No description available.

Sammanfattning   Problematisk skolfrånvaro framställs i medier som ett växande problem på skolorna, även särskolan uppges ha elever med ogiltig sammanhängande frånvaro. Vid eftersökning av dessa elever framkom att problematiken är ovanlig inom särskolan, vilket väckte ett intresse och en vilja att undersöka och förklara detta. Syftet med denna studie var att undersöka särskolepersonals syn på problematisk skolfrånvaro samt förklaringar till den höga närvaron inom särskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats där kombinerade datainsamlingsmetoder användes, sex semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju med fyra deltagare. Analysen av empirin kategoriserades utifrån frågeställningar och tidigare forskning kring problematisk skolfrånvaro och kopplades sedan till systemteori, i form av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, samt ett salutogent synsätt baserat på Antonovskys Kasam, en känsla av sammanhang. Resultatet pekade mot att elever inom särskolan hade en hög känsla av delaktighet och sammanhang, på så vis utgjorde skolan en skyddsfaktor både mot psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro. En helhetsbild kring individen, via Bronfenbrenners modell, visade att särskolans organisatoriska förutsättningar, personalens förhållningssätt samt skolans individuella anpassningar, skyddade elever från de riskfaktorer de utsattes för som kan orsaka skolfrånvaro.

Bakgrund: Kommunikation är en central del av sjukvården och är en viktig faktor för att kunna erbjuda en säker vård. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är ett viktigt verktyg för att uppnå en tydlig bild över patientens situation. För att kunna uppnå personcentrerad vård ska kommunikation tillämpas genom både verbala och kroppsliga uttryck. Trots detta rapporterar patienter ett missnöje gällande hur sjuksköterskors kommunikation. Då kommunikationen har visats ha en betydande roll i patienters erfarenheter av vården samt vårdresultatet är det av vikt att belysa patienters erfarenheter av sjuksköterskors kommunikation. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av sjuksköterskors kommunikation inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie där studier med kvalitativ insats ingår. Databassökningarna utfördes i PubMed och CINAHL. Efter relevansbedömning återstod tio studier som analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Tre teman framträdde som var sjuksköterskans närvaro, samspel och kroppsspråk. En känsla av närvaro uppnåddes när sjuksköterskan visade aktivt lyssnande och erbjöd sin tid för att hjälpa patienter. Ett samspel mellan sjuksköterska och patient möjliggjordes av sjuksköterskans förmåga att bilda en sjuksköterska-patient relation samt erbjöd lättförståelig och kontinuerlig information om patientens tillstånd. Patienterna ansåg att när sjuksköterskorna använde sig utav kroppsspråk i form av ögonkontakt och omtänksamt tonfall kunde olika känslor genereras som bekräftelse och säkerhet. Konklusion: Föreliggande studie belyser patienters erfarenheter av sjuksköterskans kommunikation vad beträffar sjuksköterskans närvaro, samspel och kroppsspråk. Det är viktigt för patienterna att sjuksköterskorna är medvetna om hur de kommunicerar. / Background: Communication is a central part of healthcare and is an important factor in being able to provide safe care. The communication between the nurse and the patient is a tool of utmost importance for achieving a clear picture of the patient's situation. In order to achieve patient-centered care communication should be applied through both verbal and physical expressions. However, patients report dissatisfaction regarding how nurses communicate. As communication has been shown to play a significant role in patients’ experience of healthcare but also in the result of health care, it is important to highlight patients’ experiences of the nurses’ communication. Aim: The aim is to highlight patients’ experiences of nurses’ communication within inpatient care. Method: A literature reviw in which studies with a qualitative approach were studied. The database searches were performed in PubMed and CINAHL. After a relevance assessment 10 studies were analyzed by a content analysis. Result: Three themes emerged after the analysis of patients’ experiences which were nurses’ presence, interaction and body language. A sense of presence was achieved when the nurse showed active listening and offered time to help patients. Interaction between nurse and patient was enabled when the nurse had the ability to form a nurse-patient relationship and offered comprehensible and continuous information about the patient’s condition. Patients felt that when the nurses used body language in the form of eye contact and a caring tone of voice different emotions could be generated such as confirmation and security. Conclusion: This review highlights patients’ experiences of nurses’ communication concerning nurses’ presence, interaction and body language. It was found that it was important for patients that the nurses are aware of how they communicate.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt symtom hos patienter inom palliativ vård. Det är ofta sjuksköterskor som bedömer och behandlar patienters smärta, och personcentrerad palliativ vård innebär att omvårdnaden bör utgå från en helhetsbild av patienters behov. Tidigare forskning visar att närstående till patienter som vårdas palliativt har erfarenhet av att omvårdnaden vid smärta ej är tillfredsställande.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård  Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes  Resultat: Sjuksköterskor hade erfarenheter av att vård av patienter med smärta inom palliativ vård handlade om mellanmänsklig interaktion och organisationens förutsättningar och ramar. Relationer och sjuksköterskors närvaro möjliggjorde lindring av smärta. Motstridande perspektiv och brist på resurser hindrade bedömning och behandling av patienters smärta. Samverkan i vårdteam bidrog med möjligheter och hinder. Slutsats: Palliativ vård bör utgå från helhetsbild av patienters vårdbehov.  Närvaro, relationer och ömsesidig samverkan i vårdteam främjar en personcentrerad palliativ vård där patienters vårdbehov och smärta får stå i fokus. Avsaknad av samverkan i vårdteam, brist på resurser och motstridande perspektiv kan däremot utgöra ett hinder i omvårdnaden av smärta hos patienter inom palliativ vård. Nyckelord: de 6 S:n, litteraturstudie, närvaro, relation, samverkan

En självreflekterande undersökning kring hur man kan hitta tillbaka till sig själv och sitt konstnärsskap efter en lång sjukdomsperiod. En inre resa om hur jag gick från ett tillstånd av frånvaro till en medveten närvaro med hjälp av nya perspektiv, återfunnen lust, självmedkänsla och genom de insikter och verktyg som jag förskansat mig under mitt år på magisterrpogrammet Svarta Speglar - konstnärlig praktisk självreflektion.

Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp är sjuksköterskans främsta uppgift att omedelbart vidta åtgärder för att rädda liv. Enligt etiska riktlinjer har närstående rättighet att närvara vid HLR. Tidigare studier visade dock att närståendes rättighet att närvara inte efterlevs av sjuksköterskorna. Vidare forskning visade att sjuksköterskan kunde känna svårigheter med att agera samt utföra HLR och samtidigt stödja närståendes situation vilket kunde leda till att närstående inte får erbjudande att närvara. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att närstående närvarar vid hjärt- och lungräddning inom sjukhusmiljö. Metod: Designen var litteraturstudie. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Cinahl samt PubMed. Nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Förhållningssätt, Emotionell påverkan samt Följa riktlinjer och ge stöd. Sjuksköterskorna hade positiva, negativa och neutrala förhållningssätt. De kände sig emotionellt påverkade under närvaron som både underlättade och hindrade mötet med närstående. Bristen av fastställda och tydliga riktlinjer skapade en osäkerhet i sjuksköterskans förhållningssätt till att närstående erbjuds att närvara vid HLR. Slutsats: Att vidareutveckla riktlinjer eller tydliggöra riktlinjer som finns var en slutsats som framkom utifrån sjuksköterskornas erfarenheter, för att de ska kunna bli etiskt förberedda och genom implementering av riktlinjer med etiskt perspektiv känna sig säkra till närvaron.

Bakgrund: Den palliativa vården grundar sig på att lindra fysiskt, emotionellt och existentiellt lidande där all vård sker med hänsyn till att bibehålla patientens livskvalité. Vården är uppdelad i fyra hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation i vilka patientens välbefinnande står i fokus för all omvårdnad. Därför är det viktigt att belysa hur sjuksköterskor kan ge stöd och tröst till patienten i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans stödjande roll till patienter inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Det framkom att sjuksköterskan behövde ha en god kommunikationsförmåga för att kunna skapa relationer med patienten och de närstående. Goda relaioner skapades främst genom att sjuksköterskan aktivt lyssnade, bemötte patienten med respekt och vågade tala om det som var svårt, vilken var en essentiell del av den palliativa vården. När goda relationer skapades och kommunikationen fungerade kunde patientens sista tid i livet bli lugn och värdig.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd till patienter som får palliativ vård grundar sig både på närhet och distans, ärlighet, att skapa goda relationer med patienten och de närstående, att vara en god lyssnare samt att ha en god samtalsförmåga för att kunna ge patienten hjälp, tröst och stöd.

Syftet med denna studie har varit att beskriva fem förskollärares uppfattningar och arbetssätt av hur relationsskapande och samspel sker i förskolan mellan förskollärare och barn. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och för att samla in empiriskt material har vi använt oss av strukturerade observationer med efterföljande intervjuer av fem stycken verksamma förskollärare från fyra olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar att relationell pedagogik kan tolkas på olika sätt men gemensamt för förskollärare i studien är deras uppfattning om att det främst bygger på att barnen känner trygghet till både verksamheten och till pedagogerna samt att detta sedermera anses som grunden för att skapa och upprätthålla goda relationer. Vidare framkom det också i studiens resultatet att pedagogerna som deltog i studien gav uttryck för och strävade efter att vara en närvarande pedagog som ser och lyssnar på barnen i en gemensam dialog och detta för att synliggöra varandras tankar och funderingar och för att vidare kunna utvecklas i samspel. Det framkom också av pedagogerna i studien att det är relevant att vara här och nu i olika situationer, att stanna upp och se vad barnen intresserar sig för och att ta lärandet därifrån i interaktion tillsammans. En av slutsatserna av vår studie är att förskollärarens trygghet och närvaro har en stor betydelse för att relationer ska få möjlighet att skapas i förskolan verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Introduktion/Bakgrund: För att kunna överleva ett hjärtstopp krävs återupplivning i form av hjärt-lungräddning. Majoriteten av hjärtstoppen sker i hemmet och många bevittnas troligen av närstående. Det råder delade meningar hos vårdpersonalen om närstående ska få närvara under återupplivning eller inte. Trots att det finns riktlinjer som menar att de bör erbjudas närvaro är det ingen inarbetad rutin. Närstående hänvisas ofta till ett intilliggande rum då vårdpersonalen känner sig obekväma och är oroliga för att närstående inte ska kunna hantera situationen.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa närståendes erfarenheter av att närvara under återupplivning vid hjärtstopp. Metod: Litteraturstudie som är systematiskt genomförd enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg. Tre urvalsprocesser resulterade i totalt 15 artiklar. 13 kvalitativa och 2 mixed methods artiklar. Databearbetning och analysprocessen genomfördes med hjälp av Polit och Beck’s (2017) tematiska analysmetod. Resultat: Två teman har identifierats, behov och emotionella reaktioner, med tillhörande underteman: inkludering, stöd, information, professionellt bemötande, obehag och overklighet, otillräcklighet och lättnad. Slutsats: Närstående bör tillfrågas om de önskar att närvara under återupplivningen. Vare sig de väljer närvaro eller inte är det viktigt att de får kontinuerlig information och stöd. Närståendes individuella behov och känslor bör beaktas av vårdpersonalen och omhändertagandet bör ske utifrån dessa. Detta underlättar närståendes hantering av händelsen och hur den erinras.

In this thesis I have examined how inner and outer preparations associated with a live experience can affect both the audience and the musicians on stage during a concert. What happens when we change the placement of the stage and the distribution of the musicians on it? By challenging conventional setups and methods of a live performance, is it possible to amplify the musicians and thereby creating a better end result for the audience as well? The testing of my thesis was carried out through a concert consisting of three acts with different concepts: “Focus inwards”, “Focus that way” and “Focus energy”. During the project I composed and arranged music in a way that would give the ensemble the optimal conditions for focusing on the music itself and the communication on stage during the concert. I also hoped to enhance communication by placing the stage in the middle of the room with the audience surrounding it.  Afterwards surveys were distributed to the musicians and the audience. The result was among other things that the ensemble shared a sense of excitement and felt like the concert lasted longer than concerts usually do. The audience reported having felt connected to everyone in the room and that the placement of the stage enhanced energy throughout the concert. / <p>KONSERTPROGRAM</p><p><strong>Skylark</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Johnny Mercer &amp; Hoagy Carmichael, Arrangemang: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Shiny Stockings</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Frank Foster &amp; Ella Fitzgerald, Arrangemang: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Sip</strong></p><p>^{<em>Kompositör: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>You've Lost That Lovin' Feelin'</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Phil Spector, Barry Mann &amp; Cynthia Weil, Arrangemang: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Rocket</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Amanda Sandorov</em>}</p><p><strong>Bostadsansökan / Allt Grönt</strong></p><p><em>^{Kompositörer: Laleh Pourkarim / Jason Michael Bosak Diakité (Timbuktu) Arrangemang: Amanda}</em></p><p><strong>When Will Real Love Come Around?</strong></p><p><em>^{Kompositörer: Amanda Sandorov}</em></p><p><strong>Natural Woman</strong></p><p>^{<em>Kompositörer: Carole King, Gerry Goffin &amp; Jerry Wexler</em>}</p><p>-----</p><p>ENSEMBLE (Sandorovs Orkester)</p><p>Sång - Amanda Sandorov</p><p>Sång - Maja Svantesson</p><p>Sång - Ella Cronberg</p><p>Bas - Jakob Ulmestrand</p><p>Piano - Isak Åberg</p><p>Trummor - Ryan Ward</p><p>Slagverk - Filip Öhman</p><p>Gitarr - Anton Brodin</p><p>Trumpet - Tumi Torfason</p><p>Trombon - Tilde Schweitzer</p><p>-----</p><p>ÖVRIGA MEDVERKANDE</p><p>Dans: Kornelia Romot</p><p>Projektorkonst: Mauritz Larsson, Klara Viridén och Roxana Mohajer </p><p>Ljudteknik: Pedro Martinez</p><p>Ljusteknik: Anders Undelius</p>