Syftet med studien har varit att bidra till en ökad medvetenhet kring vad som påverkar personal i förskolan i urvalet av musikaliska texter för verksamheten. Detta dels genom att lyfta hur förskollärare väljer sånger, visor, låtar och ramsor, samt vad de vill förmedla till barngruppen genom dessa. Dels genom att synliggöra förskollärarnas föreställningar kring vad som är lämpliga musikaliska texter att använda sig av i arbetet med barn. Metoden som använts för datainsamling är mailintervjuer. En kommun med tio förskolor deltog i undersökningen genom att en förskollärare per verksamhet mottog och besvarade såväl grundfrågor som följdfrågor via mail. Studiens resultat visar hur förskollärarna använder sig av musikaliska texter de har med sig från sin egen barndom och tidigare erfarenheter. Många av de sånger som används mest finns också med i den sångkanon som länge varit representativ i förskolan. Hur musiken används som metod för annat ämneslärande kopplat till arbetet med Lpfö-98 synliggörs också genom förskollärarnas beskrivningar, samt hur många av dem skriver nya texter till välkända melodier. Syftet med omskrivningarna varierar, men en slutsats blir ändå att det finns en gemensam upplevelse av att det saknas texter som är anpassade till dagens kunskapande förskoleverksamhet. / The purpose of this essay has been to contribute to an increast awareness about what affects preschool staff in their choice of musical lyrics for preschool. This partly by elevating how they select songs, ballads and tracks, and what they wishes to mediate to the children by theese. Partly by revealing the preschool-teachers believes about what’s suitable musical lyrics to use in working with children. The method that’s been used for datacollecting is email interviews. One municipality with ten preschools participated in the study by how one preschool-teacher per preschool received and responded to interview questions as well as follow up questions via email. The studys result shows how the preschool-teachers uses musical lyrics they know from their own childhood and previous experiences. A lot of the songs that’s used the most are also a part of the song cannon wich for a long time has been representative for preschool. How music is used as a method for learning other subjects in connection with Lpfö-98 is also made visible by the preschool-teachers descriptions, and how many of them writes own lyrics to wellknown tunes. The purpose of the paraphrases varies but one conclusion yet is how there’s a common experience of a lack of lyrics that are customized to the knowledge spirited preschool of today

I studien undersöktes huruvida den naturvetenskapliga undervisningen gynnas av de estetiska lärprocesserna och om naturkunskapslärare kan urskilja om dramapedagogik kan konkretisera abstrakta begrepp och bidra till att lärande uppstår hos eleverna. Kvalitativa metoder för datainsamling och analys användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Studien delades upp i två faser för att tydliggöra arbetets delar. Fas I bestod bland annat av lektionsplanering och deltagande observation där forskaren agerar lärare under en lektion som genom pedagogiskt drama ämnade att konkretisera vattnets aggregationstillstånd och fasövergångar i en årskurs 4. Lektionen filmades och studerades sedan av NO-lärare under Fas II som under pedagogiska samtal fick reflektera över om de kunde urskilja att lärande skett och påvilket sätt. Fokus låg på att möjliggöra ett synliggörande av lärande för pedagogerna i relation till undervisningen. Resultatet visade att den konstnärligt laddade undervisningen ledde till en betydande kunskapsutveckling hos den utvalda elevgruppen som pedagogerna kunde skönja.

Syftet med denna studie är att synliggöra och belysa hur musiklärare och andra ämneslärare använder sång och musik ur ett didaktiskt perspektiv i sin undervisning, med syfte att erbjuda vidare språkutveckling hos elever som har ett annat modersmål än svenska, och som har behov av det, men inte har längre rätt till stödundervisning. Studien har en kvalitativ ansats vars datainsamling består av strukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på en mångkulturell skola där jag intervjuade sex ämneslärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och resultatet har också analyserats utifrån socialsemiotisk teori - modaliteter, semiotiska resurser, multimodalitet - liksom inom-utommusikaliska mål och estetiska läroprocesser. Resultatet visar på lärarnas metodiska hållning och deras didaktiska, sociokulturellt medvetna, språkliga och estiskts undervisande kreativitet. Det finns en stor potential att möjliggöra en kontinuerlig och fortsatt språkutvecklingsprocess, framför allt för andraspråkselever genom musikämnet, men också genom andra ämnen. Några olika estetiska uttryck som används och specifika förmågor och förståelser som övas är: fantasi, kreativitet, ordföljd, ordförståelse, språkflexibilitet, språkinlärning och olika ämneskunskaper. Studien kan också ses som potentiellt besvärligt eftersom varken fortsatta språkutvecklingsbehov, eller den komplexa lärarkompetensen som utvecklas för att möta detta, är formellt erkänd och bemött i utbildningssystemet, vilket ökar risken för att lärarna välvillighet och engagemang utnyttjas på ett sätt som inte är rimligt i längden. Slutligen kommer studien fram till att både språkutvecklingen och kunskapsutvecklingen hjälper till med att uppnå skolans mål och uppdrag.

The purpose of this study was to learn more about teachers' experiences and perceptions of aesthetic learning processes in social studies education in grades 4-6. This was examined through the following research questions: How do teachers describe their work with aesthetic expressions in social studies education in grades 4-6? What different purposes for the use of aesthetic learning processes do teachers describe? How do teachers describe the conditions for their teaching with aesthetic learning processes? To what extent do teachers use aesthetic expressions as part of their teaching, and which expressions are used the most? To answer these questions, five teachers teaching social studies subjects in grades 4–6 were interviewed. A survey was also conducted, with 65 teachers responding to questions about how often they use aesthetic learning processes in teaching and which aesthetic expressions they use. The interviews and the survey were then analyzed based on theories of aesthetic learning processes. The results based on the teachers' descriptions indicate that teachers teach through aesthetic expressions, known as education through the arts. Aesthetic expressions are used as a language of aesthetics in teaching. Teachers and students use the aesthetic language to learn and portray their learning. Aesthetic languages are sometimes used in a creative process where students, together with the teacher and the subject matter, are given the opportunity to reflect and experiment in their learning. Teachers experience that lessons become more enjoyable, and that students are more engaged when using aesthetic learning processes. Furthermore, teachers describe that they perceive students to remember more, and the subject-related content becomes clearer and more concrete for students when using aesthetic learning processes. They use aesthetic learning processes, among other things, to motivate students and reinforce their knowledge. The study shows that time is the primary factor affecting the conditions for teaching with aesthetic learning processes. Furthermore, the study indicates that the majority of teachers teaching social studies subjects in grades 4-6 use aesthetic learning processes in teaching 4-7 times per term. Among the aesthetic expressions, arts and drama are the most commonly used in teaching.

Att möta konst är centralt i bildämnet och ett sätt att göra det är att besöka konstutställningar. Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om hur och varför bildlärare på gymnasiet använder besök på konstutställningar i sin undervisning. Empirin samlades in från bildlärare på gymnasiet genom en digital enkätundersökning med kvalitativ ansats och samt intervjuer. Enkäten besvarades av 25 respondenter varav tre också intervjuades, och empirin analyserades tematiskt genom nyckelord och meningar i svaren, samt genom Gert Biestas teorier. Resultatet av studien tyder på att bildlärarna anser det viktigt att eleverna möter konst i utställningar, och att Biestas tre utbildningsaspekter kvalificering, socialisation och subjektifiering uppfylls genom utställningsbesök. Kvalifikation uppnås genom kunskaper om konst och konstvärld, socialisation sker i miljön utanför skolan och genom överföringen av kulturellt kapital, och subjektifieringen som uppnås genom inspiration och stimulans väcker en längtan att vilja vara ett subjekt i världen.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och beskrivningar av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och deras uppfattningar på att appliceras AKK i estetiska lärprocesser. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där tre legitimerade förskollärare har valts ut genom ett bekvämlighetsurval, kriteriestyrt urval och har intervjuats med hjälp av en intervjuguide. Förskollärarna intervjuades kring deras uppfattningar och beskrivningar av AKK samt vilka möjligheter och utmaningar de anser framträder i deras arbete med AKK och estetiska lärprocesser. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet, Reggio-Emilia filosofin samt det insamlade data har analyserats med stöd av en fenomenografisk analysansats som är central för att synliggöra människors uppfattningar av olika fenomen.  Resultatet visade på att förskollärarna planerade och genomförde estetiska aktiviteter utifrån deras intressen och vad de var bekväm med att undervisa. Resultatet visade även att samtliga förskollärare uppskattade AKK och de möjligheter som AKK erbjuder barnen. Resultatet visade även de utmaningar som förskollärarna belyste i relation till AKK samt att de applicerar AKK främst vid introduktion av estetiska aktiviteter och mer sällan under själva aktiviteten. Tiden var en utmaning som förskollärarna belyste i resultatavsnittet. Utöver de möjligheter och utmaningar som förskollärarna belyste, visade resultatet på att förskolor behöver utbilda fler pedagoger i arbetet med AKK, detta beror på att vetenskapen, tillvägagångssätten och kunskapen är i ständig utveckling och det gäller att pedagogerna följer med i utvecklingen. Resultatet visar även en betydande skillnad mellan hur förskolor arbetar med AKK beroende vilken barngrupp de har. Resultatet har sedan analyserats empiriskt och teoretiskt och diskuterats i relation till tidigare forskning som studien lyfte i bakgrundsavsnittet.  En av studiens slutsatser var att det behövs mer kunskap rörande AKK i förskolan, fokuset ligger främst på tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Det behövs mer varierande tillvägagångssätt och arbetssätt gällande AKK. Studien avslutas med förslag på tidigare forskning som jag vill forska mer kring och detta är estetiska lärprocesser och dess betydelse för de yngre barnens språkutveckling.

The purpose of this study was to examine how teachers in Swedish upper secondary schools reason about assessment in education in media aesthetics, and if the knowledge requirements provided by The Swedish National Agency for Education are adequate according to the interviewed subjects. In this study, the term media aesthetics is defined as the digital and technical knowledge one must possess to create aesthetically pleasing products. To carry out the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews with five educators in the media aesthetic field gave insights into the classroom situation. The results show that teachers see the artistic process as taking form in the mind and can become difficult to imitate in real life, especially if the student does not possess the digital handcraft skills required to complete the task. The results also show that the knowledge requirements are perceived as arbitrary, perhaps due to the fact that the scientific research in media aesthetics is substandard compared to more classical subjects like languages and mathematics.

I denna forskningsstudie har jag undersökt lärares uppfattningar om estetiska metoder som pedagogisk metod i kemiundervisningen för att stimulera lärandeprocessen i kemi. Som forskningsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer för att möjliggöra för lärarna att kunna utveckla sina svar samt ge konkreta exempel. Målet med detta var att få ett bättre och mer nyanserat resultat. De intervjuade lärarna undervisar samtliga i kemi i åk 7-9 och arbetar på såväl kommunala som privata skolor. Resultatet från intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade lärarna ser goda möjligheter och positiva effekter av att använda estetiska lärprocesser som inslag i kemiundervisningen. Lärarna ansåg att de största vinsterna med användningen av estetiska metoder är att elevernas intresse för och motivation till att lära sig kemi ökar samtidigt som det skapar en variation i undervisningen, hjälper till att konkretisera abstrakt kemi samt förbättrar förståelse och minne. Resultatet visar också att den största begränsningen med att använda estetiska metoder handlar om bristande tid och i viss mån bristande fantasi och avsaknad av lärarhandledning. Samtliga av de lärare som intervjuades i denna studie har frivilligt anmält sitt intresse att delta på grund av eget intresse för området, vilket skall tas i beaktande vid tolkningen av resultatet.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av estetiska lärprocesser samt deras arbete med det i förskolans verksamhet. Denna kvalitativa studie har utgått från en fenomenografisk ansats samt utvecklingspedagogik som teoretisk utgångspunkt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer vilka har genomförts med tio förskollärare som arbetat på åtta olika förskolor från södra till västra Sverige. Resultatet visade att förskollärare uppfattar att estetiska ämnen har en central roll i förskolan och handlar om att ge barn möjlighet att få uttrycka sig på olika sätt. Förskollärarna beskriver att barnen behöver få erfara en variation av olika estetiska ämnen och innehållet i undervisningeni form av material, tekniker samt olika stilar. Förskollärarna nämner även att deras förhållningssätt i undervisningen av estetiska uttrycksformer har en betydande roll. Vår slutsats är att förskollärarna arbetar med de estetiska uttrycksformerna i förskolan och är medvetna om vikten av estetik i barns undervisning. Arbetet med de estetiska ämnena kan variera beroende på förskollärarnas tidigare erfarenheter och intresse.

För att lyfta fram lärarens syn på estetiska lärprocesser i matematikundervisningen genomfördes en kvalitativ intervjustudie med syfte att synliggöra hur lärare i årskurs F-3 upplever att estetiska lärprocesser används i matematikundervisningen, samt hur lärarna motiverar sin egen användning av detta. Studien skulle även visa på hur, och om, lärarna upplever att estetiska lärprocesser påverkar elevernas lärande i matematik. Resultatet visade att alla studiens deltagande lärare använde estetiska lärprocesser i matematikundervisningen och att det oftast sker genom bildskapande eller musik. Detta motiveras till största del av den positiva påverkan de anser att detta har på elevernas lärande. De ansåg även att estetiska lärprocesser har en positiv inverkan på elevernas motivation till lärande i matematik. Lärarna lyfte fram att eleverna inte bara utvecklas matematiskt men även att deras resonemangsförmåga och kommunikativa förmåga gynnas av att arbeta estetiskt i matematikundervisningen.