Syftet med denna studie var att synliggöra hur estetiska lärprocesser i NO-undervisningen utvecklar elevers kunskap om matspjälkning. Utgångspunkt för analys är elevteckningar. Denna studie och min undervisning har baserats på det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Eleverna fick som första uppgift att rita deras föreställning om matspjälkningen. Utifrån detta kunde jag komma fram till tre kritiska aspekter eleverna behövde urskilja: matstrupen och dess funktion, magsäckens funktion, tarmarna och dess funktioner. Undervisningen planerades därefter, utifrån de kritiska aspekterna, variation och estetiska lärprocesser. Resultatet visade att eleverna utvecklade sina kunskaper om matspjälkningen genom att få arbeta med de kritiska aspekterna, tillsammans med varandra och genom de estetiska lärprocesserna. Sammanfattningsvis har denna studie visat att en utgångspunkt i elevers teckningar med en undervisning baserat på variationsteorin skapar en möjlighet för eleverna att utveckla sina kunskaper om ett fenomen eller objekt i NO-ämnet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förståelse hur estetiska lärprocesser med fokus på drama främjar barns språkutveckling. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer från tre förskolor har genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att erhålla en fördjupad kunskap har tidigare forskning och litteratur om estetiska lärprocesser och barns språkutveckling bearbetats. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med inslag av Reggio Emilia filosofin. Materialet och datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att estetiska lärprocesser upplevs som ett komplext begrepp i relation till barns språkutveckling. En slutsats är att dramatisering kan fungera som ett kommunikativt verktyg för barns språkutveckling, men hur används det i förskolan?

Avsikten med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare resonerar om användningen av estetiska lärprocesser i undervisningen på fritidshemmet. Samt att synliggöra om det finns estetiska ämnen som väljs bort i undervisningen. Tidigare forskning visar på att estetiska lärprocesser ger positiva aspekter på elevers utveckling, trots det finns det motstånd till användandet av estetiska lärprocesser. Studien har utförts med en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer och sex informanter medverkade för att samla in empirin. För att analysera empirin användes design för lärande och tre begrepp från teorin. Från empirin kunde det utläsas att fritidhemslärare använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen men att några delar av läroplanens estetiska mål väljs bort. Resultatet visade även på att bildämnet var den estetiska lärprocessen som användes mest. Även drama fick en plats i att lära ut komplexa ämnen. Däremot fick musiken en mindre roll i undervisningen. Slutsatsen blev att fritidshemslärare valde bort musiken på grund av att de inte kände sig bekväm i att använda sig av den. Det fanns även indikationer på att fritidshemslärarnas eget intresse spelade större roll än läroplanens mål.

Syftet med den här litteraturstudien är att analysera forskning om samband mellan matematik och estetiska ämnen, närmare bestämt hur estetiska ämnen kan integreras i matematikundervisningen och hur det påverkar elevers kunskap och motivation i matematik. Examensarbetet som riktar sig mot lärare och blivande lärare är en forskningskonsumtion som enbart innefattar internationell forskning hittad via databaser så som ERIC. Internationella undersökningar till exempel PISA som genomförs bland 15-åringar var tredje år visar att svenska elevers matematikkunskap försämrats. Det ger anledning till att fundera över hur undervisningen kan förbättras. Litteraturstudien undersöker huruvida estetiska lärprocesser kan hjälpa elevers matematikinlärning. Resultatet visar att estetiska lärprocesser integrerat i matematikundervisningen motiverar och ökar elevernas kunskapsförmåga.

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell & Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor.

Syftet med studien är att generera kunskap omhur en naturvetenskaplig undervisningsaktivitet med estetiska lärprocesser kan utvecklas genom en learning study i förskolan. Genom att använda en learning study granskades sambandet mellan undervisning och barns naturvetenskapliga lärande. Studiens aktiviteter genomfördes av författarna med två olika barngrupper och dokumenterades med videoobservation för att få svar på forskningsfrågorna.Därefter transkriberades och analyserades insamlad data och formulerades till ett resultat. Resultatet visade på tre kritiska aspekter som var viktiga att synliggöra för att öka barnens möjlighet till förståelse för begreppet näringskedja, samt hur drama som verktyg användes av oss som förskollärare för att synliggöra de kritiska aspekterna.

Young people’s recreational activities are based on, contain or are framed by music, where by choosing music and applying knowledge about styles they construct their identities and lifestyle projects. This study explores the relationship between music activities at school and in leisure time, how young people use and perceive music in these two environments and in what way they interact. Theories and research on late and post modernity, social construction, media, youth culture and music education are utilized in this study. Concepts such as authenticity, individualization, reflexives, aestheticization and makeability are concerns in the processing of the empirical data. The study is based on a survey, observations and interviews where three musical environments in two different upper secondary schools were investigated. 83 third-year pupils completed the survey, out of whom I interviewed 29 pupils. Music is pictured as an activity and a positioning of the individual in a social context, or as a construction of identity, as I prefer to put it. Emotions are essential in music, and according to the pupils emotions are created by the musician, mediated in music and interpreted by the listener. It is important to be authentic and to have a unique identity, which is possible to achieve in music. In the study pupils equal music to emotions and emotions to the self, which I define as Music = feelings = I. Music symbolizes cultural affiliation, lifestyle choices and ethical standpoints described in stereotypes which young people gather from various attributes and combine personally depending on the time and cause. It seems important to be open-minded and creative, which can be promoted by music activities according to the pupils. Music as a characteriser of identity seems to be at stake both in leisure time and at school. Based on the notion that young people’s behaviours are seismic readings of tendencies in society, this study implies that upper secondary school music activities are cultural investments in identity and in the students’ life projects.

Syftet med denna studie var att analysera och diskutera hur naturvetenskapliga aktiviteter som utgår från variationsteoretisk teori, tillsammans med estetiska lärprocesser som verktyg, kan, utveckla naturvetenskapliga kunskaper hos barn i förskolan. Studiens forskningsfrågor löd: Hur visar sig barns lärande när de arbetar med naturvetenskapliga aktiviteter integrerat med estetiska lärprocesser? Vad lär barnen sig genom de iscensatta aktiviteterna? I studien beskrivs barns lärande i naturvetenskap som något som sker genom sinnesintryck och framförallt via kommunikation, både med andra barn men även med vuxna. Naturvetenskapliga arbetssätt och metoder skapar de förutsättningar som barnen behöver för att lära naturvetenskap, men även barnens egna frågor spelar stor roll för att skapa de rätta premisserna för naturvetenskapligt lärande. Studien är kvalitativ och bygger på ett variationsteoretiskt ramverk. Teorin presenterar ett ramverk som kan visa på vad undervisningen måste lyfta fram för att ge barnen de nödvändiga förutsättningarna för lärande. Teorin tar sin utgångspunkt i lärandets objekt, den förmåga barnen ska utveckla, i detta fall att förstå begreppet frö på ett specifikt sätt. För att förstå lärandeobjektet krävs att barnen får möjlighet att urskilja ett antal kritiska aspekter av vad ett frö är. För att hjälpa barnen att urskilja de kritiska aspekterna har estetiska lärprocesser använts.  Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap var framgångsrikt att använda variationsteorin som utgångspunkt och att med hjälp av estetiska lärprocesser som verktyg, skapa den variation som gör det möjligt för barnen att utveckla förståelse för vad ett frö är.

Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mening skapas i klassrummet med hjälp av ett dramapedagogiskt arbete, samt hur arbetet kan bidra till utvecklad förståelse av en text. I studien används forskningsfrågorna: vilka meningsskapande processer sker när elever arbetar med dramatisering av text? och: på vilka sätt rör sig eleverna genom olika litterära föreställningsvärldar under processen? Studien nyttjar ett sociosemiotiskt perspektiv, men skriv- och dramaprocesser analyseras också utifrån byggandet av litterära föreställningsvärldar. Med ett etnografiskt förhållningssätt utfördes dels en deltagande observation av arbetet med en dramatisering av ett stycke ur Alf Henrikssons bok Asken Yggdrasil, och dels en serie semistrukturerade intervjuer av eleverna i den berörda klassen. Analysen av resultatet visar att de meningsskapande processer elever får uppleva bidrar till ett ökat engagemang och glädje inför arbetet. Flera förmågor tränas samtidigt som förståelse av en text arbetas med. Med hjälp av drama som en estetisk lärprocess ges eleverna möjlighet att förstå världen tillsammans med andra och på så sätt skapa betydelse i sitt eget lärande, och sina egna liv.

Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska. För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats: Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning? Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning?   Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning. / The curriculum states that students should have the opportunity to learn through aesthetic expressions (Skolverket, 2018, s.10). The aim of this study is to contribute with knowledge about primary teachers’ pedagogical perceptions of the aesthetic learning processes related to the subject of Swedish language. This study attends to two research questions: What do teachers perceive that aesthetic learning processes are in the teaching of Swedish language? How do teachers perceive that they use aesthetic learning processes when teaching the Swedish language? The collection of data was accomplished through semi-structured interviews with four primary teachers. The study has been inspired by the phenomenography. The result of the study is divided into four categories: aesthetic learning processes as participation support, aesthetic learning processes as learning support, aesthetic learning processes as a complementary part in teaching and aesthetic learning processes as difficult to implement. The results show that aesthetic learning processes may help pupils attain the intended learning outcomes of the subject Swedish. At the same time, the results show that the teachers need competence development in order to be able to plan and support aesthetic learning processes when teaching Swedish. The conclusion is that this study has contributed with an idea of what teachers perceive that aesthetic learning processes are and how they, against this background, choose to practice it in their own teaching in the Swedish subject.