<p>Elektronisk affärskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur den privata företagsamheten i Skaraborg använder sig av elektronisk affärskommunikation. Rapporten baserar sig på intervjuer som har gjorts med åtta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna är uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-närvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer.</p><p>Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika långt vad det gäller utveckling och användning av elektronisk affärskommunikation. E-mail och hemsida har nästintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anställda som kan använda sig e-mail samt hur de undersökta företagen använder sig av sin hemsida skiljer sig markant.</p>

<p>Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning. Studien bygger på en enkätundersökning som lämnats till samtliga sjuksköterskor på dessa enheter (n=101). Data har analyserats statistiskt med chitvåtest samt Fishers exakta test. I resultatet framkommer tydligt att ambulanssjuksköterskorna är de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av anhörigas närvaro under A-HLR. De är också den grupp sjuksköterskor i denna jämförelse som ser mest positivt på att anhöriga finns närvarande. För övrigt är de den grupp som i minst utsträckning aktivt kan välja att utesluta anhörigas närvaro i jämförelse med slutenvårdsarbetande sjuksköterskor. Då tidigare forskning visar att anhöriga önskar och bör ges möjligheten att närvara vid A-HLR situationen kan resultatet av denna studie leda till mer strukturerade utbildningsinsatser för akutsjuksköterskan.</p>

No description available.

Syftet med studien var att beskriva vad som krävs för närvaro i den vårdande relationen, utifrån vårdares och vårdtagares erfarenheter. Att se på vad som ger en närvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vårdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrån denna uppsats syfte beskriva innehållet. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela människan, Själslig och kroppsligberöring, Vägen till att knyta an samt Vårdarens tillgångar. Resultatet visar att bekräftelse, vårdarens bemötande, fysisk och mental närvaro samt kommunikationen är väsentligt för hur närvaro upplevs av människor. Närvaro kan skapa en beröring som sker mellan vårdare och vårdtagare i den vårdande relationen. För att kunna mötas behövs avsatt tid samt kroppslig och mental närvaro. Beröring påverkar människan och därmed vårdandet. Att se på det osynliga som sker i närvarons sken kan ge kunskap till vårdare, som kan användas i det dagliga omvårdnadsarbetet, i mötet med vårdtagare. / The aim of this study was to describe what is required for presence in the caring relationship, based on caregivers and care receivers experience. To look at what gives a presence that touch, gives an interaction and soothes suffering. Twelve scientific articles with qualitative methodology approaches were analyzed, with the aim to describe the content from this paper´s point of view. The content analysis resulted in four categories: Seeing the whole person, Spiritual and physical touch, The path to connection and The assets of the caregiver. The result shows that confirmation of the care receiver, caregivers attitude, physical and mental presence and communication is essential for how people experienced presence. Presence can create an interface that takes place between caregivers and care receivers in the caring relationship. In order to meet, time, physical and mental presence is required. Touch affects humans and thus caring. To look at the invisible that is happening in the light of presence, can provide insight to caregivers, which can be used in daily nursing care, in meetings with the care receivers.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser. Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv. Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal. Oron för att upplevelsen i sig skulle kunna vara alltför plågsam påpekades av såväl anhöriga som patienter. Slutsats: Att som anhörig få möjlighet att närvara vid återupplivning av en familjemedlem kan vara en värdefull upplevelse. Genom att avdela personal som stöd för närvarande anhörig och som kan tydliggör de olika medicinska åtgärderna under återupplivningen kan skapa förutsättningar för detta. Klinisk betydelse: Riktlinjer och etablerade handlingsplaner som underlättar anhörigas närvaro vid återupplivning samt ta upp denna aspekt under utbildning i hjärt- och lungräddning skulle kunna ge vårdpersonal ökad kunskap och förståelse. / Background: Consequences of allowing family to be present during resuscitation has been studied in scientific literature, mostly from healthcare professionals´ perspective. Support and information given by nurses to the family during resuscitation would hopefully improve chaotic and unpleasant situations and make them easier to understand. It is important that nurses understand what relatives go through while attending resuscitation. Aim: To highlight the presence of family members during resuscitation based on family members´ and patients´ perspectives. Method: A literature review was carried out including ten scientific articles. Results: Both positive and negative aspects of relatives´ presence during resuscitation have been registered in the articles. Positive aspects included relatives´ better understanding of the patient's situation, and that relatives could be a support for their family members, as pointed out by both relatives and patients. Negative aspects included that the relatives could feel as if being in the way of healthcare professionals. Fear that the experience itself would be too painful was emphasized by both relatives and patients. Conclusion: The opportunity to attend the resuscitation of a family member can be a valuable experience for a relative. Preconditions for family-witnessed resuscitation can be created by using a support person who can clarify different medical procedures and support the relative. Clinical significance: Written guidelines and established action plans that facilitate relatives´ presence during resuscitation, and dealing with this aspect in CPR training courses, could provide healthcare professionals with increased knowledge and understanding.

I dagens århundrade har vi gjort stora framsteg inom tekniken. Baudrillard (2001) menar att vi idag har gått från en typografisk generation till en elektrisk generation. De innebär att idag har vi gått ifrån att läsa böcker eller lyssna på radio och istället övergått till att kommunicera via videorepresenationer eller sociala media (Baudrillard &amp; Genosko, 2001). Dessa tekniska redskap har således börjat användas under vårt vardagsliv samt hos olika företag. Denna typ av tekniska metod används främst inom rekryteringsprocessen hos företag, där man expanderar sin sökning efter kandidater från en lokal nivå till en internationell nivå. Detta blir genomförbar med hjälp av Skype intervjuer (videointervju) som ger företagen möjligheten att intervjua distanserade kandidater. Men enligt Collins (2015) integrationsritual är den fysiska närvaron kritisk i en grupp och om detta avviks riskeras det att negativa påföljder uppstår, som kan förstöra för gruppen. Syftet med denna uppsats var att undersöka detta fenomen och se vad rekryterare har för upplevelser av videointervju samt om de anser att detta kan påverkas deras omdöme av kandidaten. Vid datainsamlingen användes sex semi strukturerade intervjuer för att besvara syftet. Resultatet av det blev att respondenterna ansåg att en indirekt påverkan skedde på grund av olika tekniska störningar, som fördröjning, synkronisering eller uppkopplingsproblem. De upplevde även att kandidaterna behövde anstränga sig mer under en videointervju, på grund av att det första intrycket och de icke-verbala signalerna blev avvikande. Men de angav även att de förhåller sig till de olika metoderna och byter intervjuteknik för att få en effektiv intervju som möjligt. / In today's century, we have made great advances in technology. Baudrillard (2001) believes that today we have gone from a typographic generation to an electrical generation. They mean that today we have gone from reading books or listening to the radio and instead switched to communication thorough video representations or social media (Baudrillard &amp; Genosko, 2001). These technical tools have thus begun to be used in our daily life as well as in different companies. This type of technical method is used primarily in the recruitment process of companies, where they expand their search for candidates from a local level to an international level. This becomes feasible using Skype interviews (video interviews) that allow companies to interview distant candidates. However, according to Collins (2015) integration ritual, physical presence is critical in a group, and if this deviate, negative threats may arise that may destroy the group. The purpose of this paper was to investigate this phenomenon and see what recruiters have for experiences of video interviews and if they consider this to be influenced by their judgment of the candidate. At the data collection, six semi-structured interviews were used to answer the purpose. The result was that the respondents felt that an indirect impact was due to various technical interruptions, such as delay, synchronization or connectivity issues. They also felt that the candidates needed more effort during a video interview because of that the first impression and the nonverbal signals were absent. But they also stated that they relate to the different methods and change interview techniques to get an effective interview as possible.

På senare år har skolfrånvaro blivit en allt större problematik som uppmärksammats genom olika rapporter. Vår studies syfte är att bidra med ökade kunskaper utifrån åtta specialpedagogers syn på orsaker och insatser när det gäller oroväckande frånvaro samt utveckling för att främja närvaro. Våra frågeställningar lyder: Hur beskriver specialpedagogerna orsakerna till oroväckande frånvaro? Hur beskriver specialpedagoger insatser kring elever i oroväckande frånvaro på sina respektive gymnasieskolor? Vilka insatser är enligt specialpedagogerna önskvärda för att utveckla verksamheten kring att främja närvaro? I vår intervjustudie framkommer att orsaker till oroväckande frånvaro främst ses ur ett kompensatoriskt perspektiv, vilket gör att eleven blir bärare av problematiken. Vi utläser två huvudsakliga kategorier som kompensatoriska förklaringsmodeller, nämligen bristförklaringar och psykologiska förklaringar. Studien pekar på vikten av att fånga upp oroväckande frånvaro tidigt. Tidigare insatser, kontaktpersoner och samverkan är exempel på hur specialpedagoger vill utveckla verksamheten för att främja närvaro. Det är ur ett dilemmaperspektiv vi relaterar problematiken som är komplex. Det finns inte någon enkel generell lösning utan insatser är unika och krävs på både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolans verksamhet behöver arbeta främjande genom att skapa en lärmiljö som bygger på framgångsfaktorer och innefattar det som behövs för att alla ska må bra och utvecklas mot målen.

Behovet av kommunikation har alltid varit en viktig del av människans sociala liv. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort nya kommunikationsvägar och sättet att kommunicera har därför förändrats. Syftet med studien är att kartlägga hur yngre pensionärer upplever social närvaro och tillhörighet på sociala nätverkssidor. Målsättningen med studien är att identifiera hur tekniken upplevs möjliggöra eller begränsa graden av social närvaro för yngre pensionärer vid kommunikation över sociala nätverkssidor.  Studien tillämpade en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna transkriberades enskilt för att i en helhetsanalys tolkas och bilda en samlad bild över det empiriska materialet. Urvalet bestod av yngre pensionärer mellan 66–75 år som använder sociala nätverkssidor. Totalt deltog åtta respondenter.  Den insamlade empirin visar att samtliga respondenter är aktiva användare av Facebook men orsakerna till användningen samt vilken typ av aktiviteter som utförs skiljer sig mellan deltagarna. Samtliga respondenter uppger att de använder sociala nätverkssidor för att följa och ta del av familjens- och vännernas liv samt som informationskälla. Respondenternas upplevelse är att sociala nätverkssidor utgör ett komplement till annan kommunikation där den sociala närvaron är lägre på sociala nätverkssidor jämfört med fysiska möten eller telefonsamtal. Empirin visar också att sociala nätverkssidor för yngre pensionärer ger en lägre grad av social närvaro och tillhörighetskänsla än annan kommunikation i textform som SMS eller e-post. Den generella bild som respondenterna uppvisar är att sociala nätverkssidor möjliggör för snabb och flexibel kommunikation men där den lägre graden av social närvaro utgör en begränsning som gör att sociala nätverkssidor inte kan likställas vid fysiska möten.  Slutsatsen är att sociala nätverkssidor upplevs ha en lägre grad av social närvaro än annan kommunikation vilket empirin uppvisar med stöd av den teoretiska referensramen. Tekniken som komplement till annan kommunikation erbjuder en upplevelse av tillhörighet och gemenskap och skapar möjligheter för yngre pensionärer att vara sociala. Tekniken som ersättning för alternativ kommunikation skapar istället en begränsning i vad sociala nätverkssidor kan erbjuda för upplevelsen av social närvaro.

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.

Elektronisk affärskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur den privata företagsamheten i Skaraborg använder sig av elektronisk affärskommunikation. Rapporten baserar sig på intervjuer som har gjorts med åtta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna är uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-närvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer. Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika långt vad det gäller utveckling och användning av elektronisk affärskommunikation. E-mail och hemsida har nästintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anställda som kan använda sig e-mail samt hur de undersökta företagen använder sig av sin hemsida skiljer sig markant.