Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskaperna i den individuella läsningens funktion i årskurs 1–3 samt de möjligheter och svårigheter momentet kan föra med sig. Empirin tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare, för att studera deras åsikter och tankar kring enskild läsning. Studiens resultat påvisar ett centralt samband mellan betydelsen av olika läskomponenter, motivation och lärarens didaktiska medvetenhet. Med hänsyn till detta kan den individuella läsningens relevans ses som situationsbaserad. Dess funktion varierar beroende på syfte och omkringliggande faktorer, där läsutveckling sällan tycks stå i fokus. Studien utmynnar i en slutsats om att den enskilda läsningen, oavsett syfte och funktion, främst gynnar de elever som har kommit en bit i sin läsprogression.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 använder enskild läsning i sin undervisning. Vi undersökte även vilket syfte den enskilda läsningen hade samt hur lärarna kunde inspirera eleverna till enskild läsning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer samt observationer använts. Resultatet visar att användningen av den enskilda läsningen skiljer sig åt men det huvudsakliga syftet är att eleverna ska bli goda läsare.

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Independent reading is given lower priority in today's teaching. School activities prioritize students' reading ability to a greater extent than student motivation. Both the curriculum and various mapping materials focus more on students' reading development than on students finding reading pleasurable. The purpose of the study is therefore to explore how students' interest in reading is taken advantage of in grades 1-3 and to make visible how teachers work to promote students' fiction reading. The literature on which the study is based has been found by means of information search via various search services. The material that has been analyzed is eight scientific articles, one doctoral dissertation, one report and two research overviews. These are a mixture of international and national studies. The results of the study showed that there are several factors that affect students' motivation. The study places great emphasis on the factors that have a positive effect; internal motivation, strategies to increase students' interest, the teacher's role in the work with reading and the relationship between student and teacher. Extrinsic motivation is also discussed in relation to intrinsic motivation.

För att elever ska öka sin läsförmåga är det centralt att de får läsa mycket samt att de får undervisning och stöd när de ska bearbeta en text. På grund av att alla elever inte får tid till att läsa förlorar de som inte läser delar av sin läsförmåga. Syftet med studien är att utifrån den sociokulturella teorin undersöka hur elever uppfattar den enskilda läsningen i klassrummet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Totalt har tolv elever i årskurs 3 deltagit. När intervjuerna hade genomförts transkriberades de och sedan analyserades de utifrån en tematisk analys i sex olika steg. Resultatet visar att eleverna främst har en positiv inställning till enskild läsning, dock hade de önskat att få välja bok mer fritt. Det har framkommit i föreliggande studie att det finns både för- och nackdelar med det. Eleverna i studien berättar om viktiga aspekter som de behöver när det kommer till enskild läsning, dessa är: val av bok, lärarens stöd, tid till enskild läsning och efterarbete. Detta framkom i analysen av resultatet. / In order for students to increase their reading ability, it is central that they read a lot and that they receive instruction and support when they have to process a text. Since that not all students get time to read, those who do not read lose parts of their reading ability. The aim of the study is to examine, from the sociocultural lense, how students perceive individual reading in the classroom. The study is based on a phenomenographic approach and semi-structured interviews have been used to collect the empirical material. A total of twelve students in year 3 have participated. When the interviews were completed, they were transcribed and then analyzed based on a thematic analysis in six different steps. The results show that the students mainly have a positive attitude towards individual reading, however they would have liked to be able to choose a book more freely. It has emerged that there are both pros and cons to it. The students in the study talk about important aspects that they need when it comes to individual reading, these are: choice of book, teacher's support, time for individual reading and post-work. This emerged in the analysis of the results.

Det här arbetet syftar till att få en tydligare bild på om lärare arbetar med tyst läsning i sina klasser och hur dessa lärare i sådana fall arbetar med det i sina klasser. Undersökningen grundar sig i fyra frågor vilka är: Hur arbetar lärare med tyst läsning? Vad bidrar tyst läsning med för svenskämnet enligt lärarna?Vad för sorts litteratur får eleverna tillgång till att läsa? Skönlitteratur/ fakta m.m.?Vad anser lärare att målet med tyst läsning är för deras elever? Dessa frågor är alla skrivna med utgångspunkt i att verksamma lärare ska kunna svara på dem. Detta gjordes för att studiens huvudsakligen grundar sig i en enkät. Alla de svar som har samlats in analyseras och ses genom ett sociokulturellt perspektiv. Enkäten och den presenterade forskningen visar att lärare arbetar på det sättet som forskningen säger att lärare bör arbeta med tyst läsning, genom att ha det som komplement till den annan läsundervisning. / This work aims at getting a clearer picture of teachers’ work with silent reading in their classes. Do they use silent reading and how in that case are they working with it in their classes? This is based on four questions which are: How do teachers work with silent reading?What does silent reading contribute to the Swedish subject according to the teachers?What kind of literature do students have access to reading? Fiction/non-fiction, etc.? What do teachers think the aim of silent reading is for their students? These questions are all based on the assumption that if given to an active teacher, she should be able to answer them. This was done because the study mainly is based on a questionnaire. All the answers collected are analyzed and viewed through a sociocultural perspective. The questionnaire show that teachers work in the same way as the research say they should with silent reading, which is like a complement to the other reading lectures.

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder:   Behöver den tysta läsningen förändras- varför? Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas? Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande?   Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet.   Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka. För att ändra på detta behövs mer undervisning i lässtrategier. En förändring i momentet tyst läsning är därför av vikt. Om en sådan förändring skulle medföra ökade resultat går inte att säga, det behövs det större undersökningar för att ta reda på.   En förändring från den enskilt tysta läsningen till en tyst läsning där samtalet och innehållet i texten får en större betydelse visar undersökningen är att föredra. Detta innebär inte att den tysta läsningen ska försvinna. Den enskilda läsningen behövs också, då avkodning är en viktig förmåga för att utveckla goda läsare. Däremot visar studien att genom att samtala om lässtrategier, lyfta olika tolkningar och få ett dialogiskt klassrum där elevernas frågor är av vikt, kan vi utveckla bättre läsare i skolan. / The aim of this study is to see if the silent reading in the early school years in Sweden needed to change. The purpose was also to see how this educational moment could change and what benefit the students learning could have of this change. To answer this aim some question was written. These where:   Does the silent reading need to change - why? How can the silent reading in school develop? How can the development of this educational moment benefit the students’ lifelong learning and reading skills?   The study where executed thru a literature study with both research- and other literature material. These where analyzed thru Vygotskijs and the sociocultural perspective on learning.   The study shows that the reading ability in Swedish school has dropped and continues to drop. To change this down going pattern more education in reading strategies are necessary. A change in the silent reading is therefore important. The study cannot say if a change would increase Swedish students reading ability. A larger research is needed to see this.   A change in the silent reading, from an individual work, to a moment where the conversation and content of the text get larger space, are something the study shows as an important change. This does not exclude the silent reading as an individual work. It is necessary to read much to increase the reading fluency. This is a significant part of becoming a good reader. Though the study shows that this is important, the education need more conversations and education about reading strategies. If we teachers lift different aspects of the text and create a dialogical classroom where the students’ questions matters the development of good readers will have a significant chance of growing.