I takt med att befolkningen i Stockholmsregionen ökar så ökar även exploateringstrycket på grönytorna i regionen. Ekologisk kompensation har pekats ut som ett verktyg som kan användas för att minska förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med att grönområden exploateras. Syftet med detta arbete har varit att studera hur kommunerna i Stockholmsregionen arbetar med ekologisk kompensation samt vilka möjligheter det finns för att utföra kompensationsåtgärder på golfbanor. Utöver det så har även golfbanornas roll i ett eventuellt system med kompensationspool utforskats. Arbetet har främst bestått av en enkät- och intervjustudie som har kompletterats med en litteraturstudie. Sex stycken kommuner svarade på den utskickade enkäten och ytterligare fyra kommuner deltog i varsin intervju. Två stycken golfklubbar har även deltagit och besvarat ett antal frågor. Baserat på resultaten så drar författarna slutsatsen att golfbanor kan, under rätt förutsättningar, vara recipienter för en rad olika åtgärder för ekologisk kompensation. Exempel på åtgärder som utförts på golfbanor för att bland annat bidra till den biologiska mångfalden har identifierats under arbetet, som exempelvis anläggning av dammar för lekande groddjur. Inga säkra slutsatser kan dras om huruvida golfbanor kan delta i kompensationspooler då det ännu är oklart hur ett sådant system skulle se ut i Sverige. / The population growth in the Stockholm region presents challenges for planners, such as increased exploitation pressure on green spaces in the region. Ecological compensation has been identified as a measure to mitigate damages and minimize net loss of biodiversity and ecosystem services in urban areas. The purpose of this report has been to study to what extent municipalities in the Stockholm region incorporate ecological compensatory actions as well as to unravel any potential in utilizing golf courses as recipients when ecological compensations are to be done. Additionally, the possibilities for golf courses to enroll in compensation pools has been examined. Primary method for this report has been interviews and questionnaires, and has been complemented with a literature study. Six municipalities answered the questionnaire and four municipalities respectively two golf clubs participated in interviews. Based on the results it is concluded that golf courses could be the recipient of various projects of ecological compensation under certain conditions. Such compensatory actions are then dependent on local circumstances. Cases where golf courses are subjects for strategic ecological improvements are described, e.g. construction of ponds that support local amphibian fauna. No conclusions could be drawn regarding whether golf courses could participate in compensation pools due to legal uncertainties on how such a system could be established in Sweden.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom enkäter undersöka om det finns en diskrepans mellan det teoretiska begreppet resiliens och den empiriska tillämpningen. För att besvara denna fråga undersöks följande delfrågor: Vad ingår i olika teoretiska resiliensbegrepp? Hur ser innebörden av resiliensbegreppet ut hos svenska krishanteringsaktörer idag? Hur arbetar svenska krishanteringsaktörer för resiliens för att göra städer säkrare i framtiden? Denna studie ska vara till hjälp för krishanteringsaktörer i deras förståelse för vad resiliensbegreppet är och finna kunskap i dessa tre resilienskoncept för att kunna använda det i sitt praktiska arbete när de talar om att arbeta för resiliens. I denna studie har tjugosex stycken enkäter skickats ut till personer som på något sätt arbetar med krishantering. Respondenterna arbetar på olika nivåer (kommun, länsstyrelse, myndighet, privat sektor samt forskare). Forskning och teorier kring resiliens kommer baseras på Brian Walker & David Salt som beskriver ingenjörsteknisk resiliens och ekologisk resiliens i boken Resilience thinking därefter förklarar Ulrich Beck enligt boken Risksamhället hur man måste arbeta för framtiden och inte se bakåt för att planera efter det som skett i dåtid. Pickett, McGrath, Cadenasso & Felson beskriver i sin forskning Ecological resilience and Resilient cities hur hållbarhet är en viktig del i resiliens. Avslutningsvis beskrivs det tredje resiliensbegreppet, nämligen Socio-ekologisk resiliens där Carl Folke lyfter upp vikten av att utveckla resiliens för det socio-ekologiska systemet för att skapa en anpassningsförmåga som möjliggör kontinuerlig utveckling, som ett dynamisk adaptiv samspel mellan att upprätthålla och utvecklas i förändring. För att kunna minska diskrepansen mellan begreppet resiliens och den empiriska tillämpningen krävs att det först och främst finns en förståelse för och en kunskap om begreppet resiliens. Därefter krävs det en samverkan mellan olika aktörer speciellt att krishanteringsaktörerna tar del av de forskningsresultat som framkommer för att kunna implementera det praktiskt och på så sätt få nya innovativa idéer att arbeta efter. / The purpose of this qualitative study is through survey investigate if there is a discrepancy between the theoretical concept of resilience and the empirical application. To answer this question this study examines the following issues: What is included in various theoretical resilience concept? What is the meaning of the resilience concept at the Swedish crisis management actors today? How does the Swedish crisis management actors use resilience to make cities safer in the future? This study will be helpful for crisis management actors in their understanding of what the resilience concept and find the knowledge of these three concepts to use it in their practical work when they talk about working for resilience. In this study, twenty-six questionnaires was sent out to people who in some way are involved in crisis management. The respondents in this study work at different levels (municipal, county government, government, private sector and researchers). Research and theories of resilience is based on Brian Walker and David Salt describing engineering technical resilience and ecological resilience in the book Resilience thinking then Ulrich Beck explains according to the book Risk Society how one must work for the future and not look backwards and plan because of what was happening in the past. Pickett, McGrath, Cadenasso & Felson describes his research Ecological Resilience and Resilient Cities how sustainability is an important aspect of resilience. Finally the third concept is described, namely socio-ecological resilience where Carl Folke lifts the importance of developing resilience for the socio-ecological system to create an adaptability that allows for continuous development, a dynamic adaptive interaction between maintaining and developing in change. In order to reduce the discrepancy between the concept of resilience and the empirical application it requires, first and foremost an understanding and a knowledge of the concept of resilience. Then it requires a collaboration between various stakeholders especially the crisis management actors to take part of the research evidence and have a will to implement it practically and as a result get new innovative ideas to work with.

Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

<p>The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.</p><p>This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created. Helcom and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan are operating within the framework of Ecological Modernisation and Baltic 21 and the Lighthouse projects within Sustainable Development.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi. Vidare jämfördes männens utsagor med resultat av tidigare forskning på området. Det visade att männen främst såg sin partner och barn som skäl att förändras. Det visar också att olika situationer som de upplevde som krisartade gjorde att de hittade motivation att acceptera hjälp. Vidare att ansvarstagande för sina handlingar, kommunikation och empati har stor påverkan på att hitta motivation och att förändras för de tre männen.</p>

<p>When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÅD, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÅD replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer. Garden city was an expression witch wasinvented in the late 1900th century by a man named Howard Ebenezer. This way toplan a city is about creating buildings in a reasonable size where every house has itsown garden. There is beyound this several other qualitys specific for garden citys.When it comes to ecological planning the lack of obvious choises of inspirationmodels is overwhelming. Many citys applys part of the ecological thinking but fewuses the whole concept.The territory that this report is about is geographicly oriented in the northeast ofVarberg in the outskirts of a village called Trönninge. The territory has earlier beanused for agriculture purposes. During the process of making the illustration planmodels over this property the topografic condition has been payed attention to. Allthree of the illustration planpreposals has been gone througt seperatly to acive thecaracter of its inspiration model. The area of a nursury school with a landrecomondation of 5000 m² exists in all three proposals.During the planning accordig to SCAFT/TRÅD adaptation of its traffic planningsolution has been used as far as it is possible. The final proposal contains a relativelyseparated plan where the different areas has its own caracter concerning buildingtypes. The illutsration plan proposal with inspiration collected from the garden citycontains a much more mixt building planning but it contains a more pronouncedquarter fealing than the other proposals. In the proposal inspierd by ecologicalplanning the point of the compass determined the location of the buildings. The bestlocation to receive the most sun as possible is east-west whith one of the buildigslongest sides facing the south.To be abel to understand the illusration plan proposals better they nead to bereachable when the description is overviewd. The area has a couple of geographicdeviation in form of two cliffs wich create intresting conditions and has been keeptintact in all three of the illustation plan proposals.</p>

Städer förtätas och de hårdgjorda ytorna, där vatten inte kan infiltreras i marken, ökar. I kombination med klimatförändringar och en framtida ökad nederbörd leder det till översvämningsrisker när dagvattnet, som rinner på marken, ska hanteras av underjordiska rörledningar med begränsad kapacitet. Dagvattnet drar även med sig föroreningar och bidrar till försämrad vattenkvalitet i stadsnära vattendrag. En lösning på problematiken kan vara att införa en ekologisk hantering av dagvattnet, som med naturliknande system av grönytor, dammar och öppna avledningskanaler både renar och fördröjer avrinningen. Utifrån förutsättningarna i ett pågående förtätningsprojektet vid Flygaregatan i Halmstad, som fungerat som exempelområde, har ekologiska dagvattenlösningar i städer studerats. Syftet med studien är att se över vilka möjligheter som finns för att införa ekologiska dagvattensystem och hur ett sådant skulle kunna tillämpas inom planområdet. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, platsbesök och beräkningar, men på grund av dagvattenhanteringens många dimensioner har antaganden och förenklingar varit nödvändiga. Resultatet visar att ekologiska dagvattenlösningar kan reducera föroreningshalterna i dagvattnet till acceptabla nivåer och dessutom fördröja avrinningen, vilket minskar översvämningsriskerna och dagvattnets negativa påverkan på stadsnära vattendrag. Utifrån förutsättningarna vid Flygaregatan bör det vara möjligt att tillämpa inslag av ekologisk dagvattenhantering inom planområdet. De många fördelarna med ekologiska system gör att det dessutom bör vara möjligt och eftersträvansvärt att införa sådana inslag vid liknandeprojekt i framtiden. / As cities grow and become denser the hard surfaces, where water cannot be infiltrated through the ground, increases. Rain fall is also expected to increase, due to climate change, and the combination of both scenarios will most likely lead to greater risks of flooding, as large volumes of stormwater runoff must be handled by limited underground pipes. Urban stormwater is, added to that, often polluted and affects the quality of streams and lakes close to cities. A solution to the problems might be to integrate sustainable urban drainage systems (SUDS) that handle stormwater by the same principles as in nature, where green areas, ponds and open ditches both purifies and slows down the urban runoff. By mapping the specific conditions within the ongoing development project at Flygaregatan in Halmstad, which has been used as an example site, the possibilities of SUDS have been investigated. The purpose of the study is to see what parts of SUDS that are possible to use in cities and to come up with a suggestion of how such a system could be integrated within Flygaregatan. The study is based upon a review of literature, interviews, calculations and study visits. Due to the complex nature of urban stormwater some assumptions and simplifications have although been necessary. The results show that SUDS can reduce the pollution in urban stormwater to acceptable levels and, added to that, delay the runoff which decreases the risks of flooding. From the perspectives at Flygaregatan it should be possible to integrate SUDS within the site and considering the many positive effects of SUDS it is then suggested that such systems should also be used in similar construction projects in the future.

Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet. / Institutions are be/e/ing urged today to bring in sustainable development as part of the education, which is the foundation for this thesis purpose. University of Halmstad established in year 2013, the Sustainable Development Committee where one of the goals is to make students and staff aware of the work. We as students have never been in contact with the concept and from there have an interest in what social psychology can contribute to the expansion of sustainable development in an institution. The essay is based on a qualitative study based on empirical material collected from interviews with members of the Commission for Sustainable Development in an institution of higher learning. The purpose of the study is to seek an understanding of the barriers and opportunities that may arise in the implementation of guidelines for sustainable development at a higher education institution. The study gives an overview of some of the barriers and opportunities that arise in its implementation. The main focus lies in the basis of our social psychological knowledge to understand the ecological importance of communication, both through text and humans and between humans. We believe that it is the communication that is the basis for coordination of actions. The thesis theoretical emphasis is found in Niklas Luhmnnas system theory, Dorothy Smiths institutional ethnography and Johan Asplunds theory of ”social responsiveness”. The results show that coordination locally is partially affected by translocal coordination and interpretation, and understanding has a significant impact on the coordination of efforts to promote ecological awareness.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

Bakgrund: I en värld som genomgår förändrade samhällstrender och där människor blir mer och mer medvetna om sociala- och miljömässiga konsekvenser är det viktigare än någonsin att införliva detta i de affärsmässiga organisationerna. Ett sätt att implementera detta förhållningssätt i verksamhetsstyrningen är genom att anamma begreppet CSR. CSR utförs med hänsyn till ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i samband med företagets ansvar gentemot berörda intressenter. I och med den ökade befolkningstillväxten och efterfrågan på bostäder har fastighetsbranschen ett stort ansvar gällande hållbarhetsaaspekterna. På grund av de rådande utmaningarna kring hållbar utveckling som företag och samhälle står inför tillkom Agenda 2030. Denna tillsammans med CSR bör införlivas i företagens strategier och mål för ett gynnsamt resultat.  Problem: Det har tidigare utförts forskning som menar att det finns ett starkt samband mellan miljön, samhället och ekonomisk utveckling. I och med den ökade efterfrågan på hållbara fastigheter och de åtstramande regelverken blir hållbarhetsaspekterna och CSR allt viktigare inom fastighetsbranschen. CSR är ett begrepp som studeras kontinuerligt, dock oftast med fokus på om CSR är lönsamt. Denna studie kommer att beröra CSR kopplat till syftet som allmännyttiga fastighetsbolag arbetar för.  Problemformulering: Hur och varför implementerar allmännyttiga fastighetsbolag CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter. Studien kommer att belysa likheter, skillnader och eventuella mönster som kan urskiljas mellan de studerade företagen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med allmännyttiga fastighetsbolag och kommuner på tre orter i Sverige. Den teoretiska referensramen har utformats med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor.  Resultat: Resultatet av studien visar att de allmännyttiga fastighetsbolagen inte arbetar med begreppet CSR, istället anses det vara en synonym till hållbar utveckling. Begreppet införlivas därför indirekt i verksamheten genom arbetet med ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Även allmännyttans samhällsansvar kan ses som en del av CSR-arbetet. Implementeringen av CSR sker genom mål, arbetsprocesser och uppföljning, dessa processer sammankopplas även med Agenda 2030. Fastighetsbolagen anser att nuvarande- och potentiella hyresgäster är de viktigaste intressenterna, vilket gör att bolagen anpassar sitt arbete efter dessa. Genom önskemål och krav ifrån hyresgästerna har dessa därför en stor möjlighet att påverka fastighetsbolagen.