Denna studie handlar om hur ett antal lärare förhåller sig till läxor. Avsikten är att ta reda på hur lärarna definierar en läxa, varför de använder läxor i sin undervisning och vad de anser att läxorna har för effekter på deras elever. Studien är av intresse då läxor enligt oss uppfattas som något självklart trots att det inte nämns i skolans styrdokument. Att ta reda på lärarnas uppfattning om läxor ger oss en djupare förståelse för varför läxor ges ut inför vårt framtida arbete som lärare. Undersökningen sker via en kvalitativ undersökningsmetod genom samtalsintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med sex utvalda lärare som arbetar i årskurs 1-3 på en specifik skola. Lärarna är eniga om att en läxa är något som utförs i hemmet eller på utsatt tid i skolan. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna ger ut läxor är på grund av att tiden inte räcker till i skolan. Studien visar att läxan används som ett komplement till undervisningen. Lärarna är överens om att läxan ska bidra till något bra för eleverna både kunskapsmässigt och i hemmet. Dock finns en baksida som tyder på att läxor kan ha andra effekter på eleverna. Lärarna menar att orättvisor i hemförhållandena orsakar att eleverna får olika mycket hjälp och kan genom detta uppleva läxorna på olika sätt.

Sexual abuse is well known problem in society, but less in a sport context. Protection organizations and their work to prevent children from getting hurt in a physically manner as well as emotionally has developed to become increasingly more relevant since the research in the field has gone forward. Previous research has investigated who usually commits sexual actions against children and how the situations expresses itself. Since the research about sexual abuse in sports generally has been qualitatively oriented it has raised questions about a need to investigate the problem through a quantitative perspective by studying the extent. The purpose of this study has thereby been aiming at a sport context in a middle-sized city to investigate how widespread the experienced insecurity in relation to sexual abuse is. The method for the study was questionnaires to keep the respondents totally anonymous. Results showed that experiences of sexual abuse occurred within the researched group, where 7,14% stated experiences of sexual abuse in shape of caresses, degrading comments and invites through social media. Results also expressed the emotional effects the exposed ones felt in shape of anger, fear and a feeling of unfair treatment. The main conclusion of the study is that more actions is needed to prevent sexual abuse in sports since the victim quantities are not down on zero. For instance, more rigorous suitability checks of leaders for children groups. But also spreading the conventions of children’s rights.

Bakgrund Diabetes mellitus är en utbredd icke smittsam sjukdom som bidrar till stor sjukdomsbörda, särskilt i samband med komplikationer till sjukdomen. Behandling utförs till stor del av patienten själv, vilket ställer stora krav på egenvård. Behandlingen består av både livsstilsoptimering och insulin eller peroral antidiabetika. Allvarliga komplikationer uppstår om patienten inte är under god behandling, varför interventioner för främjad egenvård är av relevans när patienten är i behov av stöd. Syfte Syftet var att beskriva effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus. Metod Designen på denna studie var icke systematisk litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara denna litteraturöversikts syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre identifierade kategorier: kunskap och förståelse, självförmåga och empowerment samt fysiologiska effekter. Utifrån dessa kategorier beskrivs effekterna av interventioner för främjad egenvård. I resultatfynden fanns effekter såsom förbättrat kunskapsläge hos patienterna, stärkt självförmåga och förbättrat HbA1c. Slutsats Goda effekter av interventioner fanns där patienterna hade fått personcentrerad vård, god patientutbildning, fysisk aktivitet och stöd från andra patienter eller vårdpersonal. Förbättrade fysiologiska effekter och förbättrad hälsa var genomgående resultatfynd, där HbA1c och självförmåga var framstående fynd. Förbättringar fanns även i patienternas kunskapsnivå och förståelse för sjukdomen och behandling. Denna litteraturöversikt skulle med fördel kunna kompletteras med vidare studier för bredare klinisk tillämpbarhet. / Background Diabetes mellitus is a widespread non communicable disease that contribute to a great disease burden, particularly when complications emerge. The treatment of diabetes mellitus is most commonly performed by the patient which sets high demands for self-care. The treatment consists of both life style optimization and insulin treatment or per oral antidiabetics. Severe complications will follow if the patients do not have a well-controlled treatment, this is why interventions for promoted self-care is of relevance when the patient is in need of support. Aim The aim was to describe the effects of interventions for promoted self-care among patients with diabetes mellitus. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Database searches were made in PubMed and CINAHL where 15 scientific articles were chosen to answer this literature review’s aim. The scientific articles were compiled into a matrix and an integrated analysis was made. Results The result was compiled from three identified categories: knowledge and understanding, self-efficacy and empowerment along with physiological effects. Interventions to promoted self-care were described from these categories. Among the findings in the results were effects like increased knowledge among patients, improved self-efficacy and improved HbA1c. Conclusions Profitable effects of interventions were found among interventions where patients received person centered care, good patient education, physical activity and support from other patients or health professionals. Improved physiological effects and improved health was an all through result finding, where hemoglobin A1c and self-efficacy were eminent findings. Improvements in patient’s knowledge and understanding of the disease and treatment were also found. This literature review would benefit with supplements from further research for a wider clinical applicability.

Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem planerar, bedriver och utvärderar aktiviteter med fysisk aktivitet i sin undervisning. Dessutom vill studien belysa möjligheter och hinder för utförandet av fysisk aktivitet samt ifall det skapas några effekter av detta arbete. Metoden som användes för att samla in empirin var kvalitativa intervjuer. Den insamlade datan analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys, och därefter med ramfaktorteorin och dess ramfaktorer. I resultatet visar det sig att ramfaktorer som tid, personal, miljö, lokaler, material och ekonomi är en stor del av skolans värld och detta kan både möjliggöra och hindra utförandet av fysiska aktiviteter. Studiens resultat visar att lärare har utsatt tid för planering av aktiviteter, i grupp eller enskilt. Alla lärare i studien erbjuder planerad fysisk aktivitet varje vecka men i varierad utsträckning. Aktiviteterna utgår i många fall från elevgruppen och dess intressen. En återkommande aktivitet som är populär hos samtliga verksamheter är dans och lärarna beskriver att det bidrar till att eleverna rör på sig mer. Vid utvärdering av aktiviteterna varierar lärarnas beskrivningar. De har olika metoder beroende på skolornas olika förutsättningar i form av ramfaktorer. Slutsatserna av studien blir att varje skola har olika förutsättningar och att lärarna visar en medvetenhet om detta. Ytterligare slutsats av denna studie är att fortsatt forskning behöver ske kring effekter som skapas av att utöva fysisk aktivitet.

Norrköpings kommun stÃ¥r inför mÃ¥nga utmaningar gällande den rÃ¥dande tillväxtsituationen. OmrÃ¥det Västra staden, som innefattar stadsdelarna SÃ¥pkullen, Ektorp och Kneippen, ska utökas med cirka 2000 nya bostäder. Västra staden omrÃ¥det omfattar bland annat vägen Skarphagsleden, som idag är en genomfartsled men som med hjälp av projektet ska byggas till en stadshuvudgata. Syftet bakom detta är att barriäreffekten mellan norra och södra Ektorp ska minska, samt att kollektivtrafiken ska förbättras. MÃ¥let följande studie ska uppnÃ¥ är att ta fram ett lämpligt farthinder till den ombyggda Skarphagsleden. Fem olika farthinder har studerats; Actibump, Busskudde, IFD-dämpare, Cirkelgupp och H-gupp, vilka studeras pÃ¥ befintliga platser. Effekterna utvärderas utifrÃ¥n fyra aspekter; trafiksäkerhet, trafikmiljö, miljöeffekter och ekonomi. I början av studien utfördes observationer av farthindren, för att se trafikflöden samt trafikanternas beteenden vid passering av farthindret. Analyser med hjälp av verktyget QGIS har genomförts där omgivningen runt farthindren studerats. TrafikÃ¥tgärdernas effekter jämfördes med varandra för att ta fram vilket farthinder som anses lämpat till platsen. De tvÃ¥ farthinder som utsÃ¥gs relevanta var Actibump och Busskudde. De övriga farthindren ansÃ¥gs inte relevanta med hänsyn till trafikmiljön, trafiksäkerhet och miljöeffekter. Actibump är väl anpassad när det kommer till höga trafikflöden och för tung trafik. Farthindret strävar efter att trafiken ska hÃ¥lla ett jämnt flöde utan att behöva bromsa in vid passering av hindret och sedan accelerera. Detta bidrar till begränsade miljöeffekter samt en god trafiksäkerhet dÃ¥ trafiken hÃ¥ller den tillÃ¥tna hastigheten. Busskudden lämpar sig för större fordon, dÃ¥ de kan passera kudden grenslandes medan personbilar Ã¥ker över kudden och fÃ¥r därmed en hastighetssänkning. Vilken av dessa farthinder beror pÃ¥ vilka aspekter som anses viktigast att ta hänsyn till vid valet av farthindret för att säkerställa en god trafiksäkerhet. Actibump förefaller vara det lämpligaste farthindret vid Skarphagsleden baserat pÃ¥ aspekterna trafikmiljö, trafiksäkerhet och miljöeffekter. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syfte: Syftet med undersökningen är att analysera och undersöka vad anställda som arbetar hemifrån motiveras av och hur distansarbete, som arbetssätt, inverkar och påverkar arbetsmotivationen på kort eller lång sikt. Metod: Denna studie baseras på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades elva respondenter som arbetat på distans på heltid Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att respondenterna motiveras av den högsta motivationsformen, inre motivation. Undersökningen visar även att den digitala omställningen till distansarbete inte haft en direkt negativ effekt på respondenternas motivation. Däremot har undersökningen belyst flera problemområden, kopplat till distansarbete, som utifrån ett långsiktigt perspektiv kan få en negativ inverkan på respondenternas motivation. Dessa problemområden har att göra med de villkor som existerar under ett hemarbete, och de förutsättningar som bör existera för att motivation ska utvecklas naturligt, enligt SDT och tvåfaktorteorin.

Syftet med detta kvalitativa forskningsarbete är att belysa och uppmärksamma depositiva effekterna för livemusikbranschen till följd av Covid-19. Detta är användbartoch av intresse för branschen eftersom det kan möjliggöra större ekonomiska ochpersonliga vinster, säkrare evenemangstillgänglighet samt en allmänt bredare förståelseför en vanligen ovanlig bransch och vad en kris likt Covid-19 innebär för den.Forskningsfrågorna riktas således mot hur och vilka positiva effekter och följder somskildras, vilka förändringar det innebär och vad branschen kan ta med sig frånpandemin. För att besvara dessa frågor står fem intervjuer med arrangörer ellerevenemangsproducenter som empirisk grund för arbetet. Resultatet av dennadatainsamling presenteras med en jämförande och analytisk synvinkel under ett ochsamma avsnitt. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till arbetet, frågorna ochmetoden blandat med studiens styrkor, svagheter och förslag till fortsatt forskning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur och varför lärare använder laborativt material i sin matematikundervisning inom taluppfattning, samt undersöka om vilka effekter laborativt material har på elevernas lärande inom taluppfattning i årskurs 1–3. För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort en systematisk litteraturstudie för att hitta vetenskapliga studier om laborativt materials användning inom taluppfattning, som vi sedan har analyserat samt sammanfattat. Vårt resultat visar att lärare använder laborativt material för att underlätta samt stödja elevernas lärande. Vissa lärare använder laborativt material för att göra matematikundervisningen rolig. Resultatet visar även att läraren använder laborativt material som belöning för gott beteende och vägledning. Det framkommer även ur resultatet att användandet av laborativt material gynnar elevernas lärande inom taluppfattning, om användandet av materialet har ett tydligt syfte och en god koppling till det matematiska innehållet.