Att elever inte alltid kommer i tid till en lektion är nog ett problem som de flestagymnasieskolor i Sverige har. Utifrån sen ankomst som bakgrund och diskussion med eleverom skolans riktlinjer kring sen ankomst, utvecklades intresset för att utforska eleversmotivation för skolnärvaro. Jag har bett elever i årskurs två på gymnasiet att kommunicerasina erfarenheter om motivation, närvaro och sen ankomst. Genom a/r/tography somförhållningssätt har syftet varit att undersöka min egen ämnesdidaktik för att kunna skapaförutsättningar kring elevers motivation och närvaro i bildämnet och i klassrummet. Detövergripande syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers motivation ibildämnet samt att medvetandegöra eleven genom skapande, om sin egen plats och närvarorent fysiskt och psykiskt. Studien utgår från frågeställningen, Hur formulerar och gestaltargymnasieeleverna sin upplevelse kring motivation och närvaro. Vad synliggörs när jagundersöker skolfrånvaro genom den bildpedagogiska praktiken tillsammans med eleverna?I undersökningen består en del av empirin av kakelplattor i lera skapat av eleverna därde kommunicerar erfarenheter och tankar kring motivation och närvaro. Resultatet visar hurelevernas motivation för skolarbetet ofta ligger utanför den specifika pedagogiska praktiken.Många anger CSN som motivation, då deras studiestöd vid frånvaro riskerar att dras in. Andratänker mer långsiktigt på närvaron som nödvändig för goda skolresultat och framtidaarbete. Även skolan som en plats att träffa vänner är motiverande för skolnärvaro. Genomeget skapande undersöker även jag dessa frågor parallellt med eleverna i denna undersökningoch som en medskapare av bilder. Elevernas kakel har satts samman till en vägg likaså harmina kakelplattor bildat en vägg. Utöver att dessa kakelplattor analyseras enskilt iuppsatsen, så visas också den praktiska och konstnärliga undersökningens resultat påKonstfacks vårutställning.Mitt arbete och mina slutsatser pekar mot att eleverna också motiveras av att arbetatillsammans, med en utställning som mål. I analysen har jag kommit fram till och förståttderas tidigare erfarenheter om skolan som en plats där motivation att komma till skolan i rätttid präglas av förväntningar av omgivning lika mycket som motivationen av att vilja ha enljus framtid och en utbildning för sin egen skull.

Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej. De flesta närstående var nöjda med sitt beslut att närvara och skulle göra det igen trots att situationen upplevdes som svår. Närstående kände samhörighet med patienten och upplevde att de hanterade situationen bättre om de fick kontinuerlig information om händelseförloppet samt hade en stödperson vid sin sida. Sorgen underlättades då de delat den sista stunden med sin närstående. Slutsats: Närståendes närvaro under hjärt-lungräddning är fortfarande ett relativt outforskat område. Valmöjligheten att närvara är viktig, likaså kontinuerlig information och att ha en stödperson hos sig under hjärt-lungräddningen anses väsentligt. Närstående som varit närvarande under hjärt- lungräddning uppvisar lägre tendens till negativa psykologiska effekter och upplever även att sorgeprocessen underlättas. / A difference of opinion exists regarding the issue of relatives being present during cardiopulmonary resuscitation in hospital. Despite international guidelines from the Emergency Nursing Association stating that relatives should be offered the opportunity to be present during cardiopulmonary resuscitation, this is generally not the case. The aim: of this study was to describe relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation in hospital. Method: A literature review in which 13 scientific papers have been reviewed. Results: Relatives preferred to be given the option to attend the cardiopulmonary resuscitation or not. Most relatives were satisfied with their decision to attend and would do it again even though the situation was perceived as difficult. Relatives experienced an emotional connection with the patient and felt that they handled the situation better if they were given continuous information on the events and had a support person at their side. Relatives also felt it easier to cope with the grieving process when they had shared their loved ones last moment. Conclusion: The attendance of relatives during cardiopulmonary resuscitation is still a relatively unexplored area. To be given the option to attend or not is important, as is continuous information during the resuscitation as well as a support person throughout the process. Relatives who were present during resuscitation showed lower tendency to experience negative psychological effects, and that the grieving process felt easier to go through.

Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband. Hänsyn togs till relevanta bakgrundsvariabler. Resultatet bekräftade samband mellan mindfulnessanvändande och större välbefinnande, respektive mindre självskadebeteende och mindre identitetsproblem. Studien är en korrelationsstudie och inga kausala slutsatser kan dras.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala medier. Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden. Image är en avgörande faktor till varför deltagarna väljer att inte följa företagssidor. Den mest återkommande förväntan deltagarna har är att företagssidorna ska ge möjlighet till en tvåvägskommunikation, att företag ska svara på användares kommentarer samt att deras svar är relevanta. Deltagarna ställer sig generellt sett positiva till företags närvaro i sociala medier, främst för att detta ger dem möjlighet att påverka företag genom att framföra sina åsikter och kritik samt ta del av andra användares kommentarer. Deltagarna är mest negativa till företagsrelaterat innehåll som de själva inte aktivt har valt att ta del av. Majoriteten av deltagarna anser att det skulle kännas konstigt om företag inte fanns i sociala medier och menar att det är bättre att de finns där än att de inte gör det. / The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of how social media users relate to and why they choose to follow business accounts in social media, what they expect from them and how they feel about businesses constant presence in social media. We have studied this through a qualitative approach and have collected our data through the use of focus groups. In order to capture as much of the subject as possible the interviews have been semi-structured as this is considered to allow the participants to discuss freely. The theoretical framework covers consumer attitudes, consumer behaviour, image creation through brands and word of mouth through social media. The results show that the participants mainly follow business accounts for information, inspiration and entertainment. The majority of the participants also follow business accounts to gain access to discounts, promotions and services. However, image is also a key factor as to why the participants choose not to follow business accounts. The most recurring expectation among the participants is that the business accounts enable two-way communication, that businesses respond to users' comments and that the responses are relevant. On the one hand the participants generally perceive businesses presence in social media as positive when it gives them the means to influence businesses, express opinions and criticism and learn from other users' comments. On the other hand the participants generally perceive businesses presence in social media as negative when content they have not actively chosen to take part of reaches them. That said, the majority of participants believe that businesses should be present in social media and would perceive it as somewhat strange if they where not.

Syftet med studien var att undersöka hur polisiär närvaro påverkar allmänhetens upplevelse av trygghet, samt om den upplevda tryggheten påverkas av polisens synliga utrustning. Fokus har riktats mot platser som generellt upplevs som trygga, men som även kan upplevas otrygga av allmänheten ur ett terrorhot-perspektiv. Studien har undersökt allmänhetens upplevelse av polisiär närvaro ur ett trygghetsskapande perspektiv, med utgångspunkt i Ulrich Becks teori om risksamhället. Datamaterial samlades in genom strukturerade intervjuer med 148 personer i Stockholm och Uppsala och analyserades genom univariata analyser och korstabulering. Resultatet visade att polisiär närvaro kan öka allmänhetens upplevelse av trygghet. Det framkom även att utrustning är av betydelse för hur polisiär närvaro upplevs och att polisiär närvaro kan verka trygghetsskapande på de platser som undersöktes. / The study has examined how the presence of the police affect people's feelings of safety and the way the public perceives exposed police equipment. The study, based on Ulrich Becks theory about Risk Society, has primarily been focused on sites that are generally considered safe, but could also be perceived as potentially vulnerable to terrorism. Structured interviews of 148 people in Stockholm and Uppsala has collected data for the study. The data source was analysed by descriptive statistics and by correlation. Results of the interviews suggest police presence can increase the public’s feelings of safety in the examined places. From the data collected, it also emerged that police equipment is instrumental in the perception of police presence and public’s feelings of safety.

Virtuell verklighet (VR) har börjat användas i större utsträckning av människor inomområden som utbildning och underhållning. För att VR ska uppfattas som en seriösplattform för att skapa utbildnings- och underhållningstjänster, är en känsla avimmersion en viktig del av användarupplevelsen. Det finns idag olika metoder för attinteragera med VR men de saknar upplevelsen av att vara naturliga och realistiska.Handinteraktion anses vara ett naturligt sätt för människor att interagera med VR och harförutsättningar för att stödja immersion. Trots att handinteraktion anses vara ett bra sättatt interagera med VR finns det idag inga riktlinjer som underlättar för att designa tjänstermed handinteraktion. För att undersöka hur handinteraktion kan designas för att stödjaimmersion i VR, har vi utgått från frågan:Hur kan handinteraktion designas för virtuell verklighet för att stödja immersion?Genom vår studie har vi identifierat aspekter som är viktiga för att handinteraktion skastödja immersion. Frågan studeras genom en designorienterad ansats med kvalitativadatainsamlingsmetoder som deltagartester, intervjuer och observationer. Testdeltagarnasom deltagit i studien är rekryterade baserat på deras tidigare erfarenheter av VR ochspel. Studien bidrar med kunskap om vad som är viktigt för att handinteraktion skauppfattas som naturligt och realistiskt för att stödja immersion när det används i VR. / Virtual reality (VR) is becoming more commonly used by people in areas like educationand entertainment. However, for VR to be a serious platform for creating education andentertainment services, the sense of immersion is an important part of the userexperience. Today there are several methods to interact with VR, but they often lack thefeeling of being natural and realistic. Hand interaction is seen as a natural way for peopleto interact with VR and has potential to create immersion. However, even though handinteraction is seen to be a natural way of interacting with VR there’s no guidelinesavailable to facilitate the design of VR-services with hand interaction. To study how handinteraction can be designed to support immersion in VR, we’ve asked the question:“How can hand interaction be designed for virtual reality to support immersion?”Through our study, we have identified aspects that are important for hand interaction tobe able to support immersion. The question has been studied through a design orientedapproach with qualitative data gathering methods such as participant test, interviews andobservations. The test participants were recruited based on their previous experience ofVR and games. The study contributes with knowledge regarding what is important for

No description available.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Tolv sjuksköterskor med grundutbildning och specialistutbildning inom barn samt intensivvård fördelades i tre grupper och intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier som påverkar sjuksköterskors upplevelser vid återupplivning: vård av familjen samt organisation. Utifrån dessa två kategorier framträdde åtta subkategorier: att stödja föräldrar, att inge förtroende, att skydda föräldrar, att bemöta föräldrar i kris, att fokusera på barnet, arbetslivserfarenhet, teamarbete samt rutiner. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att föräldrar är närvarande vid återupplivning utmärktes av en stark önskan att kunna fokusera på barnet och samtidigt veta att föräldrarna blir omhändertagna. För att återupplivningen skall fungera optimalt krävs ett väl fungerande teamarbete med noggrant utarbetade riktlinjer och rutiner som efterföljs. Klinisk betydelse: Det vore betydelsefullt om sjuksköterskor dagligen planerade och tydliggjorde rollfördelningen i vårdteamet inför akuta situationer såsom vid återupplivning. Simulatorträning med docka kan vara en metod i att träna samarbetet i vårdteamet och att vara bättre förberedd vid akuta situationer såsom återupplivning. / Background: A child's hospital stay is very worrying and stressful for the whole family. Recent research shows that far from all Intensive Care Units regard parents as a natural part of the pediatric care. Research also indicates that parents want to be present in the daily care, including emergency situations such as resuscitation. Purpose: The purpose of this study was to explore nurses' experiences of parental presence during resuscitation. Method: A qualitative study was conducted. Data collection was performed using the method of unstructured focus group interviews. Twelve nurses with basic education and specialized education in pediatric and critical care were interviewed in three groups. Data were analyzed by a content analysis. Results: The result revealed two categories that affect nurses' experiences in resuscitation: care of the family and organization. Based on these two themes emerged eight sub categories: to support parents, to give confidence, to protect parents, to meet parents in crisis, focusing on the child, work experience, team work and routines. Conclusion: Nurses' experience of parental presence during resuscitation was characterized by a strong desire to focus on the child while knowing that the parents are cared for. For resuscitation to function optimally, an effective teamwork with well-trained procedures is required. Clinical significance: It would be important if nurses daily prepared and clarified the roles of the treatment team for emergency situations such as resuscitation. Simulator training with a doll can be a method for training the cooperation of the treatment team to be better prepared in emergency situations such as resuscitation.

No description available.