Elevassistans är en av stödåtgärderna som kan aktiveras för elever i behov av särskilt stöd. Skolans rektor har genom sin tolkning av styrdokumenten stort inflytande över om elevassistenter anställs i den lokala skolverksamheten. Syftet med uppsatsen är att ge en situerad bild av elevassistenter som social praktik. Detta görs genom att belysa anledningar och förutsättningar som påverkar utformandet av det lokala elevassistentuppdraget. Dataunderlaget bygger på kvalitativa intervjuer med sju rektorer på olika kommunala grundskolor inom samma län. De transkriberade intervjuarna har senare bearbetats genom en tillämpning av kvalitativ innehållsanalys. För ytterligare perspektiv förankras uppsatsens begreppsvärld inom ett sociokulturellt kunskapsperspektiv sammanfört med en tillämpning av multimodal designteori. Den tes som skapar riktning i den teoretiska undersökningen är att utforska plan, situerad handling och diskrepansen däremellan. Resultatet visar en variation på hur elevassistenter får plats i organisationen och vilket syfte elevassistans får som stödåtgärd. Två olika anställningsförfaranden för elevassistenter identifieras som påverkar hur elevassistans organiseras. Rektorernas beslut om elevassistans baseras bland annat på tolkningar av lokala förutsättningar, som tillgång till alternativ kompetens samt konstruktiva attityder kring elever i behov av särskilt stöd. Rektorn tillsammans med elevhälsoteamet har enligt styrdokumenten och resultatet stort inflytande över särskilt stöd. Det lokala elevassistentuppdraget skräddarsys efter skolorganisationens tillfälliga behov och formas ytterligare av hur olika aktörer tolkar stödåtgärden. Elevassistentuppdraget blir som en brygga mellan normalitet och avvikelse. Elevassistenterna som har fått tillsvidareanställning beskrivs som skickliga. Deras erfarenhetsbaserade spetskompetens samt konstruktiva attityd gentemot elever i behov av särskilt stöd är eftertraktad hos skolorganisationerna. Elevassistans som stödåtgärd kan samtidigt strukturellt bidra till att negativa strukturer kring elever i behov av särskilt stöd förstärks. Däribland kan elevassistans som stödåtgärd ses som en tydlig markör för vilka elevers stödbehov som den lokala skolorganisationen har svårt att tillgodose.

No description available.

Sammanfattning Jaros, Karolina & Magnusson, Josefin (2021). Möjligheter, utmaningar och hinder vid starten på gymnasiet för elever i behov av stöd. Specialpedagogprogrammet, Institution för skol­utveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp.  Förväntat kunskapsbidrag  Arbetet kan bidra med kunskap kring hur mottagandet- och den första tiden på gymnasiet fungerar för elever i behov av stöd och därmed synliggöra möjligheter, utmaningar och hinder. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur elever i behov stöd upplever sin första tid på gymnasiet samt specialpedagogers erfarenheter av mottagandet på gymnasieskolan. Ett övergripande mål är att i förläng­ningen bidra med kunskap om hur gymnasieskolor på olika sätt kan underlätta övergången från grundskolan för elever i behov av stöd. Hur upplever eleverna i behov av stöd den första tiden på gymnasiet ur ett lärande- samt socialt perspektiv? Vilka möjligheter respektive hinder och utmaningar framträder i eleverna i behov av stöds- samt specialpedagogernas berättelser gällande övergången till- och mottagandet på den nya gymnasieskolan?  Teori Den teoretiska utgångspunkten är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell samt tolkningar av denna. Även andra systemteoretiska koncept med koppling till den utvecklings­ekologiska modellen används. Metod Studien utgår ifrån kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tre special­pedagoger och fem elever på gymnasiet har intervjuats. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades med informanternas samtycke. Vi har inspirerats av hermeneutiken för att tolka empirin.  Resultat Resultatet i studien visar att samtliga elever upplevde sig få stöd och trivdes på sin nya skola men att det var ett stort steg att börja på gymnasiet. Fastän eleverna i studien inte ansåg sig ha några större svårigheter vid starten på gymnasiet visar resultatet på diverse utmaningar. Ett glapp tycks finnas mellan högstadiet och gymnasiet. En utmaning för eleverna efter stadiebytet var bland annat den höjda akademiska arbetsbördan samt det ökade egna ansvaret med studieplanering och läxor.  Specialpedagogerna ansåg sig använda olika metoder för att snabbt identifiera vilka elever som behöver stöd. Något de såg som positivt för arbetet vid mottagandet av nya elever. Det framkom dock brister med arbetet som behöver utvecklas vidare för att förbättra övergångsprocessen från högstadiet.  Specialpedagogiska implikationer  Resultatet visar bland annat på vikten av en helhetssyn kring elevernas skolsituation. Detta kräver ett, för eleverna, gynnsamt samarbete i organisationen samt mellan gymnasie- och högstadieskolor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet som arbetar motelever i behov av särskilt stöd anger bedriva sin undervisning. Svaren på frågeställningarna hittadesgenom kvalitativa intervjuer av ett antal skolor inom en större stad i Sverige och viktiga arbetssätt förgenerell verksamhet, inkludering och delaktighet uppmärksammades. Vidare genom en tematiskanalysmetod kunde resultat utrönas som visade hur pedagogerna förhöll sig till sina olika aktiviteter.Resultaten visade att aktiviteter såsom vardagliga rollspel, utomhusaktiviteter och tematiska aktivitetervar något som stod centralt hos samtliga skolor, samt att eleverna i behov av särskilt stöd oftast fickhjälp och stöd vid urval kring olika aktiviteter men att deras önskemål skulle stå i fokus. Att dessaelever även skulle vara inkluderade inom ordinarie fritidshem och tillsammans med övriga klasser varockså något som lades mycket vikt på, då det framgick att pedagogerna ansåg att alla eleversvälmående ökar av att känna en tillhörighet. Som slutsats uppmärksammades att aktiviteterna sompedagogerna framhävde inte var markant annorlunda från ordinarie fritidshemsverksamhet, men att detkrävs ett progressivt tänk och att pedagoger vågar experimentera med sin undervisning för att bidra tillett mer inkluderande fritidshem.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap och förståelse om rektorer och specialpedagogers uppfattning av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Detta för att vidare undersöka hur organisatoriska förutsättningar kan påverka elever i behov av särskilt stöd och att inte alla elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de är berättigade till. Forskning visar på att det rådande kategoriska perspektivet hos rektorer bidrar till att elever ses som bärare av svårigheter jämfört med det relationella perspektivet som specialpedagoger ofta intar. I det sistnämnda ställs elevens svårigheter i relation till omgivningen och de krav som finns. Ur ett internationellt perspektiv ses att resursbrist i skolan kan ge konsekvensen då ordinarie undervisning prioriteras istället för det särskilda stödet. Något som får konsekvenser för vilket stöd elever får. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer vilka utgör studiens empiriska underlag. Genom systemteorin har empirin analyserats för att undersöka hur de olika nivåerna i skolans verksamhet påverkar arbetet kring särskilt stöd. Även specialpedagogiska perspektiv som det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet har använts för att bidra till en mångfald av perspektiv i synen på hur rektorer och specialpedagoger ser på elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att rektorer och specialpedagogers syn på faktorer som påverkar elever elevers stödbehov skiljer sig åt och då utifrån de kategoriska och relationella perspektiven som även tidigare forskning visar på. Nytt som framträder är de olika dilemman rektorer och specialpedagoger ställs inför när de beslutar dels var resurser ska gå och vilka som ska få ta del av tillgängliga stödinsatser. Här behöver rektorn förhålla sig till att vara pedagogisk ledare men även ledare för en organisation som har en stram budget och påtryck ovanifrån i form av politiska beslut, läroplan och dylikt. Dilemman här blir mellan att välja på att prioritera den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd vilka bägge får olika konsekvenser för verksamheten. Specialpedagogen ställs inför dilemman där denna måste välja vilka elever som ska få särskilt stöd även om detta innebär att stöd kan brista eller i värsta fall utebli. Det kan här tänkas finnas utrymme för att undersöka hur valen utifrån dessa dilemman påverkar elevers måluppfyllelse och mående vilka bägge bitar kan komma att påverka deras framtid.

Syftet med studien var att undersöka om och i vilken utsträckning samt på vilket sätt en elev och dennes vårdnadshavare har varit delaktiga i den pedagogiska utredningen och i utformningen av de planerade stödinsatserna. Syftet var vidare att undersöka vilka av de planerade stödinsatserna som genomförts, ge elevens beskrivning av hur detta har upplevts samt vilka insatser som ur elevens perspektiv varit främjande samt om inkludering och/eller delaktighet har uppnåtts. För att besvara frågeställningar och syftet genomfördes studien som en fallstudie med kvalitativ och explorativ ansats. Fallstudien hade som kriteriet för urval att eleven hade fått särskilt stöd i skolan. För datainsamling användes triangulering genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av skolans dokumentation. Eleven och dennes vårdnadshavare intervjuades. Studien grundar sig i fem specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv på lärande samt delaktighet utifrån ett individupplevt perspektiv. Slutsatser som framkommer utifrån resultat är att det kategoriska perspektivet dominerar arbetet med stödinsatser. Vidare förfaller det som att de specialpedagogiska perspektiv skolan antar och graden av delaktighet hos elev och vårdnadshavare kommer att avgöra hur väl arbetet med stödinsatser lyckas. Slutligen påvisar studien att även särskiljande lösningar kan vara inkluderande. Det gäller dock att inkluderingen måste omfatta alla områden i lärmiljön, både de sociala, fysiska samt pedagogiska miljöerna.

Vår förhoppning med studien är att bidra med ökad förståelse kring begreppet inkludering och hur elever i behov av särskilt stöd placeras i olika skolsammanhang och vad som ligger till grund för placeringen. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger inom olika skolformer resonerar kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Fokus riktas mot inkluderingsbegreppet och hur man väljer att placera de elever som på olika sätt är i behov av särskilt stöd. De tre frågeställningarna till vårt syfte är: Hur ser rektorer och specialpedagoger på begreppet inkludering? Finns skillnader i resonemanget mellan rektorer och specialpedagoger kring organiseringen av elever i behov av särskilt stöd? Hur resonerar rektorer och specialpedagoger kring inkludering i förhållande till styrdokument? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och här lyfts den proximala utvecklingszonen. Med hjälp av det relationella och det kategoriska perspektivet har vi analyserat vårt material. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Fyra rektorer och tre specialpedagoger på fem olika skolor har intervjuats. Datamaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk forskningsansats. Citat som är betydelsefulla för våra frågeställningar har valts ut och grupperats efter fyra olika teman. Det framkommer i våra intervjuer att endast en av fem skolor vi besökt har en särskild undervisningsgrupp på sin skola. De andra skolorna har valt att inkludera elever i behov av särskilt stöd i de ordinarie klassrummen. En-till-en-undervisning förekommer på några av skolorna. Vår slutsats i studien är att det viktigaste inte är var eleven placerad utan vad som är bäst för individen. När det talas om inkludering i datamaterialet kan man urskilja att det talas både om didaktisk, social och rumslig inkludering.

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur integreringsarbete har utvecklats över tid? I denna studie har fyra intervjuer skett med två specialpedagoger och två rektorer som finns på olika skolor och kommuner. Dessa respondenter redogör för deras uppfattningar, upplevelser och erfarenheter kring integreringsarbete. Detta genom att tala om hur integreringsarbete ser ut i deras skolor. För att analysera insamlings materialet har samverkansperspektiv och teorin om den nära utvecklingszonen tillämpats. Resultaten visar att integreringsarbete och dess nivå varierar mycket mellan respondenternas skolor. Där finner man skolor som har fortfarande en lokal integrering till skolor med en påbörjad social integrering. Dessa skillnader bland annat beror på bristande samverkan och samverkanskompetens inom båda skolformerna, samt viljan hos de inblandade aktörerna. I studiens diskuteras även för- och nackdelar med integrering samt möjligheter respektive hinder vid integrering. Respondenternas svar varierade kring deras uppfattningar av begreppet integrering, där vissa uppfattade det som positiv medan andra bara som negativt. Nyckelord: elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, integrering, inkludering, hinder, möjligheter, fördelar, nackdelar, samverkan. / Abstract The aim of this study is to investigate how integration work has evolved over time. In this study, four interviews have been conducted with two special educators and two principals from different schools and municipalities. These respondents describe their perceptions and experiences regarding integration work, by talking about how this work is carried out in their schools. To analyze the material, the cooperation perspective and the theory of the near development zone have been applied. The results show that the level of integration work vary widely between respondents' schools. There are schools that have a local integration, with a social integration just started. These differences are due, among other factors, to insufficient cooperation and cooperation skills in both school forms, as well as the willingness of those involved. The study also discusses the pros and cons of integration, as well as possibilities and obstacles to integration. Respondents' responses varied around their perceptions of the concept of integration, where some perceived it as positive while others as negative.Keywords: pupils in need of special support, elementary school, integration, inclusion, barriers, opportunities, advantages, disadvantages, cooperation.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet och pedagogernas kompetens kring ämnet. Datainsamlingen gjordes genom att skicka ut enkäter till fritidslärare, fritidspedagoger och specialpedagoger på olika skolor i Sverige. Vid analysen av datan användes deskriptiv statistik och tematisk innehållsanalys för att koda svaren utifrån olika teman kopplade till forskningens fokus. Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori samt det relationella perspektivet för att tolka och förstå resultatet bättre. Resultatet visar att leken har stor betydelse för den sociala kompetensen hos elever i behov av särskilt stöd eftersom eleverna i leken får träna på rollekar, samspel och turtagning som gynnar deras sociala relationer. Men även pedagogens närvaro och kompetens visar sig spela stor roll för elevernas förutsättningar i leken. Vår slutsats är att om leken ska ha en betydelse för elever i behov av särskilt stöd behöver en pedagog vara närvarande men det kräver då att pedagogen har tillräckligt med kompetens om hur de ska agera i dessa situationer. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>