I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur Lödöse museum arbetar för att nå ut till skolor. Syftet är att beskriva och analysera museipedagogers arbete för att nå ut till skolor med fokus på hur Lödöse museum skapar en relevant verksamhet för skolor och historieundervisningen. För att finna svar på hur Lödöse museum arbetar har jag använt mig utav en fallstudie. En fallstudie handlar om att studera ett enskilt fall. Syftet är att jag som undersökare kan upptäcka nya kunskaper och insikter som inte hade uppenbarats genom en masstudie. För att få svar på syftet har jag använt mig utav metodvalen: Dokument Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023, rapporten Jämlik Kultur 2016-2017, intervju av museipedagog och observation. Resultatet av metoderna resulterade i en samstämmighet kring visionen om att nå ut till alla skolor i 49 kommuner, samt att Lödöse museum har ett rikt utbud för att kunna levandegöra skolans historieundervisning. / This thesis is a description of how the Lödöse Museum works to reach out to schools. The aim is to describe and analyze the work of museum educators to reach out to schools, with a focus on how the Lödöse Museum works, I have used a case study. A case study is about studying an individual case. The purpose is that I, as a researcher, can discover new knowledge and insights that had not been revealed through a mass study. In order to get answers to the purpose, I have used the method choices: The document Cultural Strategy Västra Götaland and Regional Cultural Plan 2020-2023, the report Equal Culture 2016-2017, interview by museum educator and observation. The results of the methods resulted in a consensus on the vision of reaching out to all schools in forty-nine municipalities. Where Lödöse Museum has a rich selection to be able to bring the school´s history to life.

I denna masteruppsats har jag studerat grundskolelärares berättelser om hur de upplever värdet med dansundervisning av besökande kulturskolelärare i grundskolans årkurs två och tre. Arbetet är gjort inom berättelseforskning som metodisk ansats. Elva grundskolelärare har berättat och samtalat kring teman, påbjudna av mig, i relation till dansundervisningen. De intervjuade grundskolelärarna har aktivt deltagit tillsammans med sina elever på danslektionen ledd av en danslärare från Sigtuna kulturskola, en gång i veckan, i fyrtio minuter under två årskurser.Mitt syfte är att bidra till kunskap om dans i skolan genom att undersöka hur ett antal grundskolelärare i en kommun tänker om undervisningen i dans i skolan. För att uppnå det syftet, att bidra till kunskap, formulerade jag två forskningsfrågor: Vad tänker ett antal tillfrågade grundskolelärare om dans i skolan? Och: På vilket sätt kan lärarnas tankar om dans säga något om dans som en estetisk lärprocess i grundskolan?Genom att undersöka forskning i ämnet estetiska lärprocesser och sedan specifikt estetiska lärprocesser med dans i skolan i fokus har jag funnit att dans i skolan är ett gott verktyg att använda i elevers utbildning. Genom estetiska lärprocessers inneboende rhizomatiska natur ges eleverna möjlighet att både uppleva, skapa och utveckla i samma situation. Estetiska lärprocesser innebär holistiskt lärande, som främjar både hälsa och välmående hos eleverna. Estetiska lärprocesser stärker inte enbart elevers identitetsskapande och personliga utveckling utan också kommunikationen med omvärlden. Genom ett skapande uttryck, i kreativa former, får eleven personliga erfarenheter av att utforska den konstnärliga sfären och på så sätt uppleva ett meningsskapande lärande som bidrar till såväl språkutveckling som kunskaper i grundskolans olika ämnen.Lärarna fick sju samtalsteman vid sju stationer för att berätta sina tankar om: Kunskapsinhämtning, språkutveckling, personlig utveckling, sociala observationer, genus, skapande och övrigt, där lärarna kunde ta upp något på eget initiativ. I samtliga berättelser var lärarna samstämmigt positiva vid stationerna. De var överens om att estetiska lärprocesser stärker både klassen som helhet och eleven på det personliga planet. Eleverna får redskap att vara kreativa både enskilt och i grupp. Dans i skolan hjälper elever att inhämta den kunskap som skolan vill förmedla, även rent språkligt. / In this thesis, I have studied the stories of primary school teachers regarding their experiences of the values of dance lessons by visiting teachers from Sigtuna kulturskola provide in their classes for children aged eight and nine. This work was completed through narrative research as a methodological approach, in which eleven primary school teachers were interviewed. These teachers had actively participated in the dance lessons, which were led by a dance teacher from Sigtuna kulturskola for forty minutes each week during two grades. My aim is to contribute to knowledge about dance in school by investigating how a number of primary school teachers in a municipality think about the teaching of dance in school. To achieve that aim, of contributing to knowledge, I formulated two research questions: What do a few primary school teachers think about dance in school? And: In what way can the teachers’ thoughts about dance say something about dance as an aesthetic learning process in primary school? Through my research, I have found that dance in school can be a powerful tool for students' basic education. Through the inherent rhizomatic nature of aesthetic learning process, students are given the opportunity to experience, create, and develop in the same situation. They can go through a holistic learning that promotes both health and well-being. Aesthetic learning processes not only strengthen students' identity and personal development, but also communication with the outside world. Through creative expression, in creative forms, the students get personal experience of exploring the artistic sphere, and thus experiences meaningful learning that contributes to language development as well as a knowledge in the various subjects of primary school. The teachers were given seven conversation themes, at seven stations, to share their thoughts on: knowledge acquisition, language development, personal development, social observations, gender, creativity, and one more station, named “other aspects”, where the teachers could bring forward something of their own initiative. In all the stories, the teachers were unanimously positive at the stations They agreed that aesthetic learning processes strengthen both the class as a whole and the student on a personal level. The students are given tools to be creative both individually and in groups in dance through dance. Dancing in school helps students acquire the knowledge that the school wants to convey, also linguistically.

Denna studie har syftat till att utveckla en förståelse för hur estetiska lärprocesser kan påverka elevers upplevelse av och förhållande till frågor som berör den ekologiska krisen, där en klass gymnasieelever har fått genomföra individuella konstnärliga projekt utifrån en egen vald ingång till det övergripande temat “miljöfrågor”. De har utfört gestaltningar i olika material, bland annat genom skulptur i lera, sömnad med återvunna kläder och målning med akrylfärg, och de färdiga verken har sedan visats upp dels på gymnasieskolan men även på Konstfacks Vårutställning 2022. Studien har intresserat sig för vad som kan ske i “mötet” mellan miljöfrågor och bildämnet, och hur de specifika egenskaper som bildundervisning har att erbjuda kan bidra till en fördjupad relation till någon aspekt av den ekologiska krisen. Dessa specifika egenskaper beskrivs med hjälp av begrepp hämtade från Gert Biesta, som menar på att bildundervisningen erbjuder tre olika “kanaler” för att vara i dialog med världen: nämligen huvudets, hjärtats och handens arbete. Dessa begrepp används för att beskriva hur eleverna, såväl kroppsligt som sinnligt, hamnar i ett kännande för världen och en vilja att befinna sig i den som (vuxet) subjekt. Deras känslor gentemot Jorden beskrivs även utifrån begreppet Earth emotions, som myntats av Glenn Albrecht. För att få syn på elevernas upplevelser har data samlats in i form av ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats, samt fältanteckningar. Frågeställningarna som har undersökts är: Vad framträder i de deltagande elevernas utsagor om deras upplevelser av att bearbeta sina tankar och känslor kring den ekologiska krisen genom estetiska lärprocesser inom bildämnet? och Hur uppger de att bearbetningen bidrar till deras förståelse för och upplevelse av de miljöproblem vi står inför? Den tematiska analysen som genomfördes på det insamlade materialet visade bland annat på hur de estetiska lärprocesserna erbjöd möjligheter att knyta an till Earth emotions och miljöproblem som annars var svåra att relatera till eller att orka tänka på, och hur elevernas ökade engagemang för sina valda områden ledde till att de ville skapa förändring, dels av sin egen livsstil men också påverka andra. Resultaten visar på vilken roll bildpedagogik kan ha i förhållande till miljöfrågor, med fokus på hur det kan erbjuda eleverna en kontext för att bearbeta sina personliga känslor och tankar kring miljön och sin plats i världen.

Dans och drama är viktiga delar i vad estetiska ämnen erbjuder men trots detta uteblir de från många förskolor, används sporadiskt eller bara som hjälpmedel för att undervisa andra ämnen. Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärarna och kulturpedagogerna beskriver användningen av estetiska uttrycksformer som dans och drama i undervisningen och varför dessa estetiska uttrycksformer ofta uteblir. Den sociokulturella teorin med tillhörande begrepp som närmaste utvecklingszon, appropriering samt mediering och artefakter står för studiens teoretiska ramverk. Studien grundar sig på intervjuer med förskollärare och kulturpedagoger. Intervjuerna har jämförts och skillnader samt likheter har kategoriserats för att nyansera olika sätt att använda dans och drama i undervisningen samt för att finna orsakerna till varför dessa inte används lika frekvent som andra estetiska uttrycksformer. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys och delades in i tre olika tematiseringar. Resultatet visade att beroende på tidigare erfarenheter och kunskap påverkas sättet samt i vilken utsträckning dans och drama används i undervisningen. Vidare har den politiska styrningen lett till att kulturella erfarenheter liknande de som kulturpedagogerna utövar blir allt mer sällsynta.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.

The purpose of the present study is to investigate how aesthetic learning is a part of music teachers lesson planning towards middle school students. The study also refers to illustrate what kind of methods, related to esthetics and learning, the music teacher chooses to use for the education and why. To investigate this, a qualitative study has been done with e-mail interviews as a data collection method. Four music teachers participated in the study and the result shows that they all use aesthetic learning, not in their planning work but in their education, unwittingly. There are some differences regarding the music teachers definitions in terms of the concepts; learning, learning process, learning strategies and aesthetic learning. The previous research shows that the concept aesthetic learning is very complex, therefore it is also very hard to define what it really means. The teachers also have their own approach regarding the planning process where only one of the teachers are using one of the concepts, learning strategies, to presuppose from.

Estetiska lärprocesser används och värderas på olika sätt av dagens lärare. En milstolpe för estetikens etablering i skolans undervisning är införandet av läroplanen 2011, där estetiska lärprocesser är tydligt framträdande. Det finns däremot sparsamt med forskning som inriktar sig på att undersöka effekterna av estetikens tydligare betydelse kopplat till lärarens undervisning. Denna studie syftar därför till att undersöka hur olika lärare resonerar om estetiska lärprocesser. Om det skiljer sig mellan de lärare som har tagit examen innan 2011 och efter 2011, samt om ålder har någon påverkan gällande inställning och användning av estetiska inslag bland lärare som undervisar från förskoleklass till årskurs tre. För att undersöka ovan nämnda syfte föll valet på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer och enkäter användes. Mitt urval inför intervjuerna var fyra pedagoger, två yngre och två äldre, för att belysa båda perspektiven gällande ålder och examen före och efter 2011. Den insamlade empirin bearbetades genom tematisk analys av lärarintervjuer och stapeldiagram för att tolka enkätundersökningen. Resultatet av min studie visar på att synen på och användningen av estetiska lärprocesser skiljer sig mellan de valda grupperna. Den yngre gruppen med senare examensår har genom sin utbildning, god kännedom om estetiska lärprocesser, men använder metoden mer sällan. De ser utmaningar med tid och resurser, samt är mer bundna till att följa läroplanen i jämförelse med lärare av den äldre gruppen med tidigare examensår. Denna grupp svarar att de använder estetiska inslag mer frekvent, läroplanen ses inte som ett hinder och de uppfattas vara trygga i sitt grunduppdrag. Däremot innebär inte detta att estetiken alltid ges plats i den ordinarie undervisningen. Studien visar sambandet mellan erfarenhet, trygghet och intresse. / Aesthetic learning processes are used and valued in different ways by teachers today. A milestone for the establishment of aesthetics in school and teaching, is the introduction of the curriculum in 2011, where aesthetic learning processes are clearly prominent. On the other hand, there is sparingly with research that focuses on investigating the effects of the importance of aesthetics linked to teacher's teaching. This study therefore aims to investigate how different teachers reason about aesthetic learning processes. If there is a difference between the teachers who obtained their degree before 2011 and after 2011, and whether age has any significance for the attitude and use of aesthetic elements among teachers who teach in pre-school class from age six to grade three in elementary school. To investigate the above-mentioned purpose, the choice fell on a qualitative method with quantitative elements and a phenomenographic approach, where semi-structured interviews and questionnaires were used. My selection for the interviews was four educators, two younger and two older, in order to include both perspectives regarding age and degree before and after 2011. The collected empirical data was processed through thematic analysis of teacher interviews and bar graphs to interpret the survey. The results of my study show that the attitude and use of aesthetic learning processes differ between the selected groups. The younger group with later graduation years have a good knowledge of the aesthetic learning processes through their education, but use the aesthetic less often, see challenges with time and resources, and are more bound to follow the curriculum. In contrast, teachers of the older group with earlier graduation use aesthetics more frequently, do not see the curriculum as an obstacle and are perceived as more secure in their basic tasks. However, this does not mean that aesthetics always are given a place in regular teaching. The study shows the connection between experience, security and interest.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de estetiska lärprocesserna i historisk verkstad kan spela för att utveckla elevers historiemedvetande och historiska empati. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare som varit på Stavgards järnålderslägerskola med sina klasser. I undersökningen konstateras att historiska verkstäder är uppskattade bland lärare och elever och att det prioriteras i undervisningen trots att det innebär en stor ekonomisk ansträngning för skolan. De estetiska lärprocesserna representeras på Stavgard genom praktiskt arbete, berättelser och i viss mån drama. Vistelsen på Stavgard skapar en gemensam referensram för lärare och klass, utifrån vilken historiemedvetande byggs under kommande historieundervisning. På lägerskolan lever eleverna järnåldersliv under två dagar och undersökningen visar att eleverna genom att själv få uppleva järnåldersmänniskornas umbäranden utvecklar historisk empati. Utöver detta beskrivs också hur för- och efterarbetet i samband med Stavgardsvistelsen utformas av de olika lärarna. / The aim of this study is to investigate what role the aesthetic learning processes in historical workshops can play in developing students' historical consciousness and historical empathy. This has been investigated by interviewing six teachers who have been at Stavgard iron age camp school with their classes. The survey found that historical workshops are appreciated among teachers and students and that it is a priority in the teaching, even though this means a great financial effort for the school. The aesthetic learning processes are represented at Stavgard through practical work, stories and to some extent drama. The stay at Stavgard creates a common frame of reference for teachers and class, based on which historical consciousness is built during future history teaching. At the camp school, the pupils practice iron age life for two days, and the study shows that the pupils themselves by experiencing the hardship of the Iron Age people develop historical empathy. In addition to this, it is also described how the pre- and post-work in connection with the stay at Stavgard is designed by the different teachers.