Drottz, Caroline och Edsheim, Oskar (2023). “Den är helt OK, faktiskt” pulsträning och eleveri behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur stor andel elever i behov avsärskilt stöd på en högstadieskola som deltar i styrd daglig fysisk aktivitet, så kallad pulsträningjämfört med övriga elever. Syftet är även att bidra med kunskap kring vad dessa elever självaanser möjliggör respektive hindrar deras deltagande. Denna kunskap kan sedan användas i syfteatt främja deltagandet i styrd daglig fysisk aktivitet för elever i behov av särskilt stöd, vilket isin tur gynnar den fysiska och psykiska hälsan samt inlärningen hos denna elevgrupp.Som teoretisk förankring för studien har vi valt den socialkognitiva teorin och dess trecentrala begrepp triarkisk ömsesidig kausalitet, självreglering och självtillit.För att uppnå studiens syfte används en mixad metod då syftet och frågeställningarna bådehar en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Forskningsdesignen på den mixade metoden är enså kallad förklarande sekventiell design där studien inleds med en kvantitativ del varpå enkvalitativ del följer.Resultaten visar att elever i behov av särskilt stöd deltar i pulsträningen i avsevärt mindreutsträckning än övriga elever. Det beror dels på att de i många fall har anpassat bortpulsträningen eller på att de har hög frånvaro. Elever i behov av särskilt stöd anser att det sommöjliggör deras deltagande i pulsträning är att pulsträningen sker inomhus, att det finnsmöjlighet att välja aktiviteter och bra relationer till klasskamrater och undervisande pedagog.Även aktiviteter som involverar hela klassen, personliga insikter om positiva effekter av fysiskaktivitet, att pulsträningen är en obligatorisk aktivitet, att eleverna tycker det är roligt ochlektionens utformning är saker som möjliggör deltagande.Studien har tydlig specialpedagogisk implikation då det dels handlar om att förebygga ochundanröja hinder i lärmiljön utifrån perspektivet elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare upplever det specialpedagogiska stödet från den samlade elevhälsan, i sin lärarroll samt för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) innefattar elevhälsans uppdrag specialpedagogiska, psykosociala och medicinska insatser. Arbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan lärare och den samlade elevhälsan är betydelsefull för att möjliggöra skolframgång hos alla elever genom inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Trots uppdraget att bedriva arbetet hälsofrämjande och förebyggande så visar studier att detta inte sker i önskad utsträckning utan har tenderat att fokusera på åtgärdande och individuella insatser. Detta är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare. Resultatet visar att ett relationellt synsätt dominerar bland lärare. Över lag framkommer en samstämmighet om att orsaken till elevers svårigheter främst finns i miljön runtomkring eleven. Framgångsfaktorer för specialpedagogiskt stöd från den samlade elevhälsan är enligt lärarna i vår studie en närvarande elevhälsa, förutsättningar för samarbete mellan olika professioner samt kompetensutveckling.

Denna studie är kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka läroplanen och uppdraget hos några anställda som har som målgrupp ”elever i behov av särskilt stöd”. Lärarna har inte likadan vidareutbildning. Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De teoretiska utgångspunkterna är allmänna och gäller även för lärare med grundutbildning. Läroplanen, Lgr 11, griper tag i texten genomgående. Efter vidareutbildning för elever i behov av särskilt stöd kan man få många olika anställningar och uppdrag. Denna undersökning har belyst tre porträtt av två speciallärare och en specialpedagog. De har trots namnet inte samma uppdrag, men i vissa avsnitt har de vissa likheter. I intervjuerna framkommer att alla tre arbetar med elever i behov av särskilt stöd och den mesta undervisningen är organiserad på det viset att den är enskild. Alla tre, fyra med ett bortfall, arbetar på samma skola på landsbygden, dvs inte i storstadsområde. De ser möjligheterna med sitt uppdrag, men det är inte alltid som kunskaperna och kompetensen får chans att komma fram. I resultatredovisningen och analysen blir det tydligt att det finns något karakteristiskt med de lärare som vidareutbildar sig för uppdrag med elever i behov av särskilt stöd. Jag vill dock påpeka att detta är endast tre lärares uppfattning. Teoriavsnittet, med läroplanen som övergripande styrdokument, är valt för att läroplanen är så pass ny att den ännu inte har hunnit implementeras i skolorna, medan man säger att den är en del av uppdraget. Alla tre har de erfarenhet av att ingå i skolans pedagogiska ledningsgrupp. Studien tar även upp förväntningar med utbildning och anställning hos de intervjuade lärarna. En slutsats är: utbildning har betydelse både för att utföra uppdraget och för att få uppdraget. / This study is based on qualitative interviews and literature studies. The aim was to examine the mission statement of teachers who have been targeting “students in need of special support”. The teachers do not have the same training. My essay is about teacher training available to work with pupils with special needs. The theoretical approach is general and also applies to teachers with basic training. The curriculum, LGR 11, grabs the text throughout. After education for pupils with special needs it is possible to have many different jobs and assignments. This study has highlighted three portraits of specially educated teachers. They have, despite the name, not the same mission, but in some sections they have some similarities. The interviews reveal that all three are working with pupils with special needs and most of the teaching is organized in the sense that it is individual. All three, four with a dropout, are working at the same school in a rural area, that is, not in a metropolitan area. They see the potential of their mission, but it is not always that knowledge and expertise have the chance to surface. In the performance reporting and analysis, it becomes clear that there are a characteristic of the teachers in training for the mission with students in need of special support. I would point out that this is only three teachers' perception. Theory section, with the curriculum as an overall policy documents, is chosen as the curriculum is so new that it still had yet to be implemented in schools, while it is part of the mission. All three have experience to be part of the school's educational team. The study also outlines expectations with education and employment with the informants. One conclusion is that education is important both for performing the task and to get the assignment.

<p>Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.</p><p>För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ”en skola för alla” har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.</p><p>Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke. För att uppfylla de-ras behov krävs kunniga och kompetenta personal i skolan. Skolan måste ha en fungerande och tillfredställande elevvård för att kunna nå skolans mål. Skolornas neddragningar på grund av ekonomiska problem gör att barn med dolda funktionshinder misslyckas allt oftare i da-gens skola. Dessa orsakar att barn får ett dåligt självförtroende med upprepade misslyckande och försämrar deras problem.</p><p>Allmänt finns det en del olika faktorer som ligger bakom barn med koncentrations svårighe-ter. De biologisk och ärftliga faktorer samt tillväxtmiljön och deras samhällsställning kan ge-nerellt nämnas. Brist på tid, ekonomi och kunskap i skolorna är det en barriär för att kunna hjälpa barn med svårigheter.</p> / <p>The comprehensive purpose with this paper is to have a look at teacher’s assessment and per-ception of pupils with special educational needs. And further illustrate which possibilities and restrictions they believe to have, to take children with special educational needs into consid-eration and get a view of school situations who children with hidden functional disability and with special educations needs are at the present.</p><p>To get answer to my questions, six teachers inclusive a special teacher for pupils with im-paired disabilities have been interviewed and discussed the psychological and biological fac-tors around children’s development. The historical review gave us a perceptive on how defini-tion of “school for all” has been developed during the time and what is teacher’s opinion on children with special needs today. The central questions were concentrating on teachers un-derstanding of children with concentration difficulty and their opinion on diagnostic of chil-dren with problems. An “including integration” compared to segregating been discussed as well and finally discussed how teachers can help these children.</p><p>Pupils in school are not comparable and these differences must meets carefully. To meet chil-dren’s requirements schools have need of personnel’s competence and proficiency. Schools required having functioning and satisfactory pupil welfare to achieve the aim. Lowering of school resources due to economical problems do that child with hidden functional disability fails more often in schools these days. These effects cause that children get a horrific self-confidence and worsen their problems. Generally, there are different factors behind the con-centrations difficulty. The biological and hereditary factors as well as home environment and their class society can points out in general. Lacking of time, economy and knowledge stops teachers to helping children in school.</p>

Arbetet är  baserat på studier gjorda på en högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med den här studien har varit att försöka ta reda på hur lärare och resurspedagoger tycker att skolan lyckas med sitt särskilda ansvar för de elever som har svårigheter att nå målen i skolan genom att ta reda på hur de tolkar begreppet  ”En skola för alla ”. Respondenterna anser att skolan skall vara likvärdig för alla elever, oavsett vilka förutsättning och behov de har. Metoderna har varit kvalitativa intervjuer med 4 pedagoger som arbetar dagligen med elever som av något skäl är i behov av särskilt  stöd för att nå målen för utbildningen. Resultatet av studien visar på att pedagogerna inte anser att deras skola lever upp till begreppet ” En skola för alla” och att deras skola på allvar måste börja med att skaffa sig en ökad kunskap och förståelse för elever i behov av särskilt stöd. Utmaningarna ligger i att få med sig ledningen och övriga lärare i detta komplexa arbete. Det framkommer även i resultatet att material, lokaler och resurser är väldigt begränsat idag.

<p>The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs?</p><p>I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.</p>

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i. För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ”en skola för alla” har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn. Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke. För att uppfylla de-ras behov krävs kunniga och kompetenta personal i skolan. Skolan måste ha en fungerande och tillfredställande elevvård för att kunna nå skolans mål. Skolornas neddragningar på grund av ekonomiska problem gör att barn med dolda funktionshinder misslyckas allt oftare i da-gens skola. Dessa orsakar att barn får ett dåligt självförtroende med upprepade misslyckande och försämrar deras problem. Allmänt finns det en del olika faktorer som ligger bakom barn med koncentrations svårighe-ter. De biologisk och ärftliga faktorer samt tillväxtmiljön och deras samhällsställning kan ge-nerellt nämnas. Brist på tid, ekonomi och kunskap i skolorna är det en barriär för att kunna hjälpa barn med svårigheter. / The comprehensive purpose with this paper is to have a look at teacher’s assessment and per-ception of pupils with special educational needs. And further illustrate which possibilities and restrictions they believe to have, to take children with special educational needs into consid-eration and get a view of school situations who children with hidden functional disability and with special educations needs are at the present. To get answer to my questions, six teachers inclusive a special teacher for pupils with im-paired disabilities have been interviewed and discussed the psychological and biological fac-tors around children’s development. The historical review gave us a perceptive on how defini-tion of “school for all” has been developed during the time and what is teacher’s opinion on children with special needs today. The central questions were concentrating on teachers un-derstanding of children with concentration difficulty and their opinion on diagnostic of chil-dren with problems. An “including integration” compared to segregating been discussed as well and finally discussed how teachers can help these children. Pupils in school are not comparable and these differences must meets carefully. To meet chil-dren’s requirements schools have need of personnel’s competence and proficiency. Schools required having functioning and satisfactory pupil welfare to achieve the aim. Lowering of school resources due to economical problems do that child with hidden functional disability fails more often in schools these days. These effects cause that children get a horrific self-confidence and worsen their problems. Generally, there are different factors behind the con-centrations difficulty. The biological and hereditary factors as well as home environment and their class society can points out in general. Lacking of time, economy and knowledge stops teachers to helping children in school.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt.   Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan.   Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål.   Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen. Detta skedde genom insatser som; observationer av elev och skolmiljö samt observationer av social interaktion. Därtill lades tid på regelbunden kompetensutveckling i syfte att bland annat utveckla arbetssätt som skapar en brygga mellan det teoretiska och konkreta, som exempelvis att leka och lära via olika sinnen.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all. The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees. The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need.

The terms”inclusion” and” a school for all” are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at “Blommans skola” reasoned about the definition “inclusion”. In order to fulfill the purpose I used the following questions: How do the teachers reason around the two definitions “inclusion” and “a school for all” and how does this school include children with special needs? I chose to work with a qualitative research method and I performed interviews based on an interview guide. The empirical material I gathered was divided into themes in order to analyze how the participants in the study had concluded the central definition inclusion to individualization, pupils with special needs, a school for all and interest and motivation.  The result of my research show that the informants define inclusion as having the same human value regardless and include everyone accordingly even the ones at the moment not present in the classroom. My material shows that it is the segregated integration that dominates the education situations and that the informants think that it is necessary in order to individualize learning. The informants think it is not excluding to have the pupil attend the school best fitted for the individual needs. My conclusion is that “a school for all” needs to be individually laid out, no matter what special needs are required, since all of us have a different way of learning.