Hur långt kan man egentligen gå innan man korsar gränsen för det privata i en bostad, när blir en bostad dålig för att huvudmålet varit att tillföra kontexten och området något av värde med bostaden som verktyg? I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma så nära gränsen för vad en bostad tål i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som händer med bostadens planlösning när utsidan sätter förutsättningarna. Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krävs medveten planlösning och även en reflekterande utformning av utsidan med cykelstråk, anvisade gångvägar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden få en funktion för de boende från insidan sett, det vill säga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt på t.ex. lekområdet, lekplasten eller dyl. jämställs utsidan med insidan samtidigt som huvudmålet med den offentliga bostaden uppfylls. / How far can you actually go before you crosses the boundary of the privacy in a home, when does a home get bad because the main goal has been to provide the context and the area with something of value. In this design study, the aim has been to get as close as possible to the limit of what a home can withstand in public without making it unattractive. The study has examined what happens to the property in plan when the outside set the conditions. The result shows that the home has large opportunities to be open and transparent to its surroundings, but to not forget the residents, requires conscious plan and also a reflective design of the exterior with cycle paths , designated walkways etc. If the transparent facade aswell get a function for the residents from within speaking ,like a clear directional qualitative view or perhaps a functional view on eg. spawning area, playground or similar, this equated the outside with the inside , while the main goal of public housing although is met.

Revision är en form av kontroll för att säkerställa att de finansiella rapporter som företag publicerar är i sin väsentlighet sanningsenliga, vilket görs för att skapa förtroende utåt åt intressenter av företaget. En sådan kontroll som revisorn utför om ett företags lager bedöms vara av väsentlig storlek är en granskning av företagets varulager. Från historiska skandaler där företag rapporterat stora lagertillgångar som inte existerat har en huvudregel arbetats fram i ISA standarden, en huvudregel som svenska revisorer är skyldiga att följa. Huvudregeln innefattar att revisorn fysiskt ska närvara vid inspektionen av ett varulager för att säkerställa bland annat varulagrets existens och skick, utvärdera rutiner samt utföra kontrollräkningar. I samband med covid-19 aktualiserades frågan för revisorer om fysiskt deltagande vid lagerinventeringen alltid är en möjlighet och hur de ska hantera en situation där fysisk närvaro inte är lämplig. ISA tillåter nämligen användandet av alternativa granskningsåtgärder i stället för fysisk närvaro, men som följd av diffusa riktlinjer för när alternativa granskningsåtgärder är tillåtna samt otydlighet för vilka alternativ som anses tillåtna har revisorers beslutsprocess blivit mer komplicerad. På grund av covid-19 har distansarbete samt avstånd mellan individer blivit en nödvändig verklighet och tillsammans med den ökande digitaliseringen i samhället väcktes därför frågan om vad betydelsen är av att en revisor närvarar fysiskt under en revision. I sökandet på svar av frågan upptäcktes en bred forskningslucka angående betydelsen av att en revisor är fysiskt närvarande under en revision. För att försöka fylla delar av denna forskningslucka syftar studien till att beskriva hur revisorer ser på betydelsen av fysisk närvaro vid lagerinventering samt analysera vad betydelsen är av att revisorn infinner sig fysiskt på plats under en lagerinventering för att genomföra sin granskning. Studien syftar även till att skapa en större förståelse för hur revisorer förhåller sig till alternativa granskningsåtgärder vid lagerinventering. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med verksamma revisorer i Sverige besvaras problemformuleringen: Vad är betydelsen av revisorns fysiska närvaro vid lagerinventering? Slutsatserna som framkommit genom en analys av den insamlade empiriska data pekar mot att revisorns fysiska närvaro har en påverkan på de fyra teman som studien valt att analysera frågeställningen utifrån: kundrelation, legitimitet, arbetssituation och etiska motivatorer. Bland slutsatserna återfinns bland annat att revisorn till större del måste förlita sig på kunden som följd av att revisorn inte kan närvara fysiskt samt att revisorn inte kan utöva sin auktoritära legitimitet i samma grad via digitala hjälpmedel. Dessutom medför en begränsning i revisorns fysiska närvaro en högre arbetsbelastning för revisorer.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares närvaro kommer till uttryck i dialogen med barnen. Studien innefattade en kvalitativ forskningsansats med en teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Studien bygger på en mikro-etnografisk studie där både observationer och samtal med förskollärare har genomförts. Studien har genomförts i en förskoleverksamhet med tre kvinnliga förskollärare i en barngrupp med åldrarna 1–5 år. Resultatet visade att engagerade och nyfikna förskollärare lätt fick i gång dialoger med barnen, samt en oro från förskollärarna att inte alla barn ska få samma utrymme till dialoger. Studiens slutsats blev att förskollärares förhållningssätt är en central del i vilken utsträckning det arbetas med närvaro i dialogen men barnen på förskola. Samt att mindre grupper är en metod som främjar och underlättar för förskollärare att kunna vara närvarande i dialogen med barn.

Almqvist, Caroline (2019). Uppmärksamma och bekräfta elever närvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.I Sverige är det en rättighet att gå i skolan och även en skyldighet eftersom det är skolplikt. Frånvaro i skolan är något som har blivit mer och mer uppmärksammat både i Sverige och internationellt på grund av att det är något som berör hela vårt samhälle. I denna studie ligger fokus på närvaro och hur närvaro kan främjas. Det finns begränsat med svenska forskningsartiklar kring vilka faktorer som främjar närvaro i skolan. I internationell forskning har man över tid studerat ämnet och här finns en bredare tillgång av material att undersöka. Utifrån utvalda forskningsartiklar har jag valt att göra en systematisk forskningsöversikt, med hjälp av metoden SMART, kring hur närvaro i skolan kan främjas. Forskning som till exempel är inriktad mot frånvaro och vilka interventioner som genererar mindre frånvaro ger övervägande träffar vid sökning jämfört med antalet träffar kring forskning som är inriktad mot faktorer som främjar närvaro. Faktorer för att främja närvaro har i denna studie sammanställts utifrån internationella forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). I analysen av materialet framkommer bland annat vikten av ett väl fungerande närvarosystem, samarbete mellan myndigheter, tidiga insatser, vikten av att det finns en samsyn och en gemensam utgångspunkt på skolan kring bemötande och goda relationer samt att det är höga krav på individen som exempel på främjande faktorer. Värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete och hälsofrämjande arbete är uppdrag där specialpedagogens kompetens är användbar och nödvändig. Analysen utgår från ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv, samt från systemteorin, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och hållningssättet KASAM (Känsla Av SAMmanhang).

No description available.

Diskussioner kring närståendes möjligheter att närvara när en patient genomgår ett akut omhändertagande startade redan under 1980-talet och det råder än idag olika meningar i frågan. Mycket forskning har bedrivits för att belysa vårdpersonalens tankar kring och reaktioner på närståendenärvaro men patienten själv och närstående kommer inte till tals i frågan i samma utsträckning. Patientlagen som trädde i kraft 2015 syftar till att stärka patientens ställning och i lagen lyfts närståendes roll som informationsbärare fram när det gäller patient som inte själv kan tala för sig. Under ett akut omhändertagande är patienten själv inte alltid i stånd att förmedla information till personal och eventuell medföljande närstående spelar en viktig roll.   Syftet med detta arbete var att belysa närståendes upplevelse av att befinna sig i det rum där det pågår hjärt-lungräddning eller annan medicinsk intervention av livräddande karaktär.   En litteraturöversikt valdes som metod för att svara på syftet och frågeställningarna. Vetenskapliga artiklar sökets i databaserna Pubmed, Cinahl, PsykINFO och Swemed+. 17 artiklar inkluderas, dessa sammanställdes efter genomgången kvalitetsgranskning i en matris.   Resultatet visar att närvaro vid ett akut omhändertagande väcker många motstridiga känslor hos närstående men resultatet visar att en majoritet önskar få möjlighet att närvara när en närstående är kritiskt sjuk och att de som har erfarenhet av närståendenärvaro skulle välja att närvara om situationen uppstår igen. Fyra tema träder fram oro för den närstående, oro för att vara i vägen, önskan att få vara med, samt rädsla för att vara med.   Slutsatsen var att det finns stark önskan hos många närstående att få möjlighet att närvara när en patient är föremål för ett akut omhändertagande. Det kan vara en skrämmande och känslomässigt påfrestande situation där den närstående slits mellan olika motstridiga känslor.

Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar om barn som inte leker samt om olika syn på barns utmaningar ger olika handlingsberedskap. Studien bygger på en kvalitativ metod där tio pedagoger intervjuades i fokusgrupper på två olika förskolor. I dessa intervjuer ingick både förskollärare och barnskötare. Dessa intervjuer skedde vid två olika tillfällen. Den intervjuteknik som användes för att samla in empirin var semistrukturerad intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet, dessa perspektiv användes i analysen. Den tidigare forskning som användes i denna studie har visat på att det finns olika anledningar till att barn inte leker. Det kan exempelvis vara otrygghet eller brist i den sociala kompetensen. Studiens resultat visade att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse och vikten av att pedagoger hjälper barn som inte leker till att bli lekande barn. I resultatet framkom det att pedagogerna utgick övervägande från det kompensatoriska perspektivet kontra det kritiska perspektivet som lyste igenom vid vissa tillfällen när de hjälpte och stöttade barnen, vilket skedde på olika sätt genom att de intog olika roller såsom att introducera leken eller att visa hur en lek går till. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Abstract Syftet med studien var att ta reda på om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hänsyn till varje individs specifika förutsättningar, som bedöms och betygssätts i idrott och hälsa. Syftet var även att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, närvaro och med hur de tror att de blir bedömda i ämnet. Studien hade sin utgångspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkäter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hälsa. Vidare kunde det urskiljas att eleverna uppfattade bollspel som viktigare för betyget än t.ex. dans och friluftsliv. Vidare visade resultatet att elever som främst drevs av inre motivation bedömer att de har en högre närvaro på lektionerna i idrott och hälsa, än vad elever gör som är närvarande på lektionerna på grund av faktorer som främst är relaterade till en yttre motivation. Däremot fanns inget direkt samband mellan vad eleverna trodde att de blev bedömda för och motivation. Det fanns heller inget direkt samband mellan vad eleverna trodde att de blev bedömda för och närvaro. Men hur eleverna upplever att de blir bedömda påverkar klassrumsklimatet, som i sin tur påverkar både motivationen och närvaron. Eleverna upplevde klassrumsklimatet som prestationsinriktat, vilket enligt Nicholls (1989) leder till en lägre nivå av inre motivation. Pedagogen ska därför sträva efter ett processinriktat klassrumsklimat för att öka elevernas inre motivation. Detta är speciellt viktigt med tanke på det samband som fanns mellan inre motivation och närvaro.Nyckelord: motivation, bedömning, närvaro, elever, idrott och hälsa

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste förekommande dödsorsakerna hos människor världen över och flertalet sker prehospitalt. Det ökar sannolikheten för anhöriga att vara närvarande när en familjemedlem drabbas av hjärtstopp. Då anhöriga ofta har en känslomässig koppling till familjemedlemmen som utvecklat hjärtstopp kan det leda till en traumatisk upplevelse för anhöriga. Genom att sammanfatta nuvarande kunskapsläge och beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem möjliggörs att adekvat stöd och vård erbjudas av sjuksköterskan. Syftet med detta arbete var att beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem.   En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod för att svara på syftet. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Från dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020 i litteraturöversikten. Kvalitetsgranskning utfördes och artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultatet som framkom efter genomförd integrerad analys utmynnade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: ”De första känslorna och reaktionerna”, ”Vikten av delaktighet, stöd och information” samt ”Livet efter hjärtstopp”. Resultatet påvisar att anhöriga upplever starka känslor och reaktioner när de närvarar vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. Anhöriga har även ett behov av att få vara delaktiga under det plötsliga hjärtstoppet samt behov av att få tillräcklig information och god kommunikation med vårdpersonalen.   Att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem påverkar anhöriga och väcker starka känslor och reaktioner. Vårdpersonalens agerande har en avgörande betydelse för hur anhöriga hanterar situationen och deras upplevelse av hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta på ett sätt som främjar hälsa och förebygger sjukdom. För att göra detta krävs kännedom kring hur man främjar det i mötet med anhöriga vid plötsligt hjärtstopp. Därav måste det ges möjlighet för anhörig att närvara och hållas informerad för att på så vis ge bästa möjliga förutsättningar för den anhöriga att hantera situationen.

Syftet med studien är att undersöka hur jag som sångpedagog kan arbeta med elever inriktatmot utvecklingen av en fri röst och rårösten i sångundervisning och hur elever uppleversångundervisningen. Studien genomförs med två elever som får två sånglektioner var. Underlektionerna går vi igenom övningar och metoder som är utvecklade för att utforska en fri röstoch rårösten samtidigt som eleverna arbetar med en varsin låt. I slutet jämför eleverna olikainspelningar från när de sjunger sin låt och det avslutas med en intervju. Jag utformar minundersökning med dessa frågeställningar: (1) Hur kan sångpedagoger arbeta med eleverinriktat mot utvecklingen av en fri röst och rårösten och (2) hur upplever eleversångundervisning inriktad mot utvecklingen av en fri röst och rårösten? I resultatet framgårdet att sångundervisning, övningar och metoder som baseras på kroppslig närvaro, inrebalans, medveten andning och trygghet mellan lärare och elev är betydande faktorer fördenna typ av undervisning. Utan någon yttre påverkan påvisar elevernas egna upplevelser avundervisningen att de upplever positiva skillnader i sina sångröster då kommer djupare ner ikropp, medvetenhet och andning.