Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

I takt med samhällsutveckling och digitalisering medföljer ett ökat behov av polisiär digital närvaro. Detta behov upplevde Polismyndigheten emellertid svårigheter att uppfylla. Nätpatrullering är en arbetsmetod vilken avser att fylla detta behov. Arbetsmetoden implementerades som pilotverksamhet i Norge år 2015 och under våren 2022 inleddes en försöksverksamhet i region Nord i Sverige. Studien skrevs på uppdrag av Polisområde Malmö och avsåg att studera vilka de mest framträdande upplevda möjligheterna och begränsningarna med nätpatrullering var samt vilka de mest framträdande upplevda förutsättningarna som krävs för bedrivande av arbetsmetoden var. Resultaten, som har baserats på kvalitativ data, indikerade att nätpatrullering upplevdes verka som en tillgång i form av att skapa en trygg dialog mellan polis och allmänhet samtidigt som polisen hade möjlighet att förmedla information. Ytterligare visade resultaten på att poliser verksamma inom nätpatrullering handskades med upplevda begränsningar i form av svårigheter att verka lokalt samt juridiska och IT- säkerhetsmässiga utmaningar. Till följd av detta framkom att upplevda gynnsamma förutsättningar för att bedriva nätpatrullering ansågs vara lämpliga resurser i form av program vilka hjälpte till i hanterandet av känslig information, engagerad ledning samt kompetent och tillräckligt med anställda. Bedrivande av nätpatrullering ansågs bidra med upplevda möjligheter till minskad utsatthet för brott samtidigt som metoden ansågs kunna ha möjlig positiv inverkan på den låga anmälningsbenägenhet som förelåg.

Sammanfattning Enligt rapporter från Skolinspektionen finns det en stor andel elever med ogiltig skolfrånvaro. Dessa rapporter uttrycker att samhället har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att alla elever ska känna sig trygga och motiverade att närvara i skolan. Syftet i denna studie var att undersöka om hundar kan användas som verktyg, alltså stödinsats i skolan. Metoden i studien var kvalitativ med en innehållsanalys gjord utifrån data från semistrukturerade intervjuer med 14 hundförare som arbetar med elever i grundskolan. Studiens teoretiska ram är sociokulturell teori och en motivationsteori, Maslows behovsteori. Några av de viktigaste resultaten utifrån de olika teman som framkom vid läsning av de transkriberade intervjuerna blev vikten av planering och prioritering vid arbete med hund och hur man kan genom arbete med hund stödja elevers motivation inom områden som utveckling och lärande, kommunikation och närvaro i skolan. Studiens resultat tar upp erfarna utmaningar som finns inom verksamhet med hund och sådant som möjliggör arbetet med hund i skolan. Både tidigare forskning och denna studie lyfter positiva resultat med hund i skolan och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar att hundar kan användas som specialpedagogiskt verktyg i skolan för att öka socialt samspel mellan elever, stärka elevers utveckling och lärande samt för att motivera skolnärvaro.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka upplevda effekter av kombinationen andning och sång. Studien innefattar forskning kring upplevd inverkan på det psykologiska välmåendet samt huruvida kombinationen kan användas som en metod för stresshantering. Flertalet tidigare studier visar att sång i grupp har god inverkan på välmåendet, bidrar till känsla av socialt stöd samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Studiens deltagare innefattade fem studenter med goda kunskaper inom musikämnet och varierad tidigare erfarenhet inom sång. Undersökningen utfördes vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i form av tre individuella sångtillfällen och en omfattande kvalitativ intervju. Samtliga sångtillfällen inkluderade avslappnande andningsövningar, andningsteknik och stämsång. Studiens resultat visar att en kombination av andningsövningar och sångutövande genererar upplevda effekter avvälmående, glädje, lugn, medveten närvaro och socialt sammanhang. Sammanfattningsvis kan sång och andning ha en tydligt positiv verkan på det psykologiska välmåendet och kan fungera som en metod för stresshantering.

Att många elever i årskurs 7-9 väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa är något som både observerats under vår VFU och något som Skolinspektionens kvalitetsgranskning har visat. Vår studie syftade till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever elevers frånvaro i ämnet och hur de arbetar för att öka elevernas närvaro. För att besvara syftet har webbenkäter använts, innehållande både frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor. Respondenterna har varit behöriga lärare inom idrott och hälsa årskurs 7-9. Enkätsvaren analyserades med hjälp av Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Resultatet visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det lärarna framhåller mest är trygghet, relation och anpassningar för att öka elevernas närvaro. De uppger dock att det ofta saknas resurser eller råder tidsbrist för att de ska kunna anpassa undervisningen i den mån de önskar.

No description available.

I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.

Syftet: Syftet med denna studie var att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation hos elever på två specialidrottsgymnasium.  Frågeställningar: – Finns det något samband mellan motivation (inre, yttre &amp; amotivation) och närvaro? – I hur stor grad skiljer sig motivationen bland specialidrottseleverna utifrån kön och årskurs? – Finns det något samband mellan specialidrottselevernas inre motivation och prestation? Metod: Urvalet för studien bestod av gymnasieelever mellan 15 och 19 år från två olika idrottsgymnasium (NIU) i Stockholms län. Deltagarna kom från blandade klasser mellan årskurs 1-3. Gymnasieeleverna tillhörde specialidrottsklasser med olika idrotter som inriktning. För att mäta elevernas motivationsnivå användes självskattningsskalan Sport motivation scale II (SMS II), självskattningskala för närvaro och för att mäta upplevd prestation, The Attainment of Sport Achievement Goals Scale (A-SAGS). För att se om det fanns ett statistiskt samband mellan inre motivation, närvaro och prestation användes Pearsons korrelation. Gruppjämförelser gjordes med två olika tester oberoende T-test och oberoende Anova. Resultat: Det fanns inget statistiskt samband mellan motivation och närvaro. Dock fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan inre motivation och prestation. Elever som hade en större inre motivation presterade bättre. Det fanns även ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och motivationsnivån (RAI). Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan årskurser i motivation. Slutsats: Studien visar att motivation är en viktig faktor. Det innebär för att en idrottare ska utvecklas över hela skoltiden, behöver skolor arbeta för att främja elevernas/idrottarens motivation. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrund: I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet befinner sig barnmorskan i en tid av förändring, vilket är väldokumenterat rent historiskt. Men barnmorskans röst är av intresse att veta mer kring. Genom tidskriften Jordemodern framkommer barnmorskans röst och hennes tankar och idéer kring sitt vårdande. Det historiska arvet och vem barnmorskan var är viktigt för att hjälpa oss förstå dagens vård och även hjälpa till med att forma framtiden inom vården så att tidlösa idéer förs vidare. Syfte: Syftet är att synliggöra barnmorskans idéer om sin vårdande roll under slutet av 1889-talet till början av 1919-talet. Metod: En idéhistorisk analys har genomförts som innebär att se idéströmmningar vilka har påverkat människans världsbild och haft en samhällseffekt. Denna studie har genomförts genom läsning och tolkning av barnmorskornas facktidning Jordemodern. Resultat: Resultatet mynnar ut i tre centrala idéströmningar; Barnmorskan och hennes känslomässiga arbete under förlossningen; Barnmorskans trogna närvaro i rummet och i kvinnans liv - ett kall; och Barnmorskans behov att förmedla sina erfarenheter och sina reflektioner. Diskussion: Resultatet visar på att ett av barnmorskans centrala område, närvaro, utgör en del av dåtidens arv som är viktigt att inte glömma bort och som på ett positivt sätt kan påverka dagens vård, främst inom sjukhusbaserad vård där teknologin börjar ta större utrymme.

Närvaro i skolan har positiva samband med elevers kognitiva utveckling, socialisering och lärande, därför är det betydelsefullt att elever ges goda förutsättningar att kunna och känna lust att närvara i skolan då utbildningen ges. Med utgångspunkten att elevers perspektiv är viktiga i skolans närvarofrämjande arbete kartläggs i denna studie, med hjälp av webbenkäter och en kvantitativ ansats, vad elever upplever är viktigt för att de ska närvara i skolan. I korthet visar resultatet att det finns stor variation och vissa betydande likheter i elevers upplevelser av vad som är viktigt för att de ska närvara i skolan. I en jämförelse mellan elever med problematisk frånvaro och andra elever fanns stora likheter mellan grupperna och fåtalet mindre skillnader i deras upplevelser av angivet fenomen. Studiens resultat diskuteras i ljuset av tidigare forskning och denna diskussion genererar slutsatsen att elevers närvaro påverkas positivt av samspel i skolan som eleverna uppfattar som meningsfulla, engagerande samt trygg- och gemensamhetsskapande. Med stöd i denna slutsats argumenteras för att elevers olikheter, förutsättningar och behov bör vara en central utgångspunkt i skolans arbete med att främja närvaro, förebygga och åtgärda frånvaro, tillika för att inkludering kan vara en metod som främjar närvaro i skolan.