Problemområde: Som lärare har jag fått erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. •Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått?•Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd?•Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande?•På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande?Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP. I den redovisade forskningen presenteras studier huvudsakligen rörande inkludering, delaktighet och skolorganisation, bemötande och lärande samt elevers upplevelse av lärande. Metod: I studien har ett frågeformulär besvarats av 86 elever på fyra olika gymnasieskolor. Tyngdpunkten i materialet har varit elevernas fritextsvar som tolkats med inspiration av hermeneutiken. Resultat och analys: Eleverna menar att bemötandet är av stor betydelse och efterfrågar ett engagerat, respektfullt och likvärdigt bemötande. Elevernas uttömmande fritextsvar i frågeformuläret tyder på att detta är ett ämne som eleverna reflekterar över. Svaren visar på metakognitiv kompetens hos eleverna och en syn på relationernas betydelse vilket går i linje med aktuell forskning som tagits upp i arbetet. Eleverna pekar på ett cirkulärt samband mellan bemötande, motivation och lärande. Kunskapsbidrag: Resultatet pekar på att ett gott bemötande inte bara skapar förutsättningar för ett lärande ska kunna ske utan också genererar själva lärandet genom de psykologiska effekter det medför. Studien ger också anledning att anta att det finns vinningar med att skolan tar vara på elevernas kunskap kring sina egna lärprocesser i utformandet av stöd.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att bidra till en organisation med medvetenhet om bemötandet betydelse för elevers lärande. I mötet med elever och föräldrar bör specialpedagogen arbeta för att stimulera eleverna till att utveckla och ta vara på sin metakognitiva kompetens. Genom ett synsätt där man värdesätter elevernas förståelse för sina läroprocesser kan stödet anpassas för att bättre passa elevens behov. Detta kan samtidigt göra att eleven blir mer motiverad att arbeta med det som är svårt. Studiens resultat ger idéer till vidare forskning om hur man inom skolan kan ta vara på elevernas tankar och funderingar i ämnet och öka graden av delaktighet, engagemang och därmed lärande hos eleverna. Specialpedagogen har en central roll i att bidra till att skapa och upprätthålla en skola som i hög grad präglas av gott bemötande och goda relationer. Specialpedagogen har också ett viktigt ansvar i att arbeta för en organisation som gör att eleverna vill vara delaktiga.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete – tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher – with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen. Vi har även utifrån observationer fått en tydlig bild av hur undervisningen samt arbetet i klassen fungerar, som även har varit en grund för intervjuerna. Vårt resultat visar att klasslärarens arbete underlättas delvis om det finns resurspedagog som arbetar på 100 % samt en resurspedagog på 50 % i klassen.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer. Vidare har vi analyserat de här områdena utifrån vår litteratur och tidigare forskning. Vi fann att resultatet visar på att skolans sociala mål har större betydelse än kunskapsmålen för eleverna på resursskolan. Det viktigaste arbetet, enligt våra informanter är att eleverna ska uppleva trygghet, trivas och må bra i skolan, för att sedan fokusera på kunskapsmålen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige. / A school for everyone, in Thailand? A qualitative interview study from a teacher- and parentperspective between a Swedish private school in Thailand and the school in Sweden.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog. De medverkande pedagogerna är verksamma på två grundskolor i olika delar av Skåne. Vår slutsats är att ett samarbete mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog är grundläggande, därav är det viktigt att samtliga parter öppnar upp för dialog i vilken konstruktiv kritik är tillåten. Ett sådant samarbete skulle kunna öka möjligheterna för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori.Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande. Sedan belyses inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Därefter studeras undervisning om procenträkning genom observationer och intervjuer i två klasser år 7. Dessa data ligger till grund för ett undervisningsförsök som genomförs i skolår 6 om procent. Studien visar, att lärare kan skapa situationer, där elever i matematiksvårigheter kan uppleva undervisningen i matematik mer meningsfull. Undervisningsförsök utifrån matematisk modellering visade sig ge elever i behov av särskilt stöd erfarenheter och upplevelser av ett samband mellan verklighet och matematik i ett inkluderande sammanhang. / The Percentage Project. Experimental teaching in mathematics in school year 6 focused on pupils in special needs in mathematics.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev. Angående utvecklingen av elevens muntliga färdigheter använder respondenterna sig av varierade lärarstilar och arbetssätt, men samtliga har stort fokus på att genom respektive lärarstil och arbetssätt skapa en god klassrumsmiljö, samt att använda målspråket i så stor utsträckning som möjligt. Således kan det konkluderas att det inte är en enskild lärarstil som bidrar främst till inkludering av eleven, utan främst lärarens inställning till fenomenet, vilket gällande den muntliga framställningen i engelska 5 främst involverar klassrumsmiljön och ett frekvent användande av målspråket.

Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra till att öka kunskapen om hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i gymnasieskolan. Diagnosen autism är ett spektrum och olika individer upplever skolgången olika. Ju fler intervjuer som publiceras i detta ämne, desto bredare blir kunskapen om hur dessa elever kan uppleva stödåtgärder i skolan. Tidigare kartläggningar från bland annat Skolverket visar att elever med autism generellt har en lägre måluppfyllelse. Det är därför angeläget att öka kunskapen om hur dessa elever ser på de stödåtgärder som sätts in.SyfteSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper kring hur elever med diagnosen autism ser på sitt eget stödbehov i en gymnasieskola som har begränsat sin antagning till elever i behov av stöd. Framgångsfaktorer utifrån elevens perspektiv har varit i fokus. FrågeställningPå vilka sätt beskriver eleven sitt stödbehov för att klara av studier på ett studieförberedande program, i en skola som begränsat sitt mottagande? Vilka stödåtgärder beskrivs i deras berättelser som särskilt betydelsefulla?TeoriI detta examensarbete har det sociokulturella perspektivet, såsom Vygotskij (1978) beskriver det, varit i centrum. Eleverna befinner sig i olika proximala utvecklingszoner och samspelar och påverkas av omgivningen. Detta samspel bidrar till att olika elever har olika syn på sig själv och de stödåtgärder de upplever som betydelsefulla. Lave och Wengers (1991) teori om sociala praktiker och hur personer i en social praktik går från att vara legitima perifera deltagare till att vara experter, har använts för att analysera materialet. Teorin har också använts för att förklara hur elever ser på sin egen utveckling. MetodExamensarbetets empiri bygger på kvalitativa intervjuer. Fyra elever på en gymnasieskola med begränsat mottagande har intervjuats och materialet har transkriberats.ResultatEleverna beskriver lärarens förmåga att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar som en av de viktigaste stödåtgärderna. Lärarens förmåga att etablera och bibehålla goda relationer är också av vikt. Att få gå i en liten grupp lyfts fram som särskilt betydelsefullt och anledningarna till detta är flera. I den lilla gruppen har läraren mer tid till varje enskild elev. Eleverna säger att de valt skolan med begränsat mottagande just för att de erbjuder mindre grupper. Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie pekar också på mindre grupper som en framgångsfaktor. Det upplevs mindre stigmatiserande av eleverna att be om hjälp när man vet att de andra eleverna möter ungefär samma utmaningar som en själv i ämnena och i sociala situationer. Det utökade lärarstödet blir inte en enskild åtgärd utan ett arbete på organisationsnivå. Det utökade lärarstödet upplevs därför inte som utpekande av eleverna. Betydelsen av att få gå tillsammans med de man upplever som jämlikar är stor. En god struktur efterfrågas också. Schemat ska erbjuda förutsägbarhet och skoldagen ska helst börja och sluta samma tid varje dag. Skriftlig information, att slippa förflyttningar och en miljö fri från störande ljud är också stödåtgärder som nämns. Lärarstödet är direkt avgörande för om eleverna når nästa proximala zon samt avancerar från att vara legitima perifera deltagare till att bli experter i denna sociala praktik. ImplikationerEleverna i studien har sökt en skola med begränsat mottagande då de inte ansett att stödet de fått i en traditionell skola motsvarat deras stödbehov. Främst efterfrågar eleverna utökat lärarstöd, liten grupp och möjligheten att få träffa andra med liknande problematik. Att bli lyssnad på och få vara delaktig i lösningar är sådant eleverna i studien värderar högt. Få traditionella gymnasieskolor erbjuder mindre grupper men studien visar att detta är något eleverna efterfrågar. SlutsatsEleverna i studien berättar genomgående att de ”vill bli hörda”. Att det är deras egna förslag på hur undervisningen ska utformas som ska utgöra grunden för de anpassningar som sätts in. Lärarens bemötande och förmåga att anpassa undervisningen är avgörande för om eleverna känner sig delaktiga. Gruppstorleken samt att det finns fler elever som har ungefär samma stödbehov avgör hur trygga eleverna känner sig i klassen och att de vågar ta emot hjälp.

De senaste åren har det blivit en ökad efterfrågan på specialpedagoger. Detta beror på att allt fler elever som är i behov av särskilt stöd idag går i ett vanligt klassrum. Specialpedagogernas ansvar har ökat, de har fått en bredare arbetsprofil och fler arbetsuppgifter. Detta då det specialpedagogiska området har genomgått en förändring. Syftet med studien var att belysa hur specialpedagogerna arbetade för att hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår i yrkesrollen. I studien användes KASAM och kollektivt lärande som teoretiska utgångspunkter. Studien utgick från en kvalitativ metod, där tre fokusgruppsintervjuer genomfördes. I resultatet framkom vilka utmaningar och möjligheter som specialpedagogerna ställs inför, men även hur de väljer att hantera dessa i sin vardag. Det som därmed blev vår konklusion för studien var hur viktigt det är att alla som är involverade i elevernas lärande innehar den kompetens som krävs. Det har betydelse för att specialpedagoger och pedagoger därefter ska kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov.

Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling. / This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development.