Bakgrund: Etiska riktlinjer vid hjärtstopp rekommenderar att närstående ska få möjlighet att närvara vid hjärt- och lungräddning om de önskar och inte utgör ett hinder. Befintlig forskning visar att många närstående vill närvara och att närvaron gynnar både patient och närvarande närstående. Trots detta är sjuksköterskors upplevelser och åsikter kring ämnet fortfarande delade. Genom att sammanställa sjuksköterskors upplevelser i en övergripande litteraturöversikt kan sjuksköterskor utveckla sin professionella omsorg och därmed bidra till att stärka människors hälsoprocesser. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att närstående närvarar vid hjärt- och lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har sammanställts genom en beskrivande syntes. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med tre underteman vardera. En källa till nya möjligheter belyser sjuksköterskors upplevelser av mellanmänsklig relation där nya perspektiv och erfarenheter för att göra skillnad råder. En källa till oro belyser sjuksköterskors upplevelser av oönskade minnen, försvårande omständigheter och en rädsla för påföljder. Konklusion: Sjuksköterskor upplever i linje med växande erfarenhet att oron dämpas och istället blev närståendes närvaro en källa till möjligheter. / Background: Ethical guidelines for cardiac arrest recommend that relatives should be given opportunity to be present during cardiopulmonary resuscitation, if they wish and aren’t a hindrance. Existing research shows that most relatives would attend and that their presence benefits both patient and relative. Despite this, nurse’s attitudes and opinions about present relatives during resuscitation remain fragmented. This places emphasis to merge this fragmented picture into an overall literature review containing nurse’s experiences of this practice. Based on this picture nurses could develop their professional care and help to strengthen people's health processes. Aim: To highlight nurse’s experiences of relatives being present during CPR in hospital. Method: A literature review, based on 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The result was compiled through a descriptive synthesis. Results: Is presented in two main themes with three subthemes each. A source of new opportunities illuminates nurse’s experiences of interpersonal relationship in which new perspectives and experiences of making a difference prevail. A source of concern illuminates nurse’s experiences of unwanted memories, aggravating factors and fear of sanctions. Conclusion: Nurses experience that when their experience grew, their concern dampened and it became a source of opportunities having relatives present.

Kan ett värdskap som är kommersiellt även vara genuint välkomnande och kan man idag på allvar vinna fördelar på en konkurrensutsatt marknad utan att erbjuda ett genuint värdskap? Bakgrunden till detta arbete är det etableringsprojektet med titeln: "Värdskap och ledarskapsom berör – ett konkurrensmedel?" som finansierades av KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och Kompetens) år 2010. Representanter från besöksnäringen på lokal, regional och nationell nivå möttes på två välrenommerade landsortshotell för att lägga grunden till ett större gemensamt forskningsprojekt. Inga ytterligare medel tilldelades dock projektet varför delar av det stora materialet från studien nu redovisas i denna c-uppsats. I projektet användes Teori U som både teoretisk utgångspunkt och processmetod. Syftet för uppsatsen handlar för det första om att undersöka metodens användbarhet i att främja branschens egen förståelse för vad ett gott värdskap är. För det andra handlar det om att undersöka hur man kan frigöra implicit kunskap och samskapa nya insikter om ett gott värdskap samt hur dessa i så fall kan kopplas till praktiken. I studien genomfördes två workshops, på två hotell med olika deltagare. Workshoparna, som filmades, varade ett dygn (från lunch till lunch). Ur det empiriska materialet utmejslades fem teman för ett värdskap som berör: ledarskap, passion, mod, självinsikt och grundläggandevärderingar. I bägge workshops talade man om att det i branschen behövs ett paradigmskifte från kunskapssamhälle till relationssamhälle. Deltagarna uttryckte att de upplever en avsaknad av kunskap om immateriella känslomässiga värden, om vad som sker i själva mötet. Resultatet pekar på att vi behöver undersöka vad som händer om vi utbildar i det som gör oss mer närvarande, autentiska och medvetna. Skulle det kunna vara ett sätt att skapa innovation i bemötande? / KK-stiftelsen Etableringsprojekt beviljat 2010 "Värdskap och ledarskap som berör- ett konkurrensmedel?"

Frånvaro (av något, beskrivningar, tolkningar, svar) föder ett sökande, och sökandet innebär en engagerad närvaro. Allt konstnärligt arbete handlar i grund och botten om samma sorts ställningstaganden. Att lägga till eller lämna ifred. Att hitta balansen mellan beskrivningar och frånvaro av beskrivningar. Bildrutor och frånvaro av bildrutor. För mig har frånvaron kommit att betyda mycket. Det som är öppet tilltalar mig mer än det som är stängt. Frågor är mer intressanta än svar. I den här texten undersöker jag – med bas i mitt praktiska arbete med animation, teckning, video och ljud – relationer mellan närvaro och frånvaro, insida och utsida, rörelse och stillhet och också mellan ljud och bild. Jag beskriver hur jag har arbetat praktiskt med ett antal verk, hur tankarna rört sig i olika riktningar under arbetet och hur min mentala process ser ut, något jag ägnat mycket tid åt att försöka förstå själv. Intuition, rationalitet, beslut och tvekan. Texten, precis som mina verk, utgör ett både personligt och publikt arbete med att öva på att lyssna inåt, och att fokusera på process i motsats till resultat. Inom animationsbranschen där jag länge befunnit mig siktar man ofta långt, långt fram och arbetet innebär mikroskopiska steg mot det planerade resultatet. Här söker jag istället efter intuitiva och dynamiska metoder för att arbeta med film, animation och med rörelse i teckningar. Ett sorts kontinuerligt skissande, ett sökande utan slut, eller som Maria Sá Cavalcante skriver "...förberedelser utan ände, som förberedelser som inte strävar mot något annat än att fortsätta förbereda." (Sá Cavalcante Schuback - Att tänka i skisser, 139). Att spela in naturliga samtal mellan människor har alltid intresserat mig. Jag tycker om samtal och är intresserad av relationer, och att arbeta med inspelade dialoger gör att jag kan djupdyka i människors samspel. Det är komiskt, poetiskt, sorgligt, pinsamt och rörande. Att bildsätta inspelningarna fungerar som ett sätt att belysa dem, vända och vrida på dem. På samma sätt, men ändå så annorlunda, fungerar det att ljudlägga inspelade bilder. Jag har utforskat de här två olika arbetsordningarna, att börja med bilden och att börja med ljudet, och också att låta dem uppstå parallellt eller i samspel. Mitt arbete med filmen "Like, what do you sing to your children?", har varit ett frö till många av de här tankarna. Filmen uppstod ur ett slumpmässigt inspelat material som jag kommit att kalla Fårömaterialet, eftersom det spelades in på Fårö. Arbetet med filmen har fått mig att slita mitt hår, förlora mig i filosofiska avgrunder, ge upp, komma tillbaka, göra om. Det är ett arbete som ständigt leder mig vidare. Det är talande för hur jag vill arbeta. Att börja med att göra något, något som känns ovidkommande i stunden, kan visa sig bli avgörande för ett helt konstnärskap. Det som är till synes litet innehåller så mycket om man tittar noga. / <p>Opponent: Marius Dybwad Brandrud, doktorand på SKH</p>

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.

Digitaliseringen har gjort det enklare för kunder att jämföra priser mellan konkurrenter, hitta fler tillgängliga konkurrenter och enklare byta mellan konkurrenter. Dagens kunder vet vad de vill ha och en ökad informationstillgänglighet har medfört en högre press på företag att ändra tillvägagångssätt och tillmötesgå kunders nya önskemål. Att erbjuda e-tjänster som anpassats efter internets unika fördelar har blivit vitalt för företag som vill nå framgång. Men samtidigt finns det ett aktuellt behov hos kunder av en god kundrelation som inte uppfylls med dagens e- tjänster. På grund av det undersöker denna studie hur personifiering och social närvaro kan designas för att stödja goda kundrelationer på e-tjänster. Detta undersöks med hjälp av en designorienterad forskningsansats och implementering av designelement i en prototyp utformad som en banks e-tjänst. Studiens resultat pekar på att kontroll, omhändertagning, flexibilitet och motivation är viktigt för användaren vid användning av e-tjänster för att goda kundrelationer ska stödjas.

Internationellt sett har intresset hos vårdpersonal ökat när det kommer till att låta närstående närvara vid återupplivningsförsök. Även hos allmänheten har stödet ökat för närvaro vid återupplivning. Forskning har visat att det finns stora fördelar för patienter vid familjebevittnad återupplivning (FBÅ). Det är dock viktigt att även ta del av sjuksköterskans uppfattningar då hon utgör en viktig del av vårdteamet, som är direkt inblandad i omhändertagandet av både patient och närstående. Syftet med arbetet är att kartlägga sjuksköterskans uppfattning om närståendes närvaro vid HLR, samt belysa de faktorer som påverkar dessa.Arbetet är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar, åtta kvantitativa och en kvalitativ, ligger till grund för resultatet. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader i artiklarna resultat. Det resulterade i teman med tillhörande subteman. Dessa teman och subteman presenteras i resultatet. Resultatet har delats upp i tre teman utifrån sjuksköterskors uppfattningar om närståendes närvaro vid HLR: vilken betydelse den har för de närstående, vilka effekter det har på sjuksköterskans arbete och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar om FBÅ. Sjuksköterskan ser liksom närstående och patienter flera fördelar med FBÅ, men även risker. Bland annat ökad stress och störningar i patientarbetet.Resultatet diskuteras och det framstår som viktigt att som vårdpersonal vara uppmärksam på vilka problem som kan uppstå i samband med familjebevittnad återupplivning. Det visar sig att sjuksköterskorna anser det mycket viktigt att det finns en stödperson som ansvarar för den närstående under dennes närvaro. Till sist föreslås mer forskning i Sverige då kunskapen inom område är begränsat. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Kvinnan i förlossningsarbete har haft stöd vid sin sida genom alla tider. För att få en så omfattande förståelse som möjligt av begreppet ”stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genomfördes en begreppsanalys. Syfte: Syftet med begreppsanalysen var att definiera begreppet ”barnmorskans stöd till kvinnor i förlossningsarbete” genom syntes av texter hämtat från litteratur och intervjuer med svenska barnmorskor. Metod: En begreppsanalys med hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en syntes med identifikation av begreppets kännetecken utifrån den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultatdelen avslutas med fallbeskrivningar. Resultat: Barnmorskor ser hög närvaro och lyhördhet tillsammans med information och individualisering som viktiga delar av stödet till kvinnor i förlossningsarbete. Detta skapar tillsammans trygghet och tillit i relationen mellan barnmorskan och kvinnan. Slutsats: I detta examensarbete framkom fem empiriska kännetecken på stöd till kvinnor i förlossningsarbete. Utan de empiriska kännetecken, Trygghet, Information, Lyhördhet, Närvaro, Individualisering, kan inte känslan av stöd uppstå hos kvinnan i relationen mellan kvinnan och partnern/närstående och barnmorskan och kvinnan i förlossningsarbete. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskelitteraturen bör revideras så att närvaron i rummet av barnmorskan lyfts som ett kännetecken på stöd i samma grad som information och övriga kännetecken på stöd. Kunskap kring stöd kan utvecklas kliniskt genom exempelvis workshops på arbetsplatsen. / Background: Women in labor have had support by their sides through all times. In order to gain as wide understanding as possible of the concept of ' support for women in labor, a concept analysis was carried out. Objective: The purpose of the concept analysis was to define the concept of "support to women in labor by midwives" through the synthesis of texts from literature and interviews with Swedish midwives. Method: A concept analysis with a hybrid model. First, a theoretical phase with literature search was performed, then a field study phase where five midwives were interviewed followed by a synthesis identifying attributes of the concept from the theoretical phase and the field study phase. The result ends with case descriptions. Result: Midwives see high presence and sensitivity along with information and individualisation as important parts of the support for women in labor. This together creates security and trust in the relationship between the midwife and the woman. Conclusion: In this thesis five empirical characteristics of support were revealed; security, information, sensitivity, presence and individualisation. Without these empirical characteristics, the sense of support cannot arise in the relationship between the woman and the partner/relatives and the midwife and the woman in labor. Clinic´s applicability: Midwifery literature should be revised so that the midwife´s presence in the room is lifted as a sign of support to the same degree as information and other characteristics of support. Knowledge of support as a concept can be developed and implemented in clinical setting through workshops in the workplace.

No description available.

<p>Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor. Självskattningsformulären PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen som fått aktiv behandling minskade sin oro och ångest signifikant, medan nedstämdheten inte minskade. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp. Etnisk tillhörighet påverkade inte behandlingsutfall. Förebyggande interventioner för att minska oro bland skolbarn verkar vara verksamma vid såväl behandling med medveten närvaro som kontrollbehandling.</p>

<p>Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Abstract</p><p>Den här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillståndHorovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”</p><p>Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillstånd</p>