Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?

Abstrakt Denna studie utfördes i en kontext där det saknades tidigare forskning i Sverige som fokuserade på stödpersonalens utbildningsbakgrund inom anpassad skola. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om utbildningsinnehållet inom de nationella yrkespaketen för barn och fritids-, samt vård och omsorgsprogrammet, och att undersöka i vilken utsträckning utbildningens innehåll matchar kompetenskraven som ställs på stödpersonal i deras praktiska utövning inom anpassad skola. Denna undersökning genomfördes med hjälp av dokumentstudie och summativ kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om stödpersonalens yrkesroll har avslöjat en mångfald av arbetsuppgifter, vilket har bidragit till en fördjupad förståelse av kompetenskrav som är nödvändiga inom detta område. Genom kategorisering och kodning av det insamlade materialet framkom att det fanns skillnader i utbildningarna, vilka inte fullt ut överstämde med de identifierade kompetensbehoven enligt tidigare utredningar. Studiens utfall har visat på att utbildningen för elevassistenter har en tydlig inriktning på pedagogik och lärande. Samtidigt har den avslöjat brister i vissa områden, inklusive bristande kunskap om specifika funktionsnedsättningar och förmåga att möta omvårdnadsbehoven hos elever med betydande funktionsnedsättningar. Resultaten av studien har indikerat att utbildningen för undersköterskor primärt inriktar sig på individuell omsorg, omvårdnad och medicin, och detta uttrycker en framträdande betoning på ett kategoriskt perspektiv. Samtidigt har det framkommit att det kategoriska perspektivet fortsätter att vara dominerande även inom den svenska anpassade utbildningen. Parallellt med detta har vård- och omsorgssektorn genomgått betydande förändringar med en ökad betoning på kompetensförsörjning och en högre status för undersköterskor. I kontrast till dessa framsteg har utbildningssektorn, specifikt när det gäller stödpersonal, inte genomgått motsvarande förändringar. Dessa ojämnheter kan resultera i en obalans där undersköterskor överrepresenteras vid rekrytering till stödpersonaltjänster inom anpassad skola. En möjlig konsekvens av denna obalans är att det relationella perspektivet, med dess inriktning på interaktion och inkludering, riskerar att hamna i skuggan. Detta kan innebära att fokuset inom anpassad skola fortsätter att ligga främst på omsorg och omvårdnad snarare än att främja elevernas akademiska prestationer, en utveckling som har varit föremål för kritik under de senaste åren.

Building upon the genuine interest regarding consensus about the learning-process, the pur-pose of this study is to examine special teachers´ and teacher-assistants´ vision regarding their teaching in a Swedish upper secondary school for pupils with learning disabilities, focusing on their own priorities within their profession. Based on my own experiences as a teacher-assistant and a special teacher in the Swedish compulsory school and upper secondary school for pupils with learning disabilities,The ambition is to be able to draw conclusions from the study's focus groups and how the pro-fessionals discuss different concepts that form the basis of the present study. My hope is that this study will provide knowledge about these central concepts which are “foundation, collabora-tion, curriculum, consensus, development, learning, independence, relationships, teaching, knowledge, adaptations and care”.In order to get the special teachers´ and teacher assistants´ views on the teaching and what the focus is in the teaching, the focus groups were divided into two groups, one with special teach-ers and one with teacher assistants. The reason for this was to allow the participants to speak freely and discuss based on their own view of their professions in interaction with others in the same situationFrom the data gathered in this study, one can conclude that special teachers and teacher assis-tants work in a sociocultural perspective where interactions between the different parties are seen as the most important aspect within their teaching. The results also show that the school in question has a good integration between the professions. However, the term consensus has proven difficult to interpret in connection to dealing with the students and may be used as a topic for future studies.

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

This study aims to research the student assistant’s workplace situation at the after-school center, wherein we examine the various differences between how school leaders, parents and guardians aswell as student assistants handle their duties at the after-school center. These questions are as follows, ”What duties should the student assistant role encompass”, as well as”Which differences exist in the support which students with special needs receive during school hours respective to after-school hours”. This study derives its information from qualitative research and scripted and improvised interviews. Our results demonstrate a clear link that the student assistant plays a vital role with the work of supporting special needs children. Since it has been difficult acquiring prior research regarding the student assistant’s role at the afterschool center we’ve had to draw parallels between the small amount of existing research regarding the student assistant’s work during school hours.

Den här studien syftar till att synliggöra hur elevassistenter som arbetar hos elever med synnedsättning upplever sitt uppdrag och yrkesroll. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och tidigare forskning. Studiens resultat grundar sig på elevassistentens berättelser om sina upplevelser och erfarenheter. Fenomenologin står fast vid att respondentens upplevelser och erfarenheter är det som är i fokus i studien. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna kontaktades av syncentralen eller fått information från specialpedagogiska skolmyndigheterna om studiens syfte och mål. Studien bygger på berättelser från fyra elevassistenter om deras upplevelser och erfarenheter kring uppdraget samt yrkesrollen. Resultatet visar på oklara förhållanden gällande elevassistentens uppdrag och yrkesroll i skolans verksamhet. Det framgår att elevassistenterna huvudsakligen arbetar med hjälpmedel, syntolkning eller lärarens arbetsuppgifter. I det framgår även att skolledningen behöver utveckla sin kunskap kring elevassistentens uppdrag och yrkesroll hos elever med synnedsättning. Fortbildning både efterfrågas och behövs inom hela denna verksamhet. / This study aims to highlight how student assistants working with students with visual impairment perceive their assignment and professional role. The study is based on a phenomenological approach and previous research. The study results are based on the student assistant's stories about their impressions and experiences. The phenomenology firmly holds that the respondent's impressions and experiences are in the focus of the study. The study was conducted with semi-structured interviews. The respondents were contacted by the vision center or received information from the special education school authorities about the purpose and objectives of the study. The study is based on stories from four student assistants about their impressions and experiences regarding the assignment and the professional role. The results show ambiguous relationships regarding student assistant assignments and professional role in school activities. It can be seen that the student assistants mainly work with aids, visual interpretation or the teacher's tasks. It is also evident that the school management needs to develop their knowledge regarding the assignment and the professional role of the student assistant for students with visual impairment and continuing education is needed throughout the operations.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

Syftet med studien var att undersöka elevassistenters uppfattningar om vad den stöttning de ger till elever i särskolan bidrar till för elevens kunskapsutveckling. Studien har en kvalitativ ansats. En intervjustudie har genomförts med åtta elevassistenter. Empirin har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att stöttningen har olika karaktär och att elevassistenterna riktar sin stöttning mot både elever och lärare. Förutsättningar för stöttning i form av samverkan och lärarens insats påverkar både elevassistentens roll och den stöttning som möjliggörs. Ett anmärkningsvärt resultat är att elevassistenter tycks ha ett motiv att avlasta läraren genom att helt eller delvis ta över planerings- och undervisningsansvaret avseende enskilda elever. Då studiens resultat ställs i relation till hur scaffolding förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv uppstår frågor och funderingar, viktiga att lyfta i samtal mellan lärare och elevassistenter för att kvalificera – utveckla och fördjupa – en samverkan. Elevassistenter bidrar till bättre förutsättningar för elevens lärande och kunskapsutveckling i särskolan. Om lärarens undervisning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på scaffolding framstår samverkan kring förståelsen av vad stöttning är, stöttningens preciserade syfte, innehåll och vuxnas roller i klassrummet som helt centralt. / The purpose of the study was to investigate paraprofessionals perceptions of what the support they give to students in special schools for children with learning disabilities contributes to the student's knowledge development. The study has a qualitative approach. An interview study was conducted with eight paraprofessionals. The empirics have been analyzed through a thematic content analysis. The results show that the support has a different character and that the paraprofessionals direct their support towards both students and teachers. Conditions for support in the form of collaboration and the teacher's efforts affect both the paraprofessional role and the support that is made possible. A remarkable result is that paraprofessionals seem to have a motive to relieve the teacher by taking over all or part of the planning and teaching responsibility regarding individual students. When the results of the study are set in relation to how scaffolding is understood from a social constructivist perspective, questions and considerations arise, important to raise in conversations between teachers and paraprofessionals to qualify - develop and deepen - a collaboration. Paraprofessionals contribute to better conditions for the student's learning and knowledge development in the special school. If the teacher's teaching is based on a social constructivist perspective on scaffolding, collaboration around the understanding of what support is, the specified purpose of support, content and the roles of adults in the classroom appears to be absolutely central.

Syftet med denna essä är att undersöka hur elever med NPF (neuropsykiska funktionsnedsättningar) kan bli inkluderade i skolan och på fritidshemmet, samt öka kunskapen kring hur lärare ska bemöta elever med NPF. Denna uppsats är skriven i essäform. I essän delar jag med mig av händelser där dilemman uppstått från min yrkeserfarenhet gällande en elev med NPF. I början av essän försöker jag, genom att berätta om några konkreta händelser från mitt arbete som assistent till en pojke med NPF, få läsaren att se vad mitt arbete innebär. Essän har fyra frågeställningar som uppsatsen utgår från: Hur ska jag inkludera elever i behov av stöd på bästa sätt på fritidshemmet men även i klassrummet? Vilka kunskaper hade jag behövt för att möta Noel på bästa sätt? Vem ansvarar för Noels skolgång och tillvaro? Vad hade behövts för skapa en hållbar arbetssituation för mig? Essän avslutas med en reflektion kring resultatet som framkommit i essän. Jag har genom denna essä kommit till slutsatsen om att teoretisk kunskap är en viktigt del i arbete med elever med NPF. / The purpose of this essay is to investigate how students with NPF (neuropsychiatric disabilities) can be included in school and at the after-school center, as well as increase knowledge about how teachers should treat students with NPF. This article is written in essay form. In the essay, I share events where dilemmas have arisen from my own professional experience regarding a student with NPF. At the beginning of the essay, by telling a story about my own work with a boy with NPF, I try to involve a readers a wittnes of my work etails. The essay deals with four questions on which the essay is based: How should I include students in need of support in the best way in the after-school center but also in the classroom? What knowledge would I have needed to meet Noel in the best way? Who is responsible for Noel's schooling and existence? What would have been needed to create a sustainable work situation for me? The essay ends with a reflection on the results that have emerged in the essay. Through this essay, I have come to the conclusion that theoretical knowledge is an important part of working with students with NPF.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några elevassistenters erfarenheter av att hantera frågor som rör elevers personliga och kroppsliga integritet, med särskilt fokus på gränser för kroppslig närhet i grundsärskolans dagliga praktik. De metoder som tillämpades var narrativa intervjuer med en kvalitativ design. Den teoretiska ramen utgörs av socialkonstruktivistisk teori med en narrativ ansats samt skriptteori. Intervjuerna utfördes på tre olika grundsärskolor i två olika kommuner och primära data innefattar intervjusvar från sex elevassistenter. Det mest framträdande i analysresultatet är att elevassistentens uppdrag att hantera elevers personliga och kroppsliga integritet i grundsärskolan, innefattar en komplex praktik som inrymmer en mängd olika dilemman. Elevassistenternas brist på och behov av att prata om, reflektera, samverka, skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt kring frågor som rör elevers personliga och kroppsliga integritet i grundsärskolans dagliga praktik – bland annat utifrån otydliga läroplaner, brist på pedagogisk utbildning, tabun, varierande synsätt, den egna osäkerheten på området; men i synnerhet utifrån att elever i grundsärskolan är en särskilt utsatt grupp. Samtidigt framstår samverkan och särskilt samverkan mellan grundsärskola och grundskola, och gemensamma strategier, som framgångsfaktorer i arbetet med elevers personliga och kroppsliga integritet. Vidare visar studien att det är viktigt att uppmärksamma och medvetandegöra alla de aspekter som påverkar grundsärskoleelevers gränser för kroppslig närhet. Begränsande oreflekterade normer visar sig leva kvar i grundsärskolans dagliga praktik, vilket lyfter fram ett behov av normkritiskt tänkande. Studien belyser komplexiteten i elevassistentens roll som handlar om att skapa en nära relation och samtidigt ge elever utrymme att träda fram som subjekt. Elevassistenten framstår i studien vara en viktig förebild i arbetet med att utveckla grundsärskoleelevers personliga och kroppsliga integritet. / The purpose of the study was to contribute knowledge regarding a few student assistants’ experiences of dealing with issues related to the students’ personal integrity and physical integrity, along with special focus on boundaries for physical proximity in special school practices. The method used was narrative interview with a qualitative design. The theoretical framework consists of social constructivist theory with a narrative approach and script theory. The interviews were conducted at three different special schools in two different municipalities. The primary data was interview answers from six student assistants. The most prominent analysis result found that the student assistant’s task of managing students’ personal and physical integrity in special school includes a complex practice, which contains a number of different dilemmas. The student assistants lack of communication, including talking about, reflecting, and collaborating, to create consensus and common approaches to issues regarding personal integrity, and physical integrity in special school daily practice, along with – unclear curricula, lack of pedagogical education, taboos, varying approaches, and their own uncertainty in the field; but especially on the basis that students in special school are a particularly vulnerable group. At the same time, collaboration, and especially collaboration between special school and primary school, along with joint strategies, appear as factors which lead to success in the work with students personal and physical integrity. Furthermore, the study shows that it is important to pay attention to, and raise awareness of, all the aspects that affect special school student’s boundaries for physical proximity. The limitation of unreflected norms proves to still exist in the practice of special school, which highlights a need for norm-critical thinking. The study highlights the complexity of the teaching assistant’s role, which involves creating a close relationship and, at the same time gives students space to emerge as a subject. The study made clear that the student assistant is an important role model in the work of developing the personal and physical integrity of special school students.