För att uppmärksamma hur estetiska lärprocesser kan bidra till matematikundervisningen framhåller denna studie hur elevernas affektiva faktorer, känsla och motivation, upplevs påverkas av ett estetiskt arbetssätt i matematik. För att undersöka detta genomfördes en lektionsserie på tre lektioner tillsammans med elever i årskurs 2. Lektionerna fokuserade på det matematiska området geometri och genomsyrades av ett estetiskt arbetssätt. För att undersöka elevernas upplevda känsla av arbetet svarade de på två enkäter, samt sex elever deltog i intervjuer. Dessutom genomfördes deltagande observationer under lektionstillfällena. Resultatet från samtliga tre metoder visade att nästan alla elever verkade uppleva positiva känslor under arbetet med geometri och estetiska lärprocesser. Elevernas svar på enkäterna visade att majoriteten av dem hade en positiv känsla för matematik redan innan lektionsserien. Däremot påvisade resultatet från samtliga undersökningsmetoder att den redan positiva känslan hos eleverna verkade öka under arbetet med estetiska lärprocesser. Det tyder på att ett estetiskt arbetssätt i matematik skulle kunna påverka elevers inre motivation och känsla i en positiv riktning.

Sammanfattning Inledning Yngre barn utforskar sin omvärld med hjälp av sina sinnen. Förskollärarna behöver i det här sammanhanget goda kunskaper när det gäller barns utveckling av sinnena samt känna sig trygga i att arbeta med estetiska lärprocesser och på så sätt uppfylla målen i läroplanen förförskolan (Vikingsen, 2020, ss.240–242). Syfte Syftet med vår studie är att lyfta fram förskollärares syn på estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa möjliggörs. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskollärarna skapar för barnen och betydelsen av förskollärares egen roll i arbetet och planeringen av de estetiska lärprocesserna. Metod I vår kvalitativa studie har vi använt oss av intervju som forskningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för förskollärares egna upplevelser och uppfattningar av estetiken som ämne. Resultat Vårt resultat visar på att förskollärarna i vår studie ser estetiska uttrycksformer som en viktig och positiv del i barns utbildning. De anser att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen ett varierat och lustfyllt arbetssätt där barnen får vara mer praktiska. Flertalet av de intervjuade förskollärarna uttrycker dock en osäkerhet i sin egen pedagogiska roll och de önskar ytterligare fortbildning inom estetiskt material och i ämnet estetik för att öka sina kunskaper. Valet av estetisk undervisning i de dagliga pedagogiska aktiviteterna påverkas av förskollärarnas egna intresse och även okunskap då vissa ibland helt väljer bort att undervisa i exempelvis drama på grund av sin osäkerhet. Vanligt förekommande visade vår studie på att estetiken används som ett ämne för att uppnå resultat i andra ämnen, de vill säga att estetiken i sig inte blir målet i undervisningen.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur förskollärare, en dramapedagog och endanspedagog arbetar med drama och dans i främjandet av barns språk- ochkommunikationsutveckling.Studien utgår från en fenomenografisk ansats och kvalitativ metod med fokus på intervjuer medtre förskollärare, en dramapedagog och en danspedagog. Det väsentliga är deras uppfattningar avdrama och dans som språkfrämjande. Studien består av konkreta exempel på hur respondenternaarbetar med drama och dans i relation till språk och kommunikation. Forskningen vi utgått ifrånbelyser att det finns komplicerade känslor gällande undervisning i drama och dans. I studienproblematiseras och analyseras uppfattningar gällande ämnet.

Det pågår diskussioner kring vilka metoder den tidiga läs- och skrivundervisningen lämpligen bör utgå från. Detta arbete ämnar ge ett bidrag till diskussionen genom att analysera sju pedagogers upplevelser av att använda estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen med utgångspunkt i sociokulturell teori. De estetiska lärprocessernas bidrag handlar om möjligheter till ökad elevdelaktighet, meningsfulla läraktiviteter, utvecklandet av grundläggande läs- och skrivförmågor samt pedagogers upplevelser av sina förutsättningar till att använda estetiskt inspirerade metoder i läs- och skrivundervisningen. Sju pedagoger har intervjuats och samtliga ställer sig positiva till estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen. De upplever ett ökat elevdeltagande, lustfyllt lärande där olika estetiska uttryckssätt bidrar med meningsfullhet samt att lärande och förmågor kan utvecklas och fördjupas. Samtidigt uppges att användandet av estetiska lärprocesser är svårt att genomföra i den dagliga verksamheten där faktorer som inskränker användningen är tidspress, stöd och kunskap. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken plats estetiska lärprocesser har i svenskämnet. Vi vill undersöka hur verksamma lärare använder sig av estetiska lärprocesser samt hur det ser ut på lärarutbildningen. Arbetet fokuserar på hur man kan förhålla sig till estetiska lärprocesser i sin undervisning och vilka faktorer du måste ta hänsyn till som lärare för att använda det på bästa sätt. Då vi sett en stark övertygelse hos många lärare att estetiska lärprocesser gynnar elevernas utveckling ville vi undersöka vilka anledningar det grundar sig på. För att få reda på detta har vi intervjuat fyra lärare, varav en jobbar på lärarutbildningen, med kvalitativ intervju som metod. Vår litteratur grundar sig i ett sociokulturellt synsätt på lärande och mötet mellan människor. Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att estetiska lärprocesser kan med fördel användas i all undervisning. De intervjuade lärarna ger många och konkreta exempel på när eleverna har utvecklats genom olika uttrycksformer som de inte haft möjlighet under annan undervisning. Dock tar de också upp olika utmaningar de stött på och andra lärares uppfattningar som kan bidra till varför vissa väljer bort det. Vi anser att estetiska lärprocesser tar för liten plats i skolan samt i våra styrdokument. Om lärarutbildningen ger estetiska lärprocesser större plats kanske fler får upp ögonen för hur man kan använda det i sin undervisning oavsett vilket ämne du undervisar i. Estetiska lärprocesser bjuder också in till ämnesintegration och samarbete mellan lärare som vi tror hjälper undervisningen att bli mer heltäckande och meningsfull för eleverna.

Maier, Susanna (2016). Språkliga möjligheter, Elevers erfarenheter av att bli till i skolans ram, en multimodal intervjustudie (Linguistic possibilitys, Pupils experiences of self confirmation in the context of school, a multimodal interview study) Specialpedagog-programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet i detta examensarbete är hur estetiska lärprocesser och ett vidgat språkbegrepp används och utnyttjas i elevers kunskapande i grundskolan så att elevers olika vägar till kunskapande kan tas till vara.Syftet med studien är att få ta del av hur gymnasielever på estetiska programmet upplever att deras identitet, förmåga och särskilda kompetens mötts och utnyttjats (använts) i kunskapandet i deras tidigare skolgång. I läroplanen står ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket, 2011, s 9). Hur upplever elever att skolan mött deras olika teckenskapande kompetenser i deras lärprocesser?Den teoretiska ramen för examensarbetet spänner över en rad olika teorier kring bland annat identitet, estetiska lärprocesser, kunskap och bedömning, inkludering och demokrati. I grunden hålls den teoretiska ramen samman av den socialsemiotiska teorin som behandlar frågor kring hur människor använder sig av semiotiska tecken och texter i ett socialt sammanhang.Undersökningen har en narrativ ansats där elevers berättelser har vuxit fram dels genom intervjuer, men även genom en gestaltningsuppgift kring frågan om vem man kan bli som elev i skolan. Metodvalet i undersökningen styrs delvis av teoriramen där den estetiska lärprocessen används som ett verktyg i berättelsernas tillblivelse.Resultat och analys visar att skolan domineras av en bedömningskontext, både i det kunskapande arbetet och i det sociala sammanhanget. Denna bedömningskontext har en stark påverkan på vem man blir som elev i skolans ram. Elevernas berättelser vittnar om att möten med de andra eleverna och hur man förhåller sig i relation till dessa möten, är viktiga för elevers känsla av sammanhang och därmed i deras kunskapande processer. Det framkommer att skolans kunskapssyn av eleverna uppfattas som att kunskap är något utifrån kommande och formaliserat. Vidare framkommer det, i de intervjuade elevernas berättelser, att estetiska uttrycksformer som kunskapande processer, inte värdesatts i någon större utsträckning under deras tid på grundskolan, utan att de skriftspråkliga uttrycksformerna nästan alltid värderats högre enligt elevernas upplevelse. I ett av elevernas gestaltningsarbeten visas skolan som en ogenomtränglig yta av skrivna texter, både vad gäller de texter som styr skolans innehåll och de texter som visar elevers kunskapsproduktion. I elevernas berättelser framkommer även att de upplevt att lärares kompetens i att använda andra språkliga resurser än de skriftspråkliga varit bristfälliga.Arbetets mål har inte varit att komma fram till någon tydlig konklusion, utan snarare att lyfta fram några elevers perspektiv på vad det kan innebära att bli elev i skolans ram. En slutsats är dock att det är viktigt att forskningen ger utrymme för elevers perspektiv och upplevelser kring vad det kan innebära att vara elev i skolan.En specialpedagogisk implikation är att skolsystemet, där de estetiska uttrycksformerna får en större viktighetsgrad och används med mer kompetens från lärarkåren, kan bidra till att skapa en mer inkluderande lärmiljö för fler elever.Nyckelord: estetiska lärprocesser, identitet, inkludering, kunskapssyn, multimodal narration, socialsemiotik

Syftet med följande arbete är undersöka elevers föreställningar om lärande och estetiskalärprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lärande med hjälp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstånd och estetiska lärpocesser samt analyserar det utifrånBourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i åldrarna 11-14 år, som alla har avslutat en eller flera kurser på Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie på att ungas identitetsskapande påverkar deras känslor av motstånd respektive motivation inför lärandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstå lärandets dynamik. Dessutom tyder resultaten på att estetiskt lärande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lärande. Lärandets drivkrafter verkar vara mer komplexa än så.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten. Vi har valt att lyfta fram tre övergripande områden i vårt resultat och de är: läroplanen, estetik i klassrummet och estetiska arbetsmetoder. Dessa övergripande områden har vi sedan analyserat utifrån tidigare forskning och teori. Det sociokulturella perspektivet, att man lär sig i sociala sammanhang ligger som grund i detta arbete. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att pedagogerna är positivt inställda till att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Pedagogerna ser mer än gärna att estetik är en del av undervisningen. Det finns dock faktorer som bidrar till att estetiken väljs bort. Dessa faktorer är: tid för planering, brist på lokaler och större utrymmen samt brist på kompetens inom de estetiska arbetsmetoderna. Vi anser att om det kan avsättas tid för planering där lärare får möjlighet att hjälpa varandra så är något som borde prioriteras. I verksamheten borde det även göras en översikt på vilka estetiska kompetenser de olika lärarna besitter. På så sätt kan pedagogerna utnyttja varandras kunskaper vilket kan bidra till att mer estetik integreras i undervisningen.

Inledning Studien handlar om hur förskollärarna ser på musikens roll i förskolans undervisning med inriktning särskilt på vilka delar i musiken som bidrar till barnens lärande och vilka utmaningar som förskollärarna ser med musikundervisningen. Tidigare forskning som är relevant inom ämnet samt den sociokulturella teorin med begreppen mediering och den proximala utvecklingszonen sätts i relation gentemot resultatet för att svara på syftet och frågeställningarna. Syfte Syftet är att undersöka hur olika förskollärare från olika förskolor ser på användningen av musik och dess roll i förskolan. Vi vill också undersöka vilka utmaningar förskollärarna ser att det finns med arbetet med musik samt att se förskollärarnas och förskolornas förutsättningar inom musik. Metod Datainsamlingen till studien har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med nio olika förskollärare som arbetar på sju olika förskolor. Till datainsamlingen har en kvalitativ metod används för att få djupgående och nyanserade svar från förskollärarna. Alla intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Det transkriberade materialet färgkodades och sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat I studiens resultat framkom det att musik är en viktig del i förskolan som ger mycket glädje till barnen. Musiken används som bidragande faktor till språkutvecklingen men att man kan inom musiken få in alla läroplanens delar, fast på ett roligt sätt enligt förskollärarna. Det framkom att det fanns utmaningar med att jobba med musik genom praktiska förutsättningar och de förutsättningar som varje förskollärare har. Skillnaden mellan att jobba på yngre och äldre är att man som förskollärare behöver besitta kunskap kring att anpassa sig till de olika åldrarna. Resultatet visade att det skilde sig även när man gått förskollärarutbildningen när det kom till vilket slags undervisning man fått.

Det står tydligt i kursplanen att lärare ska använda sig av estetiska uttrycksformer för att undervisa i skolan. Under praktikperioderna har vi aktivt sett användning av estetiska uttrycksformer och intresserat oss av vilka aspekter som kan finnas i språkutveckling och hur estetiska uttrycksformer stöttar undervisningen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på några av dessa aspekter och förbjupa oss i dem. Vi valde att lägga fokus på specifika aspekter inom språkutveckling; fantasi och kreativitet, drama, inlevelse och lek, litteraturarbete, samt lärarnas tankar om estetiska uttrycksformer som stöd. Vi använde oss av databaserna ERIC, ERC och SwePub där vi valde artiklar och en avhandling som besvarade vår frågeställning. I ERIC tog vi en artikel medan i ERC tog vi tre stycken och i SwePub tog vi fem artiklar och en avhandling. Vi började med att samla alla våra artiklar vi valde genom att läsa titeln och abstraktet för att sedan ta beslutet om vilka som var relevanta genom att vi läste igenom artiklarna och diskutera mellan varandra. Resultatet visar att estetiska uttrycksformer ger en positiv effekt på elevernas språkliga utveckling när de används samt att det ger eleverna lust till att lära sig.