellan kommuner. En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsen eller en annan statlig myndighet ansvarar för att ta fram en mall till riktlinjer som kontinuerligt uppdateras med aktuell lagstiftning och rättspraxis. Sammanfattningsvis visar studien att riktlinjer har en utbredd inverkan på biståndshandläggarnas beslutsfattande. Riktlinjerna får därigenom en central roll i tillämpningen av välfärden med en inverkan på enskilda äldre och det bistånd som beviljas. / Cutbacks and austerity measures were in 2019 estimated in a quarter of the Swedish municipalities because of financial deficit. Due to the urbanization the conditions of the municipalities vary creating different challenges and possibilities to provide for the necessary welfare service such as elderly care. Despite a growing population of elderly previous research shows a decline in residential homes since 1980 as well as a decrease in caretakers receiving home help service. According to an inspection of the Health and Social Care Inspectorate (Inspektionen för vård och omsorg) local policy guidelines, for elderly care assessment, are being used to reduce the dissimilarities in decision-making within the municipalities’ and to control the financial costs by adapting criteria’s and care limits for the needs assessment. Critic has by the Swedish Ombudsman been directed towards municipal guidelines for not being in accordance with the law and case-law. Despite previous research indicating usage of municipal guidelines in the need’s assessment and decision-making process, municipal guidelines are still a quite unexplored field. The aim of this thesis is therefore to understand the role of municipal guidelines, for elderly care assessment, with regard to the law and the application of the law as well as the role municipal guidelines play according to politicians. In order to achieve this the following has been examined: 1) the spread and content of the municipal guidelines, 2) the creation and political motives for establishing the guidelines and 3) how the care managers view their impact on the decision-making process. The methods used are semi-structured interviews, a survey, and a documentation review. The result shows that municipal guidelines are politically established, that they are widely spread and can be found in 274 out of 290 Swedish municipalities. According to the survey the guidelines contains guidance of law, case-law and the like, as well as criteria’s and limits for the needs assessment and decision-making of elderly care service. The result indicates that the role of the local guidelines is to compensate for the ambiguity of the social Services Act (socialtjänstlagen 2001:453) by reinstating bureaucracy. By limiting the discretion, the guidelines aim to compensate for the lack of competence as well as creating certainty and enable political responsibility for the usage of municipal resources as well as accountability between politicians, care managers and citizens. By standardizing, the aim is to achieve equality and legal certainty despite risking the fundamental intentions of the social Service Act as a framework law designed for individual needs assessment. This study makes the need for investing necessary resources into creating guidelines more visible for them to be lawful and ensure legal certainty as well as accessible. The conditions, however, vary noteworthy between the municipalities. As a solution, the National Board of Health and Welfare, or some other authority, could be held responsible for developing a national guideline, regularly up to date and based on current law and case-law. In summary the study shows that municipal guidelines have a widespread impact on the decision-making of the care managers. The municipal guidelines thereby have a central role in the application of the law with the consequence of a noteworthy impact on the individual elderly and the help warranted as a consequence.

I Sveriges val 2018 fick åtta partier mandaten i Riksdagen: M, C, S, V, L, KD, SD och MP. Partiernas organisation finns på tre nivåer. Partiföreningen finns på lokal nivå och omfattar vanligtvis en kommun. Partidistriktet kallas den länsvisa organisationsnivån. Distriktsorganisationer är sammanknutna i en riksorganisation. Lokala partiföreningar är registrerade som ideella föreningar.  På årsmöte väljer medlemmar styrelsen, kassör, revisorer och revisorssuppleanter. Revisorer valda på årsmötet kan vara en yrkesverksam revisor eller en lekmannarevisor det vill säga någon som ställer upp ideellt och som inte yrkesmässigt arbetar med revision. Revisorn skall ha en kontrollerande funktion i föreningen därför kommer det bli lärorikt att studera hur revisorerna lever upp till sin roll i svenska lokala partiföreningar.  Revisorn roll i partiföreningar handlar om vilka möjligheter som finns för att kunna utföra det uppdrag som revisorn har i dessa föreningar. Det finns både interna och externa faktorer som påverkar revisorns handlingsutrymme. Dessa faktorer studerades för att skapa en tydligare bild av revisorns roll i lokala partiföreningar.  Frågeställning: Vilka faktorer påverkar revisorernas handlingsutrymme i lokala partiföreningar?  Syftet med denna studie är utforska faktorerna som påverkar revisorernas handlingsutrymme i dessa föreningar.  Slutsats: samtliga intervjuade revisorer i de lokala partiföreningarna upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl. Revisorerna är medvetna om sin kontrollerande roll. Deras granskningsarbete utgör också ett stöd och trygghet för medlemmar och för styrelsen.  Resultatet kan användas för att öka kunskap om revisorns roll i lokala partiföreningar och göra partiföreningar medvetna om vilka faktorer som påverkar revisorernas handlingsutrymme samt klargöra vikten av dessa när partiföreningen utser revisorer i framtiden. / In Sweden's 2018 elections, eight parties were given the mandate in Parliament: M, C, S, V, L, KD, SD, MP. The parties' organization exists on three levels: party associations at the municipal level and district organizations linked together in a national organization. Party associations at the municipal level are registered as non-profit associations.  During annual meetings, members elect the board, treasurer, auditors, and deputy auditors. Auditors elected at the annual meeting may be a professional accountant or a lay auditor, i.e. someone who does not professionally work with auditing but who is volunteering. The auditor has a controlling function in the association, so it will be instructive to study the role of the auditors in Swedish party associations at the municipal level.  The role of the auditor in party associations is about what possibilities exist to be able to do their job, which the auditor has in these associations. There are several internal and external factors that affect the auditor's discretion. These factors were explored to create a clear picture of the auditor's role in party associations at the municipal level.  There is no previous research on which factors affect the auditor's discretions in party associations. The result can be used to increase knowledge of the auditor's role the municipal level as well as to make party associations aware of the factors that affect the auditors' scope and clarify the importance of these when the party association appoints auditors in the future.  Question: What factors affect the auditors' discretions for party associations at municipal level?  The conclusion of the study is that all auditor in party associations feel that their discretion is more than enough. The auditors are aware of their controlling role. Their audit work it is support and security to the members as well as the board.  The purpose of this study is to probe the factors that affect the auditor's discretion within these associations.

Desde hace dos décadas, varias organizaciones de renombre internacional se han visto involucradas en fraudes financieros, lo que ha perjudicado su imagen y ha dejado en evidencia posibles deficiencias de supervisión por parte del equipo de auditoría interna. Asimismo, estos actos reflejan la falta de ética en la toma de decisiones por parte de los directivos. El presente trabajo de investigación tiene como principal objetivo analizar los modelos que ayudan a medir la discrecionalidad directiva en las empresas corporativas. En tal sentido, se ha planteado la siguiente interrogante: ¿cómo se puede medir la discrecionalidad directiva en las empresas corporativas? Para resolver esta interrogante, se ha revisado diversos estudios relacionados al respecto. Asimismo, se han definido algunos conceptos desarrollados por diversos autores relacionados con la discrecionalidad directiva y el problema de agencia. Así, en este trabajo se han revisado diversas posturas de investigadores sobre los modelos que miden las prácticas discrecionales y, de igual forma, se han revisado los resultados de estudios empíricos con el propósito de analizar la efectividad en la medición de la discrecionalidad directiva. Tomando en cuenta los modelos usados por los autores para la aplicación de sus muestras, se puede concluir que el método más común para medir la discrecionalidad y minimizar el riesgo de manipulación de resultados son los ajustes por devengo. Si bien existen varios modelos de medición, muchos autores coinciden en que uno de los más utilizados es el modelo de Jones; por ello, en esta investigación, se analiza tanto la versión original como la versión modificada. / Over the past two decades, several internationally renowned organizations have been involved in financial fraud, damaging their image and exposing potential oversight deficiencies by the internal audit team. Likewise, these acts reflect the lack of ethics in decision-making by managers. The main objective of this research work is to analyze the models that help to measure managerial discretion in corporate companies. In this sense, the following question has been raised: how can managerial discretion be measured in corporate companies? To resolve this question, various related studies have been reviewed in this regard. Likewise, some concepts developed by various authors related to managerial discretion and the agency problem have been defined. Thus, in this work, various positions of researchers on the models that measure discretionary practices have been reviewed and, in the same way, the results of empirical studies have been reviewed with the purpose of analyzing the effectiveness in the measurement of managerial discretion. Taking into account the models used by the authors for the application of their samples, it can be concluded that the most common method to measure discretion and minimize the risk of manipulation of results are accrual adjustments. Although there are several measurement models, many authors agree that one of the most used is the Jones model; Therefore, in this research, both the original version and the modified version are analyzed. / Trabajo de Suficiencia Profesional

Studien har undersökt hur socialsekreteraren upplever sitt handlingsutrymme i det vräkningsförebyggande arbetet med barnfamiljer. Studien belyser faktorer som både begränsar och möjliggör handlingsutrymmet för socialsekreteraren i arbetet med barnfamiljerna samt hur detta i sig påverkar barnfamiljerna. Syftet med studien är att öka kunskapen om socialsekreterares upplevelser av sitt handlingsutrymme kopplat till det vräkningsförebyggande arbetet när det kommer till barnfamiljer. För att göra detta har vi utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi mött socialsekreterare som arbetar vräkningsförebyggande med barnfamiljer inom Socialtjänsten på enheten för ekonomiskt bistånd. Vårt empiriska material består av sju stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad. Vi har utgått från Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater i analyserandet av den empiriska data, en teori som berör det handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrater besitter i sin position mellan organisation och klient. Studiens resultat visar att socialsekreteraren upplever ett splittrat handlingsutrymme i deras vräkningsförebyggande arbete med barnfamiljer som innebär en balansgång mellan känslan av ett stort handlingsutrymme och påverkan, samtidigt som det är starkt bundet till organisation och chef samt yttre och inre faktorer i organisationen. Här lyfts att arbetserfarenhet är starkt kopplat till upplevelsen av ett större handlingsutrymme och därmed möjlighet till påverkan för barnfamiljerna. Studien belyser även frågor från socialsekreteraren om handlingsutrymmets eventuella personbundenhet samt svårigheter i att navigera huruvida handlingsutrymmet ska användas gentemot barnfamiljen eller gentemot Socialtjänsten. / The aim of this study is to examine how social workers understand and experience their discretion in the daily work with eviction prevention when it comes to children’s families. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with social secretaries. Our empirical data is based on seven interviews with social secretaries from different district administrations in Stockholm stad. Drawing on Michael Lipsky’s theory on street level bureaucracy, we have analysed their reflections and examined how social workers view their position and level of discretion. Lipsky’s theory is based on the role that street level bureaucrats possesses and how the position of being in between the organization and the clients affect their daily work. The outcome of the study shows experiences of a partly fragmented discretion in daily work with eviction prevention for families with children. The experienced discretion is dual: there is both a feeling of a rather big discretion with the possibility to affect, but also a strong experience of discretion being bound to organization and their closest boss, including inner and outer factors. Among other things, work experience was highlighted as a direct connection to the experience of a bigger discretion and a possibility to effect. The study also highlights a question raised by the social secretaries concerning what direction their discretion should be used in, pointing to the different loyalties concerning if discretion is used with either the families or the organization itself in mind.

Since August 2022, the use of cell phones in Swedish schools is regulated by law. In this study, the implementation of the cell phone ban is studied from the perspective of upper secondary school teachers as an example of implementation within a street-level bureaucracy setting. Interviews were conducted with eight teachers to examine what factors they experience as affecting the implementation, how they act while implementing the ban, what discretion they experience in the implementation and what their opinions on discretion are. The study shows that the teachers generally understand the law and its implementation, but that knowledge-related issues concerning for example the implementation in specific situations exist. The willingness to implement varies among the teachers, which mainly seems to be connected to their views on cell phone use in the classroom and – in some cases – views on policy efficiency. Some teachers also have issues implementing the ban due to lack of time, information and support from colleagues, the number of students they must keep an eye on, and students opposing the ban. While several teachers collect the students’ phones or tell them to put them away, there are also those who do not act to implement the ban or only do it in certain cases. Finally, the teachers all experience discretion and find this positive, but some teachers see issues with other teachers having discretion and not implementing the ban.

Every third social worker is exposed to client violence and threats. The recent protest against the LVU-legislation has contributed to a debate that has increased the vulnerability of social workers. The aim of this qualitative study is to examine the effects that threats and violence has on social work. The research questions of this study concern the professional role and discretion of social workers, the strategies for managing violence, and attitudes toward safety procedures. A semi-structured interview approach is utilized, involving six social workers from three municipalities. The findings of this study suggest that threats and violence have an impact on the work of social workers and can have consequences for both investigations and decisions. Social workers utilize various strategies to manage obvious violence and threats, whereas unspoken threats are difficult to define and handle. The trust and knowledge of safety procedures varies, while the support of colleagues is crucial. Based on this, the role of mentalization in the normalization process is discussed, and how threats and violence are expected to be accepted as a part of the job. The impact on discretion is discussed in terms of authority and how it influences clients, as well as discussions regarding the consequences of excessive safety procedures. / Var tredje socialsekreterare utsätts för hot och våld på sin arbetsplats.Socialsekreterare som arbetar med utredning för barn och unga löper risk attbli utsatta. Den senaste tidens debatt kring LVU-lagstiftningen kan ha ökatsocialsekreterarnas utsatthet. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet attundersöka vilken effekt hot och våld kan få för socialsekreterares arbete,som innefattar utredning för barn och unga. Frågeställningarna somundersöks berör yrkesroll och handlingsutrymme, strategier för att hanteravåldet samt förhållningssätt till säkerhetsrutiner på arbetsplatsen. I dettaarbete genomförs en semistrukturerad intervjustudie som omfattar sexsocialsekreterare från tre olika kommuner. Det som framkommer iintervjustudien är att hot och våld kan påverka socialsekreterarnas arbete,vilket skulle kunna få konsekvenser för både utredningar och beslut.Socialsekreterare har många strategier för att hantera våld och konkreta hot,medan förtäckta och outtalade hot är svårt att definiera och hantera. Tilltrontill och kunskapen om säkerhetsrutiner varierar, medan det kollegiala stödetlyfts fram som den viktigaste trygghetsaspekten. Utifrån detta diskuteras hurmentalisering bidrar till en normaliseringsprocess, där hot och våldaccepteras som en del av yrket. Påverkan på handlingsutrymmet diskuterasutifrån makt och påverkan på utredningsarbetet, medan diskussioner förskring konsekvenser av bristfälliga säkerhetsrutiner.

Denna kvalitativa studie undersökte handlingsutrymme hos socialarbetare inom socialtjänsten enligt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater inom en kommun som inte arbetar utefter bostad först-modellen för att motverka hemlöshet. Fyra handläggare som regelbundet hanterar ärenden där klienter är eller riskerar att bli hemlösa intervjuades, två som arbetar inom biståndsenheten och två som arbetar inom utredningsenheten boende. Inhämtad empiri tyder på ett märkbart handlingsutrymme hos respondenterna, och författarna av denna studie tolkar standardisering som en av de mer begränsande faktorerna i detta handlingsutrymme. Vidare tolkar studiens författare resultaten från intervjuerna att en begränsning av tillgängliga insatser handläggarna kan erbjuda klienter påverkar deras upplevda handlingsutrymme. / This qualitative study aimed to research discretion among social workers in the social services according to Lipsky’s (2010) theory of street-level bureaucracy within a municipality which does not utilize housing first as a solution against homelessness. Four case workers who regularly administrate cases involving homelessness or risk of homelessness among clients were interviewed, two working in the assistance unit (biståndsenheten) and two working in the housing investigation unit (utredningsenheten boende). Findings indicate noticeable levels of discretion among the interviewees, and the authors of this study interpret standardization as one of the more limiting factors in their discretion. In addition, the study’s authors interpret results from the interviews as an indicator that the amount of interventions the case workers can provide their clients limits their discretion.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka förutsättningar biståndsbedömare har för att bevilja en person ett särskilt boende samt hur handlingsutrymmet ser ut enligt biståndsbedömare i utredningar av särskilt boende. Vi använde en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och har således genomfört sex enskilda intervjuer med biståndsbedömare i fyra olika kommuner i Mellansverige. Det insamlade materialet från samtliga intervjutillfällen analyserades utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att samtliga respondenter vid utredningar av särskilt boende beaktar anhörigperspektivet, kvarboendeprincipen samt det omfattande individuella hjälpbehovet för att bevilja ett särskilt boende. De kommunala kriterierna för särskilt boende var likartade oavsett kommun, däremot fanns det stora kommunala skillnader gällande trygghetsboenden. Resultatet visade att de organisatoriska ramarna påverkar biståndsbedömares förutsättningar att beakta den hjälpsökandes psykosociala behov. Biståndsbedömarna upplevde sig ha ett brett men otydligt handlingsutrymme men som möjliggör individuella bedömningar. Respondenterna upplever socialtjänstlagen och de kommunala riktlinjerna som otydliga, detta menar respondenterna har sina för- respektive nackdelar i samband med beslutsfattande. Otydligheten inger frihet samtidigt som det begränsar deras handlingsutrymme. Vidare upplevde vissa biståndsbedömare att de kommunala kriterierna för att bevilja ett biståndsbedömt boende många gånger strider mot deras etiska värdegrund vilket påverkar deras arbetstillfredsställelse negativt. / The purpose of this study was to examine the conditions that social workers in elderly care have to take into consideration and approve in order to provide assistance-assessed homes for the elderly, and what the discretion looks like according to social workers in elderly care in the investigation for assistance-assessed homes. To achieve the purpose a qualitative method was used which consisted of six conducted individual interviews from four different municipalities in central Sweden. The data collected from the interviews was analyzed based on Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The result showed that all respondents adhere to the relatives' perspective, the principle of remal Service law and the municipal guidelines in order to grant measures regarding assistance-assessed homes. The municipal criteria for assistant-assessed homes were similar regardless of municipality, however, there were large municipal differences regarding assistant-assessed sheltered homes. The result showed that the organizational framework affects the social workers ability to take the psychosocial needs of the person seeking help into account. The social workers felt that they had a wide but unclear discretion, but the discretion made it possible for individual assessment. The respondents perceive that the Social Service law and municipal guidelines as obscure which in turn has its advantages and disadvantages in regard to decision-making. The obscurity gives freedom at the same time as it limits their discretion. Furthermore, some social workers perceived that the municipal criterias for granting assistance-assessed homes sometimes contradict their ethical values which could affect their work satisfaction negatively.

Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet. / The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.

The study aims to investigate the social worker's experiences of working with cases supported by LVU, with a focus on challenges and handling of these challenges. Furthermore, a rela-tional perspective was adopted to examine how social workers experience the relationship and alliance with the client in LVU cases. The study was performed within a qualitative, semi-structured interview format. The inter-views were conducted with social workers making decisions within matters regarding chil-dren and youths, with support from LVU. Five social workers from four different units in three central Swedish localities participated in the study. Thematic analysis utilizing previous research alongside the theoretical concept’s street-level bureaucracy, discretion, and alliance, was applied to analyze the collected material. The results showed a professional role characterized by complexity in the form of difficult assessments due to time restraints and limited discretion. Further affecting is the duality of making assessments and decisions concerning the lives of others, whilst establishing a neces-sary relation to succeed in the active client work. Furthermore, the results show that a rela-tional approach is also applicable in compulsory care matters.