Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer. Data analyserades med fenomenologisk metod, IPA. Resultatet visade vad som är centralt för personernas upplevelse av medveten närvaro. I kronologisk ordning: att praktisera sin medvetna närvaro för att förstå vad den innebär, acceptera och tolerera sig själv, att ha ett ickedömande perspektiv, att kunna hantera sina tankar för att uppleva självkontroll i olika situationer, att ha ett helhetsperspektiv på sig själv gällande kropp, känslor och tankar samt en egen betydelse av medveten närvaro. Resultaten stöds av tidigare forskning. Vidare forskning kan vara att följa upplevelserna i olika behandlingsmetoder med medveten närvaro i fokus.

Bakgrund: Redan på 80-talet fördes diskussioner om anhörigas närvaro under hjärt- och lungräddning (HLR) och vissa sjukhus hade som rutin att erbjuda anhöriga att närvara. En HLR situation kan vara traumatisk och leda till krisreaktioner som är viktiga att beakta i bemötandet. Den anhörige som drabbas av krisreaktioner är i behov av stöd. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vårdpersonal ser på anhörigas närvaro under HLR. Metod: Studien är gjorde som en strategisk litteraturstudie och analyserad med innehållsanalys. Systematiska sökningar gjorde i databaser för att hitta relevanta artiklar till uppsatsen syfte. Resultat: Att känna trygghet och kunnande i sin yrkesroll påverkar vårdpersonalens attityd till anhörigas närvaro. Erfarenheter av anhörigas närvaro ger personalen en mer positiv bild och att de erbjuder anhöriga att delta vid fler tillfällen. De som inte har direkta erfarenheter av anhörigs närvaro under HLR har ofta en negativ syn på att de närvarar och tror att de skulle störa insatsen. Många oroar sig för personal- och utrymmesbrist De flesta saknar riktlinjer vilket bidrar till oenighet i personalgruppen hur de ska hantera situationen runt HLR. Slutsats: Det är tvetydigt huruvida anhöriga ska få närvara och avsaknaden av riktlinjer skapar osäkerhet kring situationen med anhörig närvarande under HLR.

No description available.

Bakgrund: Det ökande antalet anmälningar till patientnämnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utsträckning om patienters upplevelser av brister i möten med vårdpersonal. Inom vårdvetenskapen beskrivs begreppet vårdrelation som en grundläggande förutsättning för vårdandet. När sjuksköterskor misslyckas med att skapa vårdrelationer som är vårdande kan detta leda till ett vårdlidande och patienter fråntas rätten att vara delaktiga i sin hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vårdrelationer vårdande. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt vilken baserades på en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra teman som svarade mot syftet: medkänsla, närvaro, mod och att ta sig tid. Dessa teman går delvis in i varandra. Vårdrelationen blir vårdande när sjuksköterskan har mod att vara närvarande i mötet med patienten och har ett personligt engagemang, har den kreativa förmågan att lyssna och verkligen ta sig tid att höra vad patienten förmedlar. Diskussion: Det finns en risk att mänskliga värden går förlorade när sjuksköterskan har fokus på att utföra uppgifter och patienten objektifieras. Sjuksköterskans kunskap och medvetenhet om existentiella och medmänskliga behov behöver lyftas fram i vårdandet. Nyckelord: Vårdrelation, närvaro, medkänsla, mod. / Background: The increasing number of complaints to patient boards and Swedish board of social welfare focus on patients' perceptions of gaps in encounters with health professionals. In health science, the concept of caring relations is described as a fundamental prerequisite for caring. When nurses fail to provide caring relations may lead to a suffering for the patient and they are deprived of the right to participate in their health process. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' descriptions and experiences of what makes the caring relationship caring. Method: A literature review based on an analysis of ten qualitative research articles was performed. Findings: The results revealed four themes that responded to the aim: compassion, presence, courage and take your time. These themes are partly intertwined. The caring relationship becomes caring when the nurse has the courage to be present in the meeting with the patient and has a personal commitment, has the creative ability to listen and really take the time to hear what the patient conveys. Discussion: There is a risk that human values are lost when the nurse ends up in performance and performs tasks. A nurse's knowledge and consciousness of existential and interpersonal needs must be highlighted in caring. Keywords: Caring relationship, presence, compassion, courage.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004). Med utgångspunkt i dessa teorier så harvi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse av hur krishanteraren kan vara en hjälp förindividen att bearbeta den traumatiska krisen, samt hur vi kan se att funktionen krishanterare är ettbehov i ett individualistiskt Sverige. Vi kom fram till att krishanteraren genom att förmedla enmedmänsklig närvaro, hjälper och stöttar individen genom krisen. Vi tolkar det som attkrishanteraren i det individualistiska Sverige har ett behov att fylla, av krishanterare i och med attmänniskor idag är ovana vid att hantera kriser och de sociala banden är svagare.

No description available.

Denna uppsats inom fältet för praktisk kunskap ställer frågan hur manusförfattarens, skådespelarens och processledarens praktiska kunskap, inrymda i en och samma person, definieras och renodlas, och också hur de glider över i varandra och bidrar till identiteten för yrkesmänniskan och privatpersonen som härbärgerar dem. En till synes odramatisk och alldaglig händelse vid utförandet av ett teateruppdrag med ett efterföljande interaktivt seminarium väcker reaktioner hos yrkesrollerna. Uppsatsen vill i essäns form och utifrån ett förstapersonsperspektiv på reaktionerna reflektera över bevekelsegrunder för och mål med yrkesutövandet som manusförfattare, skådespelare och processledare i uppdragsbaserad, arbetslivsrelaterad teater. Uppsatsens resonemang närmar sig frihet som drivkraft för både yrkesrollerna och personen bakom dem. / This essay (The Rainbow man tuning his lyre – Scriptwriter, actor and process leader in work related theater) is written in the context of practical knowledge. It deals with the question how the professional script writer, actor and process leader, harbored in one person, are identified and refined, and also how they intervene and interact to contribute to the professional and private identity of the professional subject. A seemingly undramatic and ordinary incident at the execution of a theater mission including a succeeding interactive seminar raises reactions in the professional subjects. The essay will, from a subjective, first person´s perspective on those reactions reflect  on the motives and the ambitions of the professional actor, script writer and process leader in assignment based, work related theater. The essay´s reasoning leads up to freedom as the driving force for the professional in the different roles, as well as for the individual who harbors them.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns 15-timmars närvaro i förskolan och vilka positiva och negativa faktorer som fanns med barns olika närvaro i förskolan. Jag valde att studera detta då det här är ett diskuterat fenomen inom förskolan. Diskussionerna handlar om hur vida 15-timmarsverksamhet är något som behövs medan andra anser att barnen bör ha mer tid i förskolan. Tidigare forskning visar på både positiva och negativa faktorer som uppkommer i och med att barnen spenderar tid i verksamheten. Tidigare forskning beskriver hur förskolan är en plats för barnen att skapa relationer med varandra och utvecklas, både social och emotionellt. Det visar även på hur barn kan ha svårare att ta sig in i leken beroende på vilka tider som de spenderar i förskolan. Jag har valt att genomföra min studie genom semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger, då det är de som ser barnen i verksamheten och kan ha en förståelse hur 15-timmarsverksamet påverkar barnen men framförallt verksamheten. Jag valde därför att utgå från tre stycken frågeställningar; vilka utmaningar som fanns med 15-timmarsverksamhet samt vilka positiva och negativa faktorer som pedagogerna kunde uppleva. Studiens resultat visade att mycket handlar om individer snarare än barnens närvaro när det gäller hur barn känner trygghet och tar till sig lärande. Det visade även på att 15-timmarsverksamhet kan vara en anledning till att barngrupperna är stora och därför upplever pedagogerna att det kan vara svårt att hinna bekräfta alla barn. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

I föreliggande arbete har 26 skånska kommuners policys kring skolnärvaro studerats och analyserats genom dokumentanalys. Syftet med studien har varit att undersöka skånska kommuners policydokument och handlingsplaner angående elevers skolfrånvaro för att se hur dessa refererar till forskning, styrdokument samt teorierna KASAM och relationellt perspektiv. Syftet innefattar även att undersöka om dokumentens fokus är på att främja närvaro eller åtgärda frånvaro. Tidigare forskning visar på hur avgörande goda relationer i skolan är för att främja närvaro. Till detta redovisas forskning och styrdokument på området skolnärvaro. Vid kategoriseringen framkom att mindre än en femtedel av de studerade dokumenten innehöll referenser till forskning och något över hälften av policyerna innehöll beskrivningar av både ett förebyggande och åtgärdande arbete. Vidare framkom att elevers och vårdnadshavares delaktighet behöver förstärkas för att skapa ett engagemang som ger möjlighet till ett främjande arbete. Vid analysen framkom även att relationens betydelse lyser starkt i det förebyggande arbetet, men är frånvarande i det åtgärdande. En tänkbar anledning till denna differens kan vara relationers abstrakta format. Studien visar på att ett främjande arbete som bygger på relationer behöver utvecklas.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien är att, med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv, öka kunskapen om hur lärare i idrott och hälsa förhåller sig till och arbetar med elever som är närvarande på lektionen men inte deltar. För att besvara syftet har följande frågeställningar utformats: Vilken alternativ undervisning erbjuder lärarna sina elever? Hur kan lärarnas utsagor om alternativ undervisning förstås i ljuset av innehållet i läroplanen? Metod Detta är en kvalitativ intervjustudie med idrottslärare i fokus. Fyra idrottslärare har intervjuats genom en halvstrukturerad intervjuform. Denna metod valdes för att få så utvecklade och djupa svar som möjligt och där vi samtidigt kunde anpassa våra frågor efter respondentens svar. Resultat Studien visar på att intervjupersonerna använder sig utav någon form av alternativ undervisning men att den alternativ undervisningen som erbjuds i låg grad är planerad och genomtänkt. Respondenterna visade på få kopplingar mellan alternativ undervisning och läroplanen. De vill säga, en mycket låg grad av planerad alternativ undervisning förekom. Slutsats Enligt respondenterna finns det ett flertal orsaker som har en påverkan på användningen av planerad alternativ undervisning, exempelvis tidsaspekten, bedömning av elevernas deltagande och tryggheten. Men dem var enade om att de skulle vilja använda sig av planerad alternativ undervisning om mer tid fanns tillgängligt. De menar att den alternativa undervisningen skulle kunna fungera som en inkörsport till den ordinarie undervisningen.