The somewhat controversial Swedish online discussion forum Flashback Forum (Flashback) is used by a large part of the Swedish population and contains large amounts of information with a wide diversity regarding subjects. Flashback is unique, not least with its focus on freedom of speech, and is often considered unreliable and questionable. However, the large amount of information stored enable the use of the forum as a source of everyday information, given the fact that the user remain critical in their approach to the information retrieved. It seems reasonable to assume that students also use Flashback for this reason; and they can be assumed to have certain experiences regarding searching for information and judging the trustworthiness of found information. The purpose of this essay is therefore to study how Swedish students use Flashback to search for and access information, and how they relate to this information. To study this some concepts from Reijo Savolainen’s theory of everyday information practices has been used, in which he takes a social phenomenological perspective to everyday life information seeking (ELIS). These concepts are information source horizons, information fields and pathways, and stock of knowledge. For the method a survey was used, which was distributed online during March 2020 mainly in different student groups on Facebook. The results showed that a majority of the respondents use Flashback to search for and access everyday information, which was mainly related to current crimes and suspects. The majority of the respondents retained a critical approach to the information and used it mainly to still their curiosity about cases mentioned on news sites or papers. This study shows that Flashback can – and is – used by students to retrieve everyday information, mainly because the sought for information is not available, or not openly available, elsewhere. This study also shows that despite Flashback’s questionable reliability, the nature of the forum, and the fact that most respondents had a relatively bad attitude towards the forum, Flashback has a great potential as a source for everyday information of minor importance, and for taking part of others’ experiences.

Socialtjänstens arbete med barn och unga går ut på att ge barn och deras familjer stöd och hjälp då det uppstår problematik i deras livssituation. Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ske på frivillig väg och framför allt sätta barnets bästa i första hand. Trots denna intention om att ge stöd och hjälp åt familjer finns det mycket som tyder på att många föräldrar upplever en rädsla och oro inför kontakt med socialtjänsten. Anonyma diskussionsforum är en plattform där diskussioner om socialtjänsten är ett omdiskuterat ämne. Studiens syfte är därmed att studera diskussioner gällande socialtjänstens arbete med barn och unga på anonyma diskussionsforum, för att undersöka forumanvändares uppfattning av socialtjänsten samt hur föräldraskap diskuteras i förhållande till inblandning av socialtjänsten. Metodvalet för undersökande av diskussionstrådarna är diskursanalys med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Resultatet har analyserats utifrån teoretiska ramverk som socialkonstruktionism, diskurspsykologisk teori samt teori om sociala fält och kapitalformer. Resultatet visar på att den dominanta diskursen gällande socialtjänsten på de anonyma forumen är att socialtjänsten är inkompetent. Vidare visar resultatet att kontakt med socialtjänsten är oförenligt med identiteten “en bra förälder”.

Bristande samverkan avseende det dubbla huvudmannaskapet mellan kommun och region medför att individer med substansberoende riskerar att falla mellan stolarna och de löper därmed en högre risk att hamna utanför samhället. Vidare är samsjuklighet mellan substansberoende och ADHD vanligt. Självmedicinering kan ses som en förklaring till detta samband och som en alternativ handlingsstrategi bortom insatser från olika samhällsaktörer. Det är därför intressant att undersöka hur vuxna personer som upplever ADHD-symptom diskuterar självmedicinering på ett diskussionsforum. Självmedicineringshypotesen, teorin om medieanvändning och tillfredsställelse samt social identitetsmodell för avindividualiseringseffekter bidrar med en tolknings- och förståelseram för analysen av empirin. Netnografi och tematisk analys används för att strukturera och bearbeta materialet. Studien synliggör hur en eftersträvan att fungera normalt och drogliberala attityder beskrivs som vanliga motiv bakom valet att självmedicinera. Bland de fördelar som nämns gällande självmedicinering är ett exempel lindring av ADHD symptom, medan en av de nackdelar som diskuteras är att stämplas som missbrukare av familj samt av hälso- och sjukvården. Användningen av ett diskussionsforum är av betydelse för forumanvändarna då de vänder sig dit både för bland annat informationssökande och för en känsla av gruppsamhörighet - något som har betydelse för beslutet att självmedicinera.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Flashback förstår och konstruerar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, samt hur våldsutsatta och våldsutövare i partnerrelationer framställs. Diskussionsforum utgör en växande och dynamisk miljö som ger uttryck för en stor mångfald av röster som inte är synliga i den mediala debatten och erbjuder nya insikter i hur det komplexa könsrelaterade våldet kan förstås. Genom en dokumentstudie av 10 diskussionstrådar ämnar studien att bidra med kunskap om konstruktioner av våld i nära relation, våldsutövare och våldsutsatta, samt de ansvar dessa beskrivs ha i relationen. Den teoretiska utgångspunkten, baserad på socialkonstruktionismen och Hirdmans teori om genussystem, formar studiens förståelseram som tillämpas för att analysera materialet från den tematiska analysen. Resultaten visar att användarna på Flashback har en begränsad konstruktion av våld och sätter höga krav för att klassificera en handling som "riktigt" partnervåld. Fysiskt våld betraktas som allvarligt endast när det resulterar i allvarliga skador, psykiskt våld särskiljs från det fysiska och klassificeras många gånger inte som en konkret form av våld. Våldet förminskas genom att det framställas som förtjänt, motiverat, eller en reaktion på kvinnors beteenden. Våldsutsatta kvinnorporträtteras ofta med negativa attribut och skuldbeläggande attityder. Våldsutövare kopplas till en låg samhällsstatus och varierande maskulina eller svaga identiteter. Detta reflekterar sociala normer och förståelser av kön, våld och ansvar. I diskussioner om ansvar i våldsamma relationer placeras huvudsakligen detta ansvar på våldsutsatt kvinnor. Kvinnor kritiseras för att välja våldsamma partners och tolerera våld, medan mäns ansvar för att initiera och upprätthålla våldsamma relationer ofta förbises.

No description available.

Title: The “reality” of violence: a study of how participants of the internet forum Familjeliv talk about domestic violence against women, with a discourse psychological approach. The purpose of this study was to examine how participants in the discussion forum Familjeliv reasoned and constructed the reality of men's violence against women in intimate relationships. The data used in the study comes from 20 discussion-threads on the forum where violence in intimate relationships has been discussed based on the participants' experiences, questions and findings. The data has then been analyzed on the basis of  discourse psychology and feminist theory. The focus of the analysis was to examine the language that the participants used. To do this, two analytical tools were used: positioning and interpretative repertoires. The result showed a variety of reasoning and constructions regarding the definition of violence, the responsibility of the women and men, and whether men's violence against women should be considered a social problem or not. The majority of the data that was  analyzed highlighted the woman's responsibility in the relationship, some of whom also saw it as both the man and the woman's responsibility while some left the entire responsibility to the man. The result also showed that men's violence against women is seen as a societal problem by many who participated in the discussions. At the same time, there were some who considered that men's violence against men was a major problem, and therefore thought that this problem should be given more attention than men's violence against women. In order to develop support efforts for women exposed to violence in intimate relationships, knowledge about the public's perception of the phenomenon is required. As a professional, this knowledge also increases the understanding of how exposed women are treated in everyday meetings with other individuals. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Familjeliv talar om och konstruerar verkligheten kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet som använts i studien kommer från 20 diskussionstrådar på forumet där våld i nära relation har diskuterats utifrån deltagarnas erfarenheter, funderingar och konstateranden. Materialet har sedan analyserats utifrån en diskurspsykologisk ansats och feministisk teori. Analysens fokus låg på att undersöka språket som deltagarna använde sig av. För att göra detta användes två analysverktyg: positionering samt tolkningsrepertoarer. Resultatet visade på en variation av tal och konstruktioner gällande våldets definition, kvinnans respektive mannens ansvar samt om mäns våld mot kvinnor skulle ses som ett samhälleligt problem eller inte. Majoriteten av de trådar som analyserats belystes kvinnans ansvar i relationen, några av dem såg det även som både mannen och kvinnans ansvar medan vissa lade hela ansvaret på mannen. Resultatet visade även att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhälleligt problem av många som deltog i trådarna. Samtidigt fanns det vissa som ansåg att mäns våld mot män var ett större problem och därför ansåg att det var något som borde få större uppmärksamhet än mäns våld mot kvinnor. För att kunna utveckla insatser för kvinnor utsatta för våld i nära relation krävs en kunskap kring allmänhetens uppfattning av fenomenet. Som professionell ökar denna kunskap även förståelsen för hur utsatta kvinnor blir bemötta i vardagliga möten med andra individer.

Digitaliseringen har bidragit till att man inför ett köpbeslut kan inhämta information från en mängd olika håll och i samband med det har forskningsbegrepp som elektronisk mun-till-mun marknadsföring (eWom) börjat äga rum genom att människor recenserar produkter, skriver om dom på sociala medier och betygsätter varorna. Dessa aspekter bidrar till att man kan bygga upp en trygghet inför sitt köp. Inom bilköp har digitaliseringen av köpprocessen inte fortskridit i samma takt som andra varor, men information inhämtas med hjälp av internet i hög grad inför ett köp. Detta examensarbete tittar närmare på förberedelse av bilköp med stöd från online-recensioner och diskussionsforum online och hur dessa påverkar användarförväntningarna. Användarförväntningar (User Expectations) är en del av användarupplevelsen (User Experience) och bygger på hur vi förväntar oss att vårt användande av en produkt eller tjänst kommer att se ut. Inom User Experience Design kan man genom att studera specifika kontexter, som exempelvis förberedelse av ett köp på ett mer noggrant sätt få en ökad förståelse för användarnas behov ur både ett pragmatiskt och hedoniskt perspektiv. Användarförväntningar påverkas av såväl tidigare erfarenheter och upplevelsersom av andra användare, dessutom formas användarförväntningar under själva upplevelsen. Målet med studien är att vidare undersöka hur en digital och social kontext inverkar på användarförväntningarna och utifrån det har en problemformulering med en forskningsfråga tagits fram. Forskningsfrågan för arbetet är Hur påverkas användarförväntningar inför ett bilköp av onlinerecensioneroch diskussionsforum online? Frågan besvaras med hjälp av en kvalitativ datainsamling i form av enkät och djupintervjuer sex av personerna som besvarade enkäten. Datainsamlingen visar att man använder diskussionsforum föratt få ”vanliga människors” upplevelser av bilar och att den största påverkan på hur man föreställer sig användandet är genom andra människors beskrivningar av deras användande i form av hur man löst ett problem eller att med en elbil åkt på bilsemester ner i Europa. Man tenderar att ta till sig information från särskilda användare, baserat på de uppfattas ha en stor kompetens på området eller att de påminner om en själv. Genom att hitta människor som påminner om en själv i forumen kan man med större säkerhet se sin egen framtida användning av den bil man tänkt införskaffa. / There is a digitalization proceeding which affects us in different ways, in order to make purchase decisions we are now able to gather information from many sources. As a result of this terms like electronic word of mouth marketing (eWom) started to appear in science, which means that people have started to review products online or discuss products in online forums or other kinds of social media. This has made buying easier in a lot of ways because one can assure oneself before the purchase through the experiences and opinions of other users. Regarding cars though, digitalizationis not as far ahead as other goods when it comes to actually purchase cars online, but the research process before the purchase is in many ways already a digital process. This thesis investigates the research process regarding car purchases, with a focus on the social aspects coming from other users through online-reviews and online forums to see how they affect the User Expectations. User Expectations is a part of the User Experience can be explained as how we as users build expectations about a product or a service through anticipating the use of it. Within User Experience context isrelevant, in this case the context is how users conduct the research process before buying a car, inorder to reach a deeper understanding of the users pragmatic and hedonic needs. User Expectations are affected by both past experiences and other users and User Expectations is also formed during the User Experience. The aim of this study is to explore how a digital and social context affects the User Expectations and in order to explore this a research question has been formulated which is: When conducting product research before buying a car, how do online-reviews and online forums affect the User Expectations? The research question is answered with a qualitative study through a survey and in depth interviews with six of the survey respondents. The sampled data show that one uses online forum in order toget “ordinary people’s” experiences of cars and that the main impact on anticipating the use of one’s future cars is through usage examples or how another user solved a problem, for example regarding electric cars how another user described how they went on a car trip through Europe only on electricity. The respondents tends to be more susceptible to information from specific users, these users are either regarded very competent or they tend to have a lot of similarities in life with the respondents. By finding other users in similar situations the respondents get more assured and are able to anticipate their use of the specific car in mind.

Storskaliga, öppna, internetbaserade kurser (MOOCar) introducerades år 2008 av George Siemens och Stephen Downes och deras popularitet har ökat ända sedan dess. Förespråkare av MOOCar påstår att de har en potential att möjliggöra livslångt lärande för människor från hela världen. Sedan de första kurserna har två olika former av MOOCar utvecklats, cMOOCar som har utvecklats utifrån lärandeteorin konnektivismen och xMOOCar som är relativt lika vanliga internetbaserade kurser med den skillnad att antalet kursdeltagare är mer eller mindre obegränsat. År 2016 anslöt sig MOOC initiativet från KungligaTekniska högskolan (KTHx) till edX, en undervisningsplattform för xMOOCar. Möjlighet till social interaktion med andra kursdeltagare och lärare erbjuds på edX i form av asynkrona diskussions forum. Forskning om hur den sociala interaktionen ter sig i diskussionsforumen och dess potential för att främja lärande är i dagsläget knapp. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den sociala interaktionenskaraktär i två olika xMOOCar, en med självstyrd studietakt och en lärarledd. En ökad förståelse för den sociala interaktionen som för nuvarande äger rum i diskussionsforumen kan vara behjälplig för lärare vid utformningen av undervisningen i xMOOCar. Diskussionsforumen för två kurser av respektive kategori av xMOOC från KTHx om matematik och programmering ingår i denna undersökning. Både en konventionell innehållsanalys och en riktad innehållsanalys baserad på lärandeteorin undersökande gemenskap (CoI) har genomförts för att belysa olika aspekter av den sociala interaktionens karaktär och främjande av lärande i diskussions forumen. Resultatet av undersökningen visar att den sociala interaktionen är opersonlig och att kursdeltagarna initierar interaktionen för att få svar på frågor som huvudsakligen lärare besvarar genom att instruera eller informera. Det bildas ingen gemenskap och det uppvisas lägre nivåer av kognitiv närvaro i diskussionsforumen. För att främja lärande skulle diskussionsforumen istället kunna användas för att engagera de aktiva kursdeltagarna i diskussioner och lärarnas fokus kan förflyttas från att instruera och informera till att etablera en trygg miljö för interaktion. / Massive Open Online Courses (MOOCs) were introduced in 2008 by George Siemens and Stephen Downes and their popularity has increased ever since. Advocates of MOOCs claim that they have the potential to enable lifelong learning for people all over the world. Since the first MOOC, two kinds of MOOCs have developed, cMOOCs that developed from the theory of learning, connectivism, and xMOOCs, which are relatively similar to usual online courses, with the difference that the number of participants is more or less unlimited. In 2016, the MOOC initiative from the Royal Institute of Technology (KTHx) joined edX, a teaching platform for xMOOCs. Opportunity for social interaction with other course participants and teachers is offered on edX in the form of asynchronous discussion forums. Research on the characterof the social interaction in the discussion forums and its potential for promoting learning in xMOOCs is currently limited. The purpose of this master thesis is to investigate the nature of social interaction in two different xMOOCs, one self-paced and one instructor-paced. An increased understanding of the current social interaction that is taking place in the discussion forums can be helpful to teachers in the design of teaching in xMOOCs. In this master thesis two discussion forums from courses of the respective categories of xMOOCs have been studied. Both a conventional content analysis and a directed contentanalysis based on the learning theory Community of Inquiry (CoI) have been conducted to highlight different aspects of the nature of the social interaction and how one may promote learning in the discussion forums. The result of the analysis shows that the social interaction in the discussion forums is impersonal and that the participants initiate the interaction by asking questions that are mainly answered by the teachers, by either instructing or informing. No community is formed and the discussion forums show lower levels of cognitive presence. In order to promote learning, discussion forums may be used to engage the active participants in discussions and it might be benificial if the teachers focused on establishing a safe environment for interaction, as opposed to focusing on instruction and informing.

No description available.