Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förhållningssätt som förskollärare väljer att använda i sitt relationsskapande med barnen på förskolan. Våra frågeställningar i studien var: Hur ser förskollärarna på deras relationella närvaro tillsammans med barnen på förskolan? Vilka aspekter påverkar förskollärares olika förhållningssätt till hur de prioriterar sin egen närvaro med barnen på förskolan? Studien är uppbyggd som en kvalitativ undersökning. Den datainsamlingsmetod som vi nyttjat oss av utgörs av två fokusgrupper med totalt sex stycken verksamma förskollärare från två olika förskolor i södra Sverige. Det empiriska underlaget har vi analyserat utifrån Martin Bubers dialogfilosofiska teori ur ett relationellt perspektiv. Resultatet tyder på att relationell pedagogik kan uppmärksammas på olika sätt av förskollärare. Samtliga förskollärarna i studien var av den gemensamma uppfattningen att relationsskapandet i första hand grundar sig i att barnen känner tillit och trygghet både till verksamheten och till pedagogerna för att kunna upprätthålla goda relationer. Vidare visar studiens resultat att förskollärarna i studien hade förhållningsätt som strävar till att vara en närvarande pedagog som ser barnen och lyssnar på dem där dialogen ses som ett lärande. Det framkom att det fanns hinder i verksamheten för deras närvaro exempelvis tidsbrist, planeringstid, dokumentation. Förskollärarnas förhållningssätt i samspelet och närvaron påverkas av både inre som yttre faktorer i deras relationsskapande med barnen. Slutsatsen blir att studien visar på vikten av att ha tid för trygga relationer som skapar tillit vilket utgör en grundsten i närvaro.

Idrottares prestation påverkas av upplevda emotioner och hög stress under matcher. Ett område där detta samband utforskats i mindre utsträckning är inom elektronisk sport (e-sport). I denna studie undersöktes om en korttidsintervention kunde påverka prestation, emotioner och psykologisk flexibilitet hos e-sportare. Interventionen genomfördes digitalt och baserades på Acceptance och Commitment terapi (ACT). Emotionerna som undersöktes var ilska, stress, glädje, skam, nedstämdhet och ängslan. Data samlades in genom ett webbaserat formulär av deltagarna (N = 14) före och efter interventionen. Resultaten visade på sänkt nedstämdhet vid matcher efter intervention, däremot syntes ingen skillnad gällande andra emotioner. Resterande variabler hade ingen skillnad, däremot syntes en förändring i variationen mellan första och andra mättillfället gällande psykologisk flexibilitet och emotionerna glädje samt rädsla/ängslan. Studien är att betrakta som en pilotstudie som ett initiativ till kommande studier.

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa ökar i världen, varav ångest har blivit en av nutidens stora folksjukdomar. Förutom att detta skapar lidande hos drabbade individer, uppstår stora kostnader för samhället samt belastar en redan hårt ansatt sjukvård. Den vanligaste behandlingsformen mot ångest är idag farmakologi och psykoterapi. Sjuksköterskan kan behöva alternativa verktyg för att skapa ett mer effektivt hållbart alternativ. Studier har visat på att yoga kan vara ett alternativ mot ångest och att sjuksköterskan skulle kunna rekommendera och implementera detta alternativ i preventivt likväl lindrande syfte för patienten i hälso- och sjukvården samt som egenvård.   Syfte Syftet var att belysa yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad.   Metod Den valda metoden är en litteraturöversikt och innefattar 19 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys samt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömnings-underlag, för att slutligen sammanställas till detta resultat.   Resultat Resultatet visade att yoga har en positiv effekt mot ångest, både på friska som sjuka och kan användas som en behandlingsmetod eller som komplement till den konventionella terapin inom sjukvården för att minska ångest och skapa ökat välbefinnande. Yoga visade sig även vara kostnadsbesparande och verka för ett hållbart samhälle.   Slutsats Yoga visade på positiv effekt mot ångest, inom både de fysiologiska och psykologiska parametrarna, både bland friska och sjuka individer. Den visade sig vara en säker metod att utföra, nästan lika effektiv som farmakologisk behandling men utan biverkningar, samt att den är kostnadsbesparande och hållbar i längden. Behov på vidare forskning på större studier som kan ge mer objektiva mätbara resultat kan följaktligen öka trovärdigheten för att yoga ska bli mer erkänt som en behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården. / ABSTRACT Background Mental ill health is increasing in the world and anxiety has become one of today’s major common disorders. In addition to causing suffering to the affected individuals, this leads to major costs for society and is a burden on a healthcare system already under pressure. The most common treatment for anxiety today is pharmacology and psychotherapy. Nurses may need different tools to provide a more effective and sustainable alternative. Studies have shown that yoga can be an alternative for anxiety and that nurses could recommend and implement this alternative as a preventive measure and to provide relief for patients receiving healthcare and as self-care.    Aim The aim was to identify yoga as self-care as part of nursing against anxiety.   Method The method chosen is a literature review comprising 19 scientific articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The articles were analyzed through an integrated analysis and quality controlled according to Sophiahemmet University’s assessment documentation and finally compiled into these results.   Results The results showed that yoga has a positive effect on anxiety, among both healthy and sick individuals and can be used as a treatment method or as a complement to conventional therapy within the healthcare sector in order to reduce anxiety and increase well-being. Yoga also proved to be cost effective and to promote a sustainable society.   Conclusions Yoga showed a positive effect on anxiety, within both the physiological and psychological parameters, for both healthy and sick individuals. It proved to be a safe method to perform, almost as effective as pharmacological treatment but without side-effects. It also saves costs and is sustainable over time. There is a need for further research in larger studies that can provide more objective measurable results and thereby increase the credibility of yoga becoming more recognised as a treatment method within healthcare.

I aktuell forskning kring skolfrånvaro framkommer ett behov av perspektivskifte, från att se till individuella orsaker gällande frånvaro mot att se till skolan och dess lärmiljöer i syfte att främja närvaro. Specialpedagogens uppdrag handlar enligt examensförordningen (SFS 2017:1111) om att verka för en lärmiljö som är tillgänglig för alla elever genom att arbeta på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med att främja närvaro i grundskolan senare år. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori vilket bidrar till att en helhetssyn påproblemområdet kan intas, samtidigt som ett främjande och förebyggande arbete inom olika systemnivåer kan undersökas. Studien är kvalitativ och det empiriska underlaget utgörs av svaren från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma i år 7–9. Ianalysen används en modell som utgår från Bronfenbrenners systemteori. Modellen harbearbetats i denna studie för att även inkludera de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagoger inte arbetar med att främja närvaro eller förebygga frånvaro i den utsträckning som kan förväntas. Vidare framstår i resultatet kedjor av relationer som spänner över systemnivåerna och som kan verka både främjande och hindrande för närvaro. Det relationella perspektivet syns främst i arbete kring den sociala lärmiljön och för att eleverna ska mötas av en tillgänglig lärmiljö, både pedagogiskt, socialt och fysiskt, behöver skolans närvarofrämjande arbete genomsyra hela systemet. Studiens slutsatser är att för att främja närvaro behöver skolsystemet vara i balans. För att uppnå balans behöver främjande insatser med salutogen utgångspunkt och utifrån relationellt perspektiv få större utrymme, främst i den pedagogiska lärmiljön. Specialpedagogen har en unik möjlighet att bidra till detta, men behöver inta en mer aktiv och tongivande roll i det närvarofrämjande arbetet.

Bakgrund: Kunskap, kompetenser och utbildning är ett folkhälsopolitiskt målområde som lyfter vikten av utbildning för barn och unga. Skolan utgör en viktig roll i arbetet med att uppnå en jämlik hälsa på nationell nivå, vilket gör skolan till en arena av betydelse vid hälsofrämjande arbete. Att arbeta närvarofrämjande skapar goda förutsättningar för en individ att uppnå en god hälsa över hela livsförloppet. Det hälsopromotiva arbetet bör fokusera på att stärka friskfaktorer och rikta uppmärksamheten till barn och ungdomars styrkor och resurser.  Metod: Systematisk litteraturöversikt där främjande faktorer för skolnärvaro sammanställdes utifrån sju artiklar publicerade mellan 2015–2023, begränsade till barn och ungdomar i åldern 6–18 år. Fem kategorier utvecklades utifrån analysen: socialt stöd, delaktighet, ökad medvetenhet, belöning och hälsoförbättringar med skolsköterska  Resultat: Socialt stöd främjar närvaro genom tillgängliga lärare, partnerskap mellan lärare och vårdnadshavare, samtal mellan lärare och elever, lärare och vårdnadshavare samt hembesök. Delaktighet främjar närvaro genom att både lärare och elever involveras i kring hälsorelaterade policyer. Medvetenhet innebär att samtal om frånvaro genom att identifiera inställningen till skolgång ökar medvetenheten och förändrar beteenden positivt. Belöning lyfter fram vikten av positiva incitament för att främja närvaro. Hälsoförbättringar med skolsköterska belyser skolsköterskans förmåga att anpassa programmet till skolans behov, vilket förbättrar närvaron.  Slutsats: Alla elever behöver bli sedda och hörda av en vuxen för av att trivas och känna sig trygga i skolan. Barn som går i skolan ges möjlighet att utveckla grundläggande förmågor vilket i ett långsiktigt perspektiv skapar förutsättningar för god hälsa. Genom denna litteraturöversikt har ytterligare ljus riktats mot vad som är viktigt för skolnärvaro. Fokus bör läggas för att främja närvaro hos elever oavsett låg närvaro, problematisk frånvaro eller förväntad närvaro. / Background: Knowledge, skills and education is a public health policy target area that highlights the importance of education for children and young people. The school plays an important role in the work to achieve equal health at the national level, which makes the school an important arena for health promotion work. Working to promote attendance creates good conditions for an individual to achieve good health over the entire course of life. The health promotion work should focus on strengthening health factors and direct attention to the strengths and resources of children and young people.  Method: Promoting factors for school attendance were compiled with a systematic literature review based on seven articles published between 2015–2023, limited to children and adolecents aged 6–18 years. Five categories were developed based on the analysis: social support, participation, increased awareness, reward, and health improvements with the school nurse.  Results: Social support promotes attendance through available teachers, partnerships between teachers and guardians, conversations between teachers and students, teachers and guardians, and home visits. Participation promotes attendance through the involvement of both teacher and student in health-related activities. Awareness means that conversations about absence by identifying the attitude to schooling raise awareness and change behavior positively. Reward highlights the importance of positive incentives to promote attendance. Adaptations as needed highlight the school nurse's ability to adapt the program to the needs of the school, which improves attendance.   Conclusion: All students need to be seen and heard by an adult in order to thrive and feel safe at school. Children who go to school are given the opportunity to develop basic abilities, which in a long-term perspective creates the conditions for good health. Through this literature review, further light has been directed towards what is important for school attendance. Focus should be placed on promoting attendance among students regardless of low attendance, problematic absence or expected attendance.

Aim and research questions: The aim of this survey study was to increase the understanding of motivational factors in Swedish competition riders by investigating passion, mindfulness, and age. Three research questions were central for this study:1. To which extent do Swedish competition riders exhibit harmonious passion and obsessive passion? 2. To which extent do Swedish competition riders exhibit mindfulness? 3. Are there any correlations between harmonious passion, obsessive passion, age, and mindfulness in Swedish competition riders? Method: This study used a quantitative approach with a cross-sectional study design and survey as data collection method. The study had 236 participants who were Swedish riders competing in either dressage or jumping at no lower than 2* (regional) level. Participation was voluntary, and the survey was answered anonymously. The data was collected during a period of six weeks. The data was processed using descriptive statistics, correlation analysis and multiple linear regression analysis. Results: Participants showing higher levels of harmonious passion also showed higher levels of obsessive passion and were more able to refocus. Participants showing higher levels of obsessive passion were loss able to refocus. Riders exhibiting higher levels of harmonious passion also felt more aware regardless of age and level of obsessive passion. Conclusion: The conclusion for this study was that according to passion theory, Swedish competition riders can be described as motivated athletes. The results indicate that harmoniously passionate riders are more mindful and accepting, while obsessively passionate riders are more self-judgmental. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för motivationsfaktorer hos svenska tävlingsryttare genom att undersöka passion, medveten närvaro och ålder. Tre frågeställningar var centrala för studien:1. I vilken utsträckning uppvisar svenska tävlingsryttare harmonisk passion och tvångsmässig passion?2. I vilken utsträckning uppvisar svenska tävlingsryttare medveten närvaro? 3. Finns det samband mellan harmonisk passion, tvångsmässig passion, ålder och medveten närvaro hos svenska tävlingsryttare? Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie som studiedesign och enkät som datainsamlingsmetod genom en kvantitativ ansats. I studien deltog 236 svenska tävlingsryttare inom dressyr eller hoppning på lägst 2* (regional) nivå. Deltagandet i studien var frivilligt och enkäten besvarades anonymt. Datainsamlingen pågick under sex veckor. Den insamlade data behandlades genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt multipel linjär regressionsanalys. Resultat: Deltagare med högre nivåer av harmonisk passion uppvisade också högre nivåer avtvångsmässig passion och beskrev sig kunna fokusera om i högre utsträckning. Deltagare med högre nivåer av tvångsmässig passion kunde fokusera om i lägre utsträckning. Ryttare med högre nivåer av harmonisk passion samt lägre nivåer av tvångsmässig passion upplevde sig vara mera medvetet närvarande, oavsett ålder. Slutsats: Slutsatsen för denna studie var att utifrån passionsteorin kan svenska tävlingsryttare beskrivas som motiverade idrottare. Resultaten i studien indikerar att harmoniskt passionerade ryttare är mer medvetet närvarande och accepterande, medan tvångsmässigt passionerade ryttare är mer dömande mot sig själva.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Syftet med studien är att belysa vetskapen om att alla människor är olika och att övning bör anpassas utefter det. Prestationsångest har en stor påverkan på musiker och deras övning. Genom analyser av litteratur kunde egna problem och dåliga vanor uppmärksammas. Intervjuer med musiker och en läkare inspirerade sedan metoder att prövas för en eventuell förbättrad miljö i övningsrummet. Metoderna som undersöktes var kortare övningspass, medveten närvaro, mantran och fokusområden. Undersökningen gav positiva effekter på övningen och resulterade i insikten att förändring av en ångestladdad övningssituation inte är omöjlig. Genom att ifrågasätta gamla vanor, utmana ohjälpsamma tankar och aktivt införa små förändringar kan en förbättra sin situation. En bör vara  medveten om att övning är en lång process som bör anammas med ett nyfiket förhållningssätt, och även lämna dömande tankar åt sidan. Slutsatser drogs kring vikten av att bevisa för sig själv att om en uppskattar att spela musik, är det också fullt möjligt att uppskatta övning. Studien kan uppmana andra att våga ändra på vanor, och reagera på tankar om att en situation kan vara bättre. / <p><strong>Examenskonsert, Sabina Scott</strong> Oboe</p><p> </p><p><strong>Concerto in D major, </strong>Richard Strauss (1945)</p><p>for Oboe and Small Orchestra </p><p>I. Allegro moderato</p><p>II. Andante</p><p>III. Vivace - Allegro </p><p><strong></strong></p><p><strong>Three Romances op.22 </strong>Clara Schumann (1853)</p><p>for Violin and Piano </p><p>I. Andante molto</p><p>II. Allegretto</p><p>III. Leidenschaftlich schnell </p><p></p><p><strong>Le Tombeau de Couperin </strong>Maurice Ravel (1917) </p><p>Transcribed for Woodwind Quintet by Mason Jones </p><p>I. Prélude</p><p>II. FugueI</p><p>II. Menuet</p><p>IV. Rigaudon </p><p></p><p><strong>Piano</strong> Terés Löf </p><p><strong>Flöjt</strong> Kajsa Nilsson</p><p><strong>Klarinett</strong> Astrid le Clercq</p><p><strong>Valthorn</strong> Erik Rönér </p><p></p>

Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka ur ett lärarperspektiv, på vilka sätt gymnasielärare uppfattar att elever är frånvarande, närvarande respektive deltar i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar som undersöktes i studien är: I vilken mån uppfattar lärare att elevernas bakgrund påverkar elevers frånvaro, närvaro och deltagande i Idrott och hälsa? Hur uppfattar lärarna elevernas motivation spelar roll för frånvaro, närvaro och aktivt deltagande i ämnet? Samt, hur uppfattar lärarna att yttre omständigheter påverkar frånvaro, närvaro och aktivt deltagande?  Metod  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval som bestod av fem gymnasielärare varav fyra med yrkeslivsfarenhet från grundskolan. Resultat analyserades genom två teorier, motivationsteori och ramfaktorteori. De intervjuade lärarna arbetade både på både på fri- och kommunala skolor.  Resultat Lärarna upplevde att betygsmotiverade elever på teoretiska gymnasieprogram med stark socioekonomisk bakgrund och erfarenhet av föreningsidrott deltog både i högre grad och var mer aktiva på lektionerna. Mindre betygsmotiverade elever på praktiska program hade större frånvarobenägenhet och var mindre delaktiga i alla gymnasieämnen. Enskilda- eller paraktiviteter och mindre elevgrupper upplevde lärarna gynnade flest elevers aktiva deltagande på lektionerna enligt lärarna. Resultatet visade också på att lärarna talade mest om ytterligheter, höga respektive låga betyg, mycket motiverade elever eller elever med hög frånvaro oberoende om undervisningsverksamheten bedrevs i kommunal- eller friskola. Yttre påverkansfaktorer som exempelvis elevhälsan var viktiga för att nå ut till elever med hög frånvaro. Lärarna upplevde att största skillnaderna mellan gymnasielever och grundskolelever var motivationen och det aktiva deltagandet på lektionerna. Friskolorna hade oftast mindre fysiska och materiella resurser och var mer resultatorienterade.  Slutsats  Enligt gymnasielärarnas uppfattning hade teoretiska högskoleförberedande program flest aktivt och betygsmotiverade elever i Idrott och hälsa. Praktiska arbetsinriktade program hade fler elever med frånvaro eller som inte deltog i lika höga grad i ämnet. Lärarna kopplade hög frånvaro till psykisk ohälsa och frånvaro även i övriga ämnen utöver Idrott och hälsa.