This study has explored the role of presence and the power of intuition in musical improvisation, drawing inspiration from Eckhart Tolle's concept of the present moment, Kenny Werner's book "Effortless Mastery," and jazz guitarist Peter Bernstein’s way of improvising. This has been presented with a combination of musical exercises that include awareness of internal thought processes. The exercises aim to cultivate a more intuitive improvisational style among musicians.   This study investigated the impact of analyzing musical phrases, engaging in active listening, and ear training, alongside cultivating presence in the moment, on enhancing musical experiences. The findings underscored the critical role of present-moment awareness in nurturing spontaneity, creativity, and emotional engagement in musical interactions for both performers and audiences. It sought to deepen our understanding of how mindful presence enriches musical expression and interaction.   Through analyzing intuition, thoughts, and awareness of ego, the study illuminated the transformative potential of present-moment awareness in fostering a deeper connection between musician and instrument, thereby elevating the authenticity and quality of musical output.

A text about the difficulties of letting go of worries and forgiving oneself. This is discussed through the practice of mindfulness and the ritual as an artistic process. Dedicating time and acknowledging the present generates presence, visible in the artistic objects. The method of Collage reflects this through piece by piece building stronger artwork and a stronger self.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.

Onlineutbildning har blivit alltmer populär studieform dels då den är billigare att bedriva och utgör större flexibilitet och tillgänglighet för studenter. Däremot har onlineutbildningar visat sig vara problematiska när det gäller studenters avsaknad av sociala interaktioner, vilket i sin tur leder till ett lägre engagemang och färre som fullföljer sin utbildning. För att tillförse sociala interaktioner och ett ökat engagemang behöver studenter ges möjlighet att kommunicera informellt med varandra. Studien avser därför att undersöka hur lärplattformar i onlineutbildningar kan designas för att stötta informell kommunikation mellan studenter. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts för att identifiera designmål som sedan adresserats i en prototyp med designade funktioner. Prototypen utvärderades av testdeltagare genom kvalitativ metod, och genom analys baserat på kriterier framtagna ur litteraturstudien kunde fem designförslag presenteras, som stöttar informell kommunikation på lärplattform. Resultatet visade emellertid att det finns yttre faktorer som påverkar användandet av de föreslagna funktionerna och därför lyfts också frågan om enbart tekniska lösningar är tillräckliga för att lösa ett socialt beteende. Eftersom yttre faktorer som påverkar upplevelsen förändras utifrån individen. Detta leder till förslaget för vidare forskning att fokusera på att utforska en digital motsvarighet för campusförlagd “nollning”. Det är en samling av sociala event anordnade av svenska universitet som äger rum under de första veckorna av ett program, utformat för att introducera studenter till institutionen och för varandra. / Online education has become increasingly popular because it is cheaper to conduct and it gives a certain degree of flexibility to students, which does not exist in a standard on-campus curriculum. Despite this, online education has proven to be problematic regarding students’ lack of social interactions, which leads to reduced commitment and an increase in student dropouts. To provide opportunities for social interactions and increased commitment, students must be given opportunities to communicate informally with eachother. The study, therefore, intends to examine how Learning Management Systems in online education can be designed to support informal communication. Initially, a literature study has been performed to identify design goals. These design goals have been addressed in a prototype by designing features that have been evaluated with the help of participants using a qualitative method. The results of the evaluation were analyzed using criterias produced from the literature, which resulted in five design proposals that support informal communication within LMS. However, the results showed that there are external factors that affect the use of the design proposals and should be considered, as this study has not been able to explore them. This study raises the question on whether technical solutions can be used to solve social behavior issues in an online environment. This is because external factors that affect the experience differ between individuals, which makes the challenge more complex. There is a need for further research into a digital equivalent for, as an example, “Nollning”, a collection of social events organized by Swedish universities that takes place during the first few weeks of a program, designed to introduce students to each other.

Bakgrund: Tidigare har närstående inte tillåtits att närvara vid hjärt-lungräddning (HLR) men diskussionen har ökat i omfattning. European Resuscitation Council och American Heart Association förespråkar närståendes närvaro men trots detta tillåter många länder inte detta. Sveriges sjukhus inrapporterade 2586 hjärtstopp år 2014. Närstående upplever lidande när en nära blir sjuk, vilket kopplas till familjefokuserad omvårdnad där de närstående och patienten ska ses som en helhet. Här läggs det vikt vid socialt stöd som har betydelse för en individs hälsa, en sjuksköterska kan vara lämplig som stödjande person. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av att ha närstående närvarande vid HLR. Metod: En litteraturöversikt har gjorts innehållande 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor känner oro för hur närstående påverkas av att bevittna HLR, att de ska ingripa i återupplivningsarbetet. Sjuksköterskor uppfattar stöd till närstående som väsentligt för att möjliggöra närvaro vid HLR. Närstående uppfattas påverka den sociala och fysiska miljön. Riktlinjer för sjuksköterskor behövs. Konklusioner: Sjuksköterskor uppfattar att det saknas förutsättningar för närstående att närvara vid HLR. Med en stödperson för de närstående och tydliga riktlinjer kan detta främjas. Däremot finns det hinder så som arbetsmiljö som försvårar möjligheten för närståendes närvaro. / Background: Earlier, relatives’ weren ́t allowed to be present at cardiopulmonary resuscitation (CPR) but nowdays the topic is highly relevant. European Resuscitation Council and American Heart Association recommends this practice. However, many countries don ́t allow this. In 2014, 2586 cardiac arrests were reported in Swedish hospitals. Relatives are suffering when loved ones becomes ill, which is linked to family-centered care where relatives and patient should be seen as a whole. This places emphasis on social support which ́s important to peoples health. A nurse may be suitable as a support person. Purpose: The purpose of this literature review was to describe nurses' perceptions of having relatives present during cardiopulmonary resuscitation. Method: A literature review was made containing 12 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. Results: Nurses are concerned about how relatives are affected by witnessing CPR, that they may interfere in the resuscitation efforts. Nurses perceive that support for the relatives are essential. Relatives are perceived to have impact on the social and physical environment. Guidelines for nurses are needed. Conclusions: Nurses perceive that with staff who can support the family and with the availability of guidelines and a well-functioning work environment it ́s possible to have relatives present during CPR.

Barnmorskan handlägger den normala förlossningen där förebyggande och sjukvårdande åtgärder ingår. Hela arbetslagets kunskaper och erfarenhet ska tillvaratas och vårdarbetet fördelas utifrån patientens behov. World Health Organisation (WHO) menar i definitionen av sexuell och reproduktiv hälsa att det är kvinnors rättighet att gå igenom en säker förlossning. En förlossningsskada eller komplikation kan påverka kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa negativt postpartum. I Sverige har 23 förlossningskliniker av 49 implementerat ett arbetssätt med kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Syftet med studien var att beskriva den förlösande barnmorskans upplevelse av kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Ett frågeformulär med öppna frågor användes där 32 av 44 tillfrågade barnmorskor svarade. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Kollegial närvaro upplevs som ett "Kollegialt stöd" genom att kollegan bidrar till en trygghet och det finns möjlighet till assistans. Det "kollegiala lärandet" innebär en upplevelse av möjlighet till vägledning och lärotillfälle. Barnmorskorna upplever att "Teamwork är en förutsättning för en fungerande kollegial närvaro" då det finns ett bristande teamwork barnmorskorna emellan och det finns en oklar kollegial betydelse för utförandet av perinealskydd. Arbetsplatsens kultur kan påverka barnmorskornas upplevelse och agerande. Stödet av kollegan kan påverka kvinnans vård då en högre säkerhet möjliggörs genom att någon mer bedömer handläggningen. Barnmorskor har olika synsätt på hur vården ska bedrivas, såsom "with woman" eller "with institution". Kollegial närvaro kan upplevas som teamwork om inte upplevelsen är att kollegan lägger sig i handläggningen eller tar över. Att reflektera förbättrar yrkesutövningen och kan även ha en terapeutisk effekt. Genom att lära av varandra kan barnmorskorna utvecklas i sin profession.

<p>Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.</p>

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Under senare år har majoriteten av sjuksköterskorna gått från negativ inställning till positiv för närståendes närvaro vid HLR. Att närstående varit närvarande i de fall där HLR inte varit lyckad trodde sjuksköterskorna kunde underlätta det kommande sorgarbetet. Sjuksköterskorna trodde att närstående lättare kunde acceptera det plötsliga dödsfallet om de fick beröra, ta farväl och vara ett stöd den sista stunden i livet för sin familjemedlem. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna behålla sin positiva upplevelse till närståendes närvaro vid HLR på akutmottagning krävs utvecklings–och förbättringsarbete. I detta arbete krävs både teoretisk och praktisk utbildning inom området. Samt etablering av de internationella riktlinjerna till lokala riktlinjer. / Background: Among nurses in emergency department is a difference of opinion regarding the issue of relatives being present during cardiopulmonary resuscitation. This can depend on the nurse have positive or negative experience of the situation. Since several years international guidelines are written to recommend relatives being present but in general they are not used. The aim: Of this study was to explain nurse’s experiences of relative’s presence during cardiopulmonary resuscitation in emergency department. Method: A literature review in which 12 qualitative and quantitative scientific papers have been reviewed. Results: During the last years most parts of the nurses changed their opinion from negative to positive regarding to relatives being present at CPR. If relatives been present when CPR wasn´t successful the nurses believed could help the coming grieving process. Nurses believed that relatives easier could accept the sudden death if they were able to touch, to say goodbye and share the last moments in life with their family member. Conclusion: To maintain the nurse positive experience of relative presence during CPR in emergency department needs development- and improvement work. This work needs both theoretical and practical education. And also there are needs to establish the international guidelines to local guidelines.

Smartphones and social media are a central part of everyday life for many young adults in the modern digital society. The development of digital devices has created opportunities for young adults to be present in a digital world through social media while at the same with people they meet face-to-face. Smartphones make the digital world portable, which give us access to a virtual network no matter where we are or what we are doing. This study aims to answer the question: How do young adults perceive a constant accessibility to a virtual world through social media in face-to-face meetings? The empirical data is based on interviews in focus groups along with hidden observations. Results from the study indicate that technology has become an essential part of young adults as they are never separated from their smartphones and regularly need to check new activities; whether they are alone or in the company of others. Social media is perceived as disruptive in face-to-face meetings, although still used frequently. It appears as though young adults are struggling to find a balance between a digital and analogue presence in a world where they can be both here and there simultaneously.

Syftet med denna skriftliga del av mitt examensarbete är att försöka fånga några av de tankar som verkat i komponerandet av operan Sen packar jag aldrig mer. Många av de tankar som gett mig inspiration till arbetet har rört fenomenet nuet. Jag menar att det centrala i att vara i nuet, egentligen handlar om en upplevelse av fullständig närvaro. Närvaro kan alltså sägas vara ett modus av nuet. Upplevelsen av närvaro är för mig mycket stark och oförglömlig. Den hör samman med en ökad rumsuppfattning, en känsla av rummets expanderande, och att ”tiden står still” eller åtminstone att fortvaron ter sig långsammare. Att med musik som medel, genom komposition, komma närmare närvaron har därför blivit viktigt för mig. Detta arbete behandlar tankar kring detta  i relation till operan som genre och i relation till musik som fenomen. / <p>Sen packar jag aldrig mer (Kammaropera)</p><p>Musik: Zacharias Ehnvall Libretto: Elsa BerggrenDirigent: Kaapo IjasMamman: Amelia Jakobsson (Sopran) Dottern: Isabella Lundqvist (Sopran) Pappan: Rodrigo Sosa Dal Pozzo (Kontratenor) Klarinett: Som Howie Slagverk: Sabela Castro Rodriguez Piano: Leo Gavel Violin: Eleonora Oswald Viola: Doris Mägi Cello: Nuri Oh  Regi: Franciska Löfgren Scenografi: Anton Thorsson Kostymdesign: Anton Thorsson Maskör: Emelie Henriksson Ljusdesign: Sofia Linde och Hannele Philipson Teaterteknik och koordination: Alexander Svensson, Anja Löfgren, Anton Linder, Rikard Norén, Theres Hansson</p><p>Föreställningen finns dokumenterad på DVD</p><p></p>