The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g. knowledge, accessibility and infrastructure around the ICT tool.To identify each pupil’s most successful way of learning with ICT, communication between pupil and teacher were essential.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt ämne i skolor världen över och denna studie kan vara av intresse för lärare, specialpedagoger, skolledare och lärarutbildare. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera lärares erfarenheter och uppfattningar av användningen av IKT för elever i behov av särskilt stöd som går i vanliga klasser, och att finna sambandet mellan IKT och inkludering. Vidare identifierades omständigheter och strategier för att göra arbetet med IKT mer inkluderande. En enkätstudie genomfördes med 92 lärare och kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare i tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatet indikerade att IKT användes för elever i behov av särskilt stöd i alla åldersgrupper, vanligast användes datorn för skrivande och ordbehandling. IKT skulle kunna användas för att kompensera för olikheter och bidra till inkludering för elever i behov av särskilt stöd, men då behöver undervisningen anpassas med tanke på elevers behov samt att tekniken bör integreras med pedagogiken. Uppfattningarna om vad inkludering innebär varierar och inkludering ses huvudsakligen som kunskapsmässig, vilket kan leda till både social och fysisk exkludering. Undervisningen i vanliga klassrum anpassades inte alltid för alla elevers behov och IKT verktyg användes ofta av elever i exkluderande miljöer. För att göra IKT användningen mer inkluderande behöver kunskap till lärare, utrustning och tid. Implikationer för praktiken är att lärare behöver mer utbildning i att använda IKT för elever i behov av särskilt stöd och att specialpedagogen bör ses som en handledare för lärarna. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara fler liknande studier eller studier om möjligheterna med en-till-en för elever i behov av särskilt stöd. / Information and communication technology (ICT) is a current issue in schools around the world and this study may be of interest to teachers, special education teachers, school leaders and teacher educators. The aim of this study was to describe and analyze teachers’ experiences of and perceptions on information and communication technology (ICT) use for students with special educational needs (SEN) in general educational settings and to find the relationship between ICT and inclusion. In addition to that, conditions and strategies in order to make ICT use more inclusive were identified. A questionnaire survey was carried out with 92 responding teachers and qualitative interviews were made with four teachers. The results indicated that ICT was used for SEN students in all age groups, most commonly the computer was used for writing and word processing. ICT could be used as a way to bridge the gap to inclusion and compensate for differences and contribute to inclusion of students with special needs but in order to do that teaching should be adapted to students’ needs and pedagogy ought to be integrated with technology. Though, the perceptions of what inclusion is differs and inclusion is mainly seen as didactic, which can lead to social and physical exclusion. Teaching in mainstream classrooms was not always adapted to all students’ needs and assistive technology was often used by students in exclusive settings. In order to make the use of ICT more inclusive, teachers need knowledge, equipment and time. Implications for teachers and teacher educators are that teachers should become more educated about ICT for SEN and that special education teachers should be seen as supervisors for teachers. Suggestions for further research could be more similar studies or studies about the possibilities with one-to-one for students with special educational needs.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger uppfattar och resonerar kring sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Arbetets syfte och frågeställningar har sin grund i att vi upplevde att forskningsfältet inom detta område för fritidshemmet var begränsat. Vi ville därmed genom vårt examensarbete bidra till forskningsområdet inom fritidshemmet. I vårt examensarbete har vi besvarat frågeställningar som utgår från hur fritidspedagoger och fritidslärare uppfattar och motiverar sitt arbete med socialt lärande för de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Studien har den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där vi genomförde fem intervjuer med utbildad fritidspersonal, såsom fritidslärare och fritidspedagoger, från två olika skolor i södra Sverige. Analysen tog avstamp i våra två teoretiska utgångspunkter: relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. I vårt resultat och analys för arbetet har vi redovisat hur våra informanter uppfattar sitt arbete med socialt lärande samt hur de motiverar sitt arbete med det, specifikt för de elever som de anser vara i behov av särskilt stöd. I vår analys har vi belyst att det finns olika tankar huruvida elevers behov är beskrivit ut ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, det vill säga om det tillskrivs individen eller om det är något som skapas i den miljö som eleven befinner sig i.

For a long time, inclusion or inclusive education (IE) has been high on the agenda both internationally and in Sweden, not least since the signing of the Salamanca Declaration in 1994 and the ratification of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities in 2006. These call for inclusion to be the norm and are guided by the principle that all pupils, regardless of needs, feel that their social, emotional and academic needs are being met. Since the introduction of Lgr11 (2011), the most recent Swedish curriculum, special educational needs (SEN) should be seen as arising out of educational environments and methods that are not adapted enough to be accessible to a wide diversity of pupils. Despite a significant body of research into inclusive education, several researchers raised that few studies focused on the pupil perspective, few were collaborative and few focused on all pupils, that is to say, their focus lies only on pupils with SEN. Arguably, selecting certain groups to investigate goes against the ethos of inclusion and risks missing information from pupils experiencing difficulties that are not yet identified.  When considering factors impacting feelings of inclusion, many studies have raised the importance of socio-emotional functioning alongside academic self-concept. This collaborative study looks at how included pupils in a free school in Stockholm feel, with a focus on whether there is a difference between the pupils’ perception of inclusion depending on whether they have self-reported SEN or not, what grade they are in and their gender. This is measured using a new instrument, the ‘Perception of Inclusion Questionnaire (PIQ) - student version’, which is also being validated as a tool for measuring inclusion in Sweden. Results indicate clearly that pupils with SEN feel significantly less included than their typically-developing peers across all three scales, emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept. In addition, grade has an impact, with pupils in Grade 8 having lower feelings of emotional inclusion, social inclusion and academic self-concept than in Grade 5. This difference was apparent for all pupils but the effect was greater in pupils with SEN. Gender returned insignificant results on all three scales. Another interesting result is that more pupils self-report actual or suspected SEN than the school reports, indicating that there are a number of pupils with difficulties who would be overlooked in studies that do not include all pupils. The Swedish version of the PIQ for Students has been validated.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling. Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull. / The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement. The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika synsätt som lärare i fritidshem har på arbetet med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd i skolan och fritidshemmet. Frågeställningarna författarna har i studien är: Vad innebär begreppet "inkludering" för lärare i fritidshem? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd? Undersökningens datainsamlingsmetod är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och respondenterna som deltar är åtta lärare i fritidshem. Resultatet analyseras utifrån dilemmaperspektivet där resultatet synliggör två dilemman som handlar om innebörden av begreppet inkludering och tillvägagångssätt i arbetet med inkludering. Resultatet visar att respondenterna arbetar med inkludering genom anpassningar, stöttning i skolan, rastaktiviteter och styrda aktiviteter i fritidshemmet. Utifrån resultatet uppfattar respondenterna att begreppet inkludering är när det finns en gemenskap där alla får vara med. / The purpose of this study is to increase knowledge about different views teachers in after-school programs have about the work with inclusion and inclusion of students in need of special support in school and after-school programs. The questions at issues of the study are: What does the concept of inclusion mean to teachers in after-school programs? How do the teachers in after-school programs work with inclusion and inclusion of students in need of special support? The data collection method of the study is qualitative semi-structured interviews and the respondents who participate in the study are eight teachers in after-school programs. The result is analyzed from the dilemma perspective and the result makes two dilemman visible that is about the meaning of the term inclusion and the course of action in the work with inclusion. The result shows that the respondents work with inclusion by adjustments, support in school, restactivities and controlled activities in after-school programs. By the result it shows that the respondents perceive that the term of inclusion is when there is a community where all students participate.

This literature study's purpose was to examine the link between linguistic difficulties and mathematical difficulties. The study has examined, with the help of previous research in this field, what links exist between these difficulties. The study listed a sample of research reports and literature concerning students with general linguistic difficulties but also those students who have Swedish as a second language as well as students with dyslexia. The underlying aim of this study was to serve as an inspiration for teachers. It highlights whether there are links between these difficulties, how you as an educator can see these difficulties and handson advice on adaptations that can be made to help these students. The study's results show a clear link between linguistic difficulties and difficulties in mathematics. The study shows that it may be due to many different causes, but that a link exists in many cases. The study also results in adaptations to help teachers and prospective teachers to see the connection between these difficulties, how they can be discovered and how they can be helped.

This thesis has two overarching aims. The first is to generate further knowledge about Swedish independent schools, specifically regarding the organisation and provision of special support and how these relate to special educational traditions and inclusive education. This is conducted through four empirical studies, utilising data gathered in two total population survey studies. The first survey was a total population study of Swedish independent compulsory schools (N = 686, response rate = 79%), and results from this study are presented in articles I, II and IV. Article III presents results derived from a total population survey of special pedagogues (SENCOs) and special education teachers in Sweden educated according to the degree ordinances of 2001, 2007 and 2008 (N = 4252, response rate = 75%). Article I contains a general description of special education issues in the total population of independent schools. Article II continues with comparisons of these issues in different groups of independent compulsory schools. Article III studies differences in organisational prioritisations regarding special support and special educators in municipal and independent schools. Finally, article IV presents qualitative content analysis of over 400 responses regarding special support at independent schools. The second overarching aim of the thesis is to further develop the discussions initiated in the articles about how special education and inclusive education can be understood in light of the education reforms that introduced the independent schools. A critical theoretical analysis and contextualization of the empirical results from the articles is conducted to explain and describe the consequences of the new (market) education paradigm. Results show that, generally, the independent schools have not challenged special educational traditions to a significant degree. Rather, traditional conceptions, explanations and organisational measures are reproduced, and in some cases enhanced, by market mechanisms. However, there are great differences between the different types of schools with regard to both their perspectives on special education and their organisational approaches. There are also indications that the principle of choice is limited for this pupil group as compared to some other groups. Additionally, the increasing clustering of pupils in need of special support at certain schools replicates a system with special schools. In this case, market mechanisms are contributing to a system that is in contradiction to the idea of an inclusive school system. The theoretical interpretation of the results suggests that Skrtic’s theory can largely explain the empirical patterns found. However, his theory gives rise to different predictions or potential scenarios depending on what parts of his theory are underscored. Moreover, his theory must be complemented with additional perspectives to more fully account for diversity within the results, particularly as the results indicate that discourses/paradigms of special education and inclusive education often occur simultaneously and can thus be seen as expressions of practices taking place in a complex social and political environment. Keywords: Special education; inclusion; school choice; education reform; independent schools; compulso-ry schools; pupils in need of special support, SENCOs; special education teachers; critical pragmatism; Thomas M. Skrtic / Denna avhandling har två övergripande syften. Först, att generera kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, specifikt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd, samt hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering. Fyra empiriska studier presenteras med data från två stora forskningsprojekt. Det ena var en totalpopulations undersökning av fristående grundskolor (N=686, respons=79 %), resultat från den presenteras i artikel I, II och IV. Artikel III presenterar resultat från en totalpopulations undersökning av specialpedagoger och speciallärare i Sverige, utbildade enligt examensförordningarna från 2001, 2007 och 2008 (N=4252, respons: 75 %). Artikel I beskriver specialpedagogiska frågor inom hela populationen av fristående skolor i generella termer. Artikel II gör jämförelser mellan olika grupper av fristående skolor, artikel III beskriver skillnader i specialpedagogisk organisation mellan fristående och kommunala skolor i termer av specialpedagogers och speciallärares anställningssituation och artikel IV presenterar resultat av en kvalitativ innehållsanalys av över 400 svar om särskilt stöd i fristående skolor. Det andra övergripande syftet är att utveckla den teoretiska diskussionen som initierades i artiklarna, om hur specialpedagogik och inkludering kan förstås i ljuset av de utbildningsreformer som presenterade skolval och fristående skolor i Sverige. En kritisk teoretisk analys och kontextualisering av de empiriska resultaten från artiklarna genomförs för att förklara och beskriva konsekvenserna av de nya (marknads) paradigmet inom svensk utbildning. Resultaten visar att de fristående skolorna inte har utmanat specialpedagogiska traditioner i någon högre grad generellt. Traditionella synsätt, förklaringar och organisatoriska lösningar reproduceras, till och med förstärks, av marknadsmekanismer. Däremot så är det stora skillnader mellan olika skolor, både vad gäller specialpedagogiska perspektiv och organisatoriska lösningar. Det finns också tecken på att skolvalet kan vara begränsat när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom riskerar en samling av elever i behov av särskilt stöd på vissa skolor att reproducera ett system med specialskolor, något som inte är i linje med ambitioner för ett inkluderande skolsystem. De teoretiska tolkningarna av resultaten visar att Skrtic’s teoretiska verktyg kan till en hög grad förklara de empiriska resultaten. Däremot kan olika scenarier skapas beroende på vilka delar av hans teorier som betonas. Dessutom behöver hans teorier kompletteras med tilläggsperspektiv för att förklara variationen i resultaten. Nyckelord: Specialpedagogik; inkludering; skolval; utbildningsreformer; fristående skolor; grundskolan; elever i behov av särskilt stöd, specialpedagoger; speciallärare; kritisk pragmatism, Thomas M. Skrtic / Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd / Speciella yrken? – om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Practically all pupils leaving the nine-year compulsory school continue their studies at the upper secondary school, which consequently faces the challenge of meeting the whole range of varying needs and conditions of students. Daily school practice is constituted by a number of communicative contexts, formal as well as informal. In these social and linguistic contexts, conversations are held about and with students. The dissertation, which focuses on students in need of support, is expected to contribute to the creation of knowledge about how communication and interaction constitute daily work and how this ultimately may be manifested in exclusion and inclusion processes during the upper secondary school education of the young. The research is directed at the organisation of the work of the upper secondary school as well as at students’ experience of and learning from their participation, communication in various contexts and their own learning. The dissertation has its point of departure in the communicative relational perspective (KoRP), which is founded on socio-cultural theory formation. In addition, concepts from dramaturgy have been used as analytical tools for deepened analysis and interpretation of interaction. The study is ethnographic and longitudinal in its nature. During slightly more than three years of field work, eleven case study students have been followed on their journey through upper secondary school education. The outcome indicates the complexity of the upper secondary school, where communication and actions in a number of communicative contexts not always have the expected effect. To formal contexts that shall have a precautionary and supportive function belong pupil welfare team meetings, transition conferences and class meetings. For the group of case study students, however, these turn out to have limited significance. Among other things, the study uncovers how work organisation, mediational tools and the interaction of participants may become obstacles. Further, waiting for support efforts as well as inadequate collaboration between various communicative contexts have negative consequences for students concerned. For students who prosper in spite of complicated schooling and life situation in general, the experience of participation in a community of friends has a prominent position, but above all participation in one’s own learning process appears to be a decisive factor. This calls for continuous talks and follow-ups, in which teachers and not least class teachers/mentors have a central role. / I stort sett alla elever som lämnar grundskolan fortsätter sina studier i gymnasieskolan, som därmed står inför utmaningen att kunna möta hela variationen av elevers skiftande behov och förutsättningar. Skolans dagliga praktik byggs upp av en mängd kommunikativa kontexter, formella såväl som informella. I dessa sociala och språkliga sammanhang förs samtal om och med elever. Avhandlingsarbetet riktar intresset mot elever som av olika skäl har bedömts vara i behov av stöd och studien förväntas utgöra ett bidrag till kunskapsbildningen om hur kommunikation och samspel konstituerar den dagliga verksamheten samt hur detta i sin förlängning kan ta sig uttryck i exkluderings- och inkluderingsprocesser under ungdomarnas gymnasieutbildning. Forskningsarbetet är inriktat dels mot organiseringen av gymnasieskolans verksamhet och dels mot elevernas upplevelser och erfarande av sin delaktighet, kommunikationen i olika kontexter och det egna lärandet. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), som vilar på en sociokulturell teoribildning. Därtill har begrepp hämtade från dramaturgin använts som analysverktyg, för fördjupad analys och tolkning av samspelet. Studien har en etnografisk och longitudinell karaktär. Under drygt tre års fältarbete har elva fallstudieelever följts på resan genom den gymnasiala utbildningen. Resultatet visar på gymnasieskolans komplexitet, där kommunikation och handlingar inom en rad kommunikativa kontexter inte alltid får förväntad effekt. Till formella sammanhang som ska ha en förebyggande och stödjande funktion hör elevvårdsteamsmöten, överlämnings- och klasskonferenser. För gruppen av fallstudieelever visar sig emellertid dessa ha en begränsad betydelse. Studien blottlägger bland annat hur verksamhetens organisering, medierande verktyg och aktörernas samspel kan bli till hinder. Vidare får väntan på stödinsatser och bristande samverkan mellan olika kommunikativa kontexter negativa konsekvenser för berörda elever. För elever som når framgång trots en komplicerad skolgång och livssituation i övrigt, får upplevelsen av delaktighet i en kompisgemenskap en framskjutande plats, men framförallt framstår delaktigheten i den egna lärandeprocessen som en avgörande faktor. Detta ställer krav på kontinuerliga samtal och uppföljningar där undervisande lärare och inte minst klassföreståndare/mentor intar en central roll. / "Villkor och förutsättningar för delaktighet, kommunikation och lärande i gymnasieskolan" - ett projekt vid Göteborgs Universitet, IPD, Enheten för specialpedagogik