Internet har under de senaste åren blivit allt större och mer företag har tagit steget att skapa sig en Internet närvaro. Internet skapar nu ett tillfälle även för de mindre företagen att marknadsföra sig på samma nivå som de stora. Denna studie har undersökt de möjligheter som Internet idag erbjuder de mindre företagen. I sju veckors tid följdes en mindre företagare som försökte skapa en Internetnärvaro för sitt företag. Till sin hjälp har företagaren haft en steg metod som tagits fram specifikt för denna studie. Denna stege har använts för att ge företagaren olika mängder hjälp när företagaren fastnat. Vissa av stegen har även haft en simulerad prislapp. Genom att observera Företagarens försök att ta sitt företag ut på Internet har möjligheterna som Internet idag erbjuder mindre företag undersökts. Denna studie har visat att den studerade företagaren valde att utföra största delen av arbetet själv både vad gäller sökande och implementering av olika tjänster och program. Till viss del behövdes hjälp av vänner som användes när företagaren fastnat helt i processen för att skapa en närvaro på Internet.

Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

Hjärtstopp är en oväntad och traumatisk händelse, där återupplivning är en nödvändig åtgärd. Tidigare riktlinjer har varit att anhöriga skulle ledas ut från rummet där återupplivning pågick. Numera rekommenderas det att anhöriga ska få möjligheten att närvara under återupplivning om de önskar det. Det förekommer skilda meningar bland vårdpersonal huruvida det är främjande för anhöriga att närvara under återupplivning och därmed behövs en fördjupad förståelse inom området. Studiens syfte var att beskriva anhörigas erfarenheter av att närvara under återupplivning. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie. Genom bearbetning av vetenskapliga artiklar, framkom fyra kategorier: Kommunikation vid närvaro under återupplivning, Stöd vid närvaro under återupplivning, Insikt av döden vid närvaro under återupplivning och Bearbetning av närvaro under återupplivning. Resultatet påvisade vikten av vårdpersonalens stödjande roll, genom att upprätthålla en god kommunikation med den anhöriga. Dessutom visade resultatet att anhöriga som fick möjlighet att närvara under återupplivning hade en lägre grad av depression, ångest, posttraumatisk stressyndrom och underlättad sorgeprocess, jämfört med reaktionerna hos de anhöriga som inte närvarat under återupplivning. Ökad kunskap krävs för att vårdpersonal ska kunna utöva ett professionellt omhändertagande av anhöriga under återupplivning. / Cardiac arrest is an unexpected traumatic event, in which resuscitation is a necessary practice. Previous guidelines have recommended family-members to be taken outside of the room. Nowadays it is recommended that they are given the chance to be present during resuscitation. There are different opinions among healthcare professionals in the field, therefore there is a need of in-depth understanding of it. The aim of this study was to describe family-members experiences when being present during resuscitation. This study is conducted as a general literature study. Through the analysis of scientific articles, four categories emerged: Communication when present during resuscitation, Support when present during resuscitation, Understanding of death when present during resuscitation, Processing when present during resuscitation. The result showed the importance of the healthcare professionals supporting role, by maintaining a good communication with the family members. Furthermore, the result showed that having family-members present at the time of resuscitation, led to a lower grade of depression, anxiety, posttraumatic stress disorder, along with an eased grief process, compared with the family-members reactions, who weren’t present during resuscitation. Increased knowledge is required for healthcare professionals to be able to practice a professional disposal of family- members during resuscitation.

Bakgrund: Vårdrelationen är ett samspel och består av all kommunikation som sker i   vårdsituationerna med hållning, samtal och handlingar. Det finns forskning som visar att upplevelsen av vårdrelationen är betydande för patienters tillfrisknande inom psykiatrisk omvårdnad. Samtidigt finns skildringar om hur utmanande psykiatrisjuksköterskor kan uppfatta vårdrelationen. Sjuksköterskans förmåga till närvaro beskrivs som essentiellt i vårdrelationen. Medveten närvaro innebära att genom riktad uppmärksamhet bli medveten om ögonblicket här och nu. Forskning pekar på att träning i medveten närvaro verkar gynnsamt för sjuksköterskor genom att ge ökad fokus och utrymme för reflektion, en större acceptans och empati. Därtill finns studier på patienter som indikerar en större tillfredställelse i kommunikationen med sjuksköterskor som praktiserar medveten närvaro. Vårdrelationen beskrivs som essentiell i psykiatrisk omvårdnad varför en fördjupad förståelse för hur medveten närvaro påverkar båda dess parter anses betydelsefullt att utforska. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av medveten närvaro och dess betydelse för vårdrelationen inom psykiatrisk omvårdnad.  Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.  Informanterna var sju sjuksköterskor verksamma på mottagningar inom psykiatri och beroendevårdens öppenvård. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet pekar på att när sjuksköterskor är medvetet närvarande i vårdrelationen påverkas båda parter positivt.  Aspekter som påverkade patienten var att bli sedd och lyssnad på, att bli bemött i nuet, att inte dömas och att bli betraktad som en hel människa. När sjuksköterskorna var medvetet närvarande gynnades färdigheter som att stanna upp och observera samt bidrog till ökad flexibilitet och sensibilitet i vårdrelationen. Medveten närvaro beskrevs därtill som hjälpsamt för den personliga utvecklingen och gjorde det lättare att vara autentisk i vårdrelationen. Förhållningssättet beskrevs som återhållsamt, motsatsen till att fixa eller lösa patientens svårigheter. Detta gjorde upplevelsen av vårdrelationen för sjuksköterskorna som mer givande, roligare och tryggt istället för en känsla av börda eller att ta över patientens ansvar och elände. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt relevant forskning.

Jag fick en fråga om hur relationen mellan mina olika målningar ser ut. För mig är det viktiga inte hur målningarna relaterar till varandra, utan hur de relaterar till oss som betraktare. Kan vi se dem som någon slags speglar? Eller tillstånd? Befinner vi oss där med dem? Eller står vi på utsidan och tittar in? Är vi närvarande på samma sätt? I denna essä vill jag närma mig mitt måleri genom att diskutera några olika aspekter som alla relaterar till mötet mellan betraktare och verk: blicken och dess maktrelationer, tidsrymder, målningens integritet och närvaro: hur verket sträcker sig utåt och inåt, de rum som skapas. Jag vill reflektera och ställa frågor, vilka jag, kanske, kan svara på genom måleriet.

Bakgrund: År 2018 inträffade 2534 hjärtstopp på vårdavdelningar i Sverige och hjärt-och lungräddning (HLR) påbörjades. Ett hjärtstopp bevittnas ofta av en anhörig och enligt etiska riktlinjer är det en förutsättning att anhöriga ska få chansen att närvara vid HLR så vidare inte återupplivningen eller patienten drabbas. Teoretisk referensram: Familjefokuserad omvårdnad valdes som teoretisk referensram då ohälsa och sjukdom berör hela familjen och inte enbart den som är drabbad. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att anhöriga närvarar vid hjärt-och lungräddning i en sjukhusmiljö. Metod: Designen var en litteraturstudie och en integrerad analys har genomförts. Resultat: Fyra kategorier utmynnades: Sjuksköterskors rädsla av att utföra HLR i närvaro av anhöriga, Att bevittna HLR väcker känslor hos anhöriga, Anhörigas påverkan på sjuksköterskors HLR-utförande och Behov av resurser och riktlinjer. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att anhörigas närvaro vid hjärt-och lungräddning kunde ha både positiva och negativa följder. Många sjuksköterskor menade att om anhöriga får chansen att närvara under HLR skulle det hjälpa dem vidare i sorgeprocessen men också att anhörigas närvaro kunde också leda till långvariga psykiska konsekvenser och ogynnsamma minnesbilder av patienten.

Ledarskap är en viktig faktor för att en verksamhet ska fungera bra, och det är chefens uppgift att se till att det fungerar. Syftet med studien är att undersöka om chefens kommunikation, motivation, konflikthantering och närvaro påverkar upplevelsen av ledarskapet inom äldreomsorgen. Metoden som har använts i studien är kvantitativ där datamaterialet samlades in via enkäter i en grupp på sociala medier. För att ta reda på om det fanns något samband mellan upplevelsen av ledarskapet och de fyra teman så genomfördes hypotesprövningar i form av chi-två test. Teorin beskriver de fyra teman, kommunikation, motivation, konflikthantering samt närvaro och varför det kan vara viktiga delar i ett ledarskap, det är detta som sedan kommer förhållas till i analysen. Denna studie påvisar att många av respondenterna är missnöjda med ledarskapet inom äldreomsorgen. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur nöjda respondenterna är med ledarskapet och chefens kommunikation, motivation, konflikthanteringen samt närvaro. Studien visar att alla fyra teman har starkt samband med upplevelsen av ledarskapet. Det tema som visar starkast samband är motivation och upplevelse av ledarskap. / Leadership is an important factor for a business to function well, and it is the job of the manager to ensure that it works. The purpose of the study is to investigate whether the manager's communication, motivation, conflict management and presence affect the experience of leadership in the elderly care. The method used in the study is quantitative where the data was collected via surveys in a group on social media. To find out if there was any connection between the experience of leadership and the four themes, hypothesis tests were conducted in the form of chi-two tests. The theory describes the four themes, communication, motivation, conflict management and attendance and why it can be important parts of a leadership, this is what will then be related to in the analysis. This study shows that many of the respondents who are dissatisfied with the leadership in elder care. The study also shows that there is a connection between how satisfied the respondents are with the leadership and the manager's communication, motivation, conflict management and attendance. The study shows that all four themes are strongly associated with the experience of leadership. The theme that shows the strongest connection is motivation and experience of leadership.

Syftet med studien var att undersöka om tillståndsbaserad mindfulness kan överföras mellan personer genom rösten. Fyrtiotre försöksdeltagare i åldrarna 18–75 år varav 17 kvinnor och 26 män exponerades i randomiserad ordning för fyra inspelade ljudfiler: två med röster som tillhör personer med hög respektive låg tillståndsbaserad mindfulness, ett lugnt klassiskt musikstycke samt tystnad. Förändringen i tillståndsbaserad mindfulness mättes med välbefinnandeinstrumentet International Positive and Negative Affect Schedule Short-Form (I-PANAS-SF). Välbefinnandet mättes före och efter exponering för ljudfilerna och förändringarna analyserades med separata t-tester som inte visade på några signifikanta effekter. Skillnaderna i förändrat välbefinnande mellan ljudfilerna analyserades med en ANOVA som visade på en signifikant skillnad mellan musikstycket och rösten som tillhör en person med låg tillståndsbaserad mindfulness samt mellan musikstycket och tystnad. Förslag på förbättringar av experimentuppställningen för att höja validitet och reliabilitet i mätningen diskuteras. / The purpose of this study was to investigate if state mindfulness can be transferred between people through the voice. Forty three participants within the age span of 18-75; 17 women and 26 men; were exposed to four audio files in randomized order containing a voice belonging to a person at a high level of state mindfulness, a voice belonging to a person at a low level of state mindfulness, a calm piece of classical music and silence. The change in state mindfulness was measured with the wellbeing schedule International Positive and Negative Affect Schedule Short-Form (I-PANAS-SF). Wellbeing was measured before and after exposure to the audio files and the changes were analyzed with separate t-tests that revealed no significant effects. The differences in changes of wellbeing between the audio files were analyzed with an ANOVA resulting in av significant difference between the classical piece of music and the voice belonging to a person at a low level of state mindfulness as well as between the classical piece of music and silence. Improvements of the experimental design are discussed.

Aim:Examine primary school teachers experience and experience of how a hig school (grades 7-9) works to promote attendance at the school. Methods: The survey used a qualitative inductive approach, meaningful selection, semi-structured interwiews and a qualitative content analysis. Results: The results presents with three main categories Attention Attendance, Municipal level intiatives and early interventions is important. The results shows that in the work to promote attendance at school, relationships between students and a reliable adult are an important component. Municipal-level intiatives may look different, but are based on creating the conditions for students with low attendance at school to be able to return to functioning schooling. Early intervention for students with hig absenteeism is important. Conclusion: The attention-grabbing problem of problematic absence affects both the individual and the community unless measures are promptly initiated. For students who do not complete the education, it can lead to lower conditions in the labor market and poorer health. This study highlights the importance of erly efforts to promote attendance.

I vår studie har vi haft som syfte att undersöka hur pedagogernas kunskaper om anknytning påverkar deras närvaro och förhållningssätt i den fria leken. Tidigare forskning har visat att pedagogernas närvaro i den fria leken påverkar barnets anknytning till sekundära omsorgspersoner, som till exempel i förskolan. Det har framkommit från studier att den kunskap som erbjuds pedagogerna används i bemötandet av barnen i den fria leken. Vår studie utgick från en kvalitativ metod där vi intervjuade tre förskollärare och en barnskötare. Den insamlade empirin har synliggjort pedagogernas tankar kring närvaro med syfte att fungera stöttande och utforskande inom vissa ramar. Resultatet av vår studie har visat att goda kunskaper om anknytning är en förutsättning för att skapa trygga relationer till barnen i den fria leken. I läroplan för förskolan (2018) står det beskrivet hur förskolan ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Det står vidare hur förskolan ska stimulera barnens samspel och ta hänsyn till barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Pedagogernas förhållningssätt ska präglas av ett synsätt som uppmuntrar till lek och ge barnen tid, rum och ro att leka de lekar som de själva tar initiativ till (Lpfö, 2018). Lpfö (2018) skriver vidare hur alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och att när pedagogerna deltar i leken på ett lämpligt sätt kan det uppmärksamma faktorer som begränsar eller främjar lekens utveckling. För att undersöka hur dessa faktorer påverkar pedagogernas förhållningssätt i den fria leken utefter deras kunskaper om anknytning har vi valt att centrera vår studie inom detta spänningsfält.