Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten.   Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet. Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.

My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with children´s language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and children´s development of language. Finally, I wonder what abilities I need to have as a pedagogue in order for the esthetic learning processes to be language developing. Besides the essay method I have used fenomenological-hermeneutical method. I interpret events and meetings in work situations and process my practical knowledge by allowing it to meet the different theoretical perspectives. In the survey I let the research from the socio-cultural perspective take a central place because I found this closely tied up to my research questions. I have come to the conclusion that the joyful and creative properties of the esthetic learning processes opens our minds to learning and development. In a group with multilingual children the chance increases to participate in the preschool activities though esthetic learning processes because the children can participate in different ways in addition to the verbal language. In the social environment interaction and communication is critical for multilingual children developing Swedish as a second language. In this context we use the esthetic languages as cultural tools. I have also come to the concusion that music and language have common parameters, which means that they follow each other in children´s development. Early in life children develop their  musical ear and uses it both in linguistic and musical activities. Finally, I have concluded that a group of mixed ages can be an advantage for language development when children learn from each other. I aslo conclude that the pedagogues knowledge, experience, attitudes and qualities are important for the esthetic learning processes to support the language depelopment. / Mitt syfte med denna essä är att undersöka sambanden mellan estetiska lärprocesser och språkutveckling för att hitta väl fungerande metoder i mitt arbete med flerspråkiga barn. I den inledande berättelsen skildrar jag ett par aktiviteter från mitt arbete som pedagog på en förskola i ett mångkulturellt område, i en stor barngrupp där ålder och kunskaper i svenska varierar. Bakgrunden till uppsatsen är de problem som jag upplevt i mitt arbete med barnens språkutveckling i en organisation som, enlig min åsikt, begränsas av ekonomiska faktorer. De frågor jag utgår från handlar om på vilket sätt de estetiska lärprocesserna kan hjälpa barn att utveckla sin språkförmåga samt hur de kan hjälpa flerspråkiga barn till delaktighet i förskolans verksamhet. Jag ställer också frågan om det finns ett samband mellan musikaliskt gehör och barns utveckling av språket. Slutligen undrar jag vilka förmågor jag behöver ha som pedagog för att de estetiska lärprocesserna ska vara språkutvecklande. Förutom metoden att skriva essä har jag använt mig av fenomenologisk-hermeneutisk metod. Jag tolkar händelser och möten i min arbetssituation och bearbetar min praktiska kunskap genom att låta den möta olika teoretiska perspektiv. I undersökningen låter jag forskning från det sociokulturella perspektivet ta en central plats eftersom jag i denna funnit kopplingar till mina forskningsfrågor. Jag har kommit fram till att de lustfyllda och kreativa egenskaperna hos de estetiska lärprocesserna öppnar våra sinnen för utveckling och lärande. I en grupp med flerspråkiga barn ökar chansen till delaktighet i aktiviteterna med hjälp av estetiska lärprocesser eftersom barnen kan delta på olika sätt utöver det verbala språket. I den sociala omgivningen på förskolan finns det samspel och den kommunikation som är avgörande för de flerspråkiga barnens utveckling av svenska som andraspråk. I denna kontext använder vi de estetiska språken som kulturella redskap. Jag har också kommit fram till att musik och språk har gemensamma parametrar som innebär att de följs åt i barnens utveckling. Barn utvecklar tidigt i livet sitt musikaliska gehör och använder detta både i språkliga och musikaliska aktiviteter. Slutligen har jag kommit fram till att en åldersblandad barngrupp kan vara en fördel för språkutvecklingen då barnen kan lära av varandra. Jag kan också konstatera att pedagogens kunskaper, erfarenheter, förhållningssätt och egenskaper spelar stor roll för att de estetiska lärprocesserna ska vara språkutvecklande.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with basic mathematics combined with aesthestic learning processes such as arts and music in grades F-1. The essay will compare teachers’ perceptions regarding aestethic learning processes when using art and music are used in the teaching of mathematics. We have used the following questions: Do teachers use aesthetic learning processes in the forms of arts and music in the basic teaching of mathematics and if so, how and in what way? What importance has aesthetic learning processes in the forms of arts and music in basic teaching of mathematics according to the teachers? What advantages and disadvantages do the teachers find with combinding the basic mathematics with arts and music? The study is based on a qualitative method with five interviews and eight observations. Our theoretical approach in this study is grounded on the phenomenological perspective and John Deweys progressive pedagogy about children’s learning processes. The result shows that the teachers have a positive attitude towards aesthetic learning processes when combining the basic mathematics teaching with arts and music. When comparing the different mathematics teaching methods it shows similarities and differences in the way teachers use art and music in the teaching of basic mathematics. Another result is that all of the teachers in some extent use arts in the teaching of mathematics, however there are only two teachers that combines the teaching of mathematics with music.

The aim of this study is to see how preschool – teacher´s work with pedagogical documentation and aesthetic learning processes and how they would want to change in their working environments. I interviewed preschool – teachers that worked in Reggio Emilia – inspired preschools. The results show that they worked with a process – diary with the purpose to see the learning processes together with the children. They have time to discuss and reflect about activities with co-workers but also with the children. They worked with aesthetic but thought it was hard to discuss and reflect about it hence they thought it was because of the lack of inspiration and interests. / Syftet med denna studie är att synliggöra arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan i anslutning till estetiska lärprocesser. Jag har intervjuat fem förskollärare från tre förskolor i en kommun i Sverige som alla arbetade på ett Reggio Emilia – inspirerat sätt. Pedagogerna arbetade med pedagogisk dokumentation på liknande sätt då de använde sig av processdagbok och hade reflektionstid, dokumentationsvägg och Instagram – konto. Det som fyra av fem pedagoger tyckte var svårt med det estetiska arbetet var avsaknaden av inspiration och kunskap. De hade inga pedagoger som brann för ämnena vilket de trodde kunde få som följd att estetiken hamnade på sidan av.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver estetiskauttrycksformer som verktyg för språkutveckling i en mångkulturell verksamhet. Detta harundersökts genom en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och analys, i vilken modest ochradikal estetik har varit teoretiska verktyg. Undersökningen har gjorts via enkäter och intervjuermed pedagoger i norra och södra Sverige. Studiens resultat synliggjorde att estetiska uttrycksformeranvänds flitigt och medvetet som verktyg för språkutveckling. Dock visade studien att dessaestetiska uttrycksformer är en spegling av majoritetskulturen och det svenska språket, vilket innebaratt flerspråkiga förskolebarns identitetsutveckling åsidosattes i förmån för majoritetskulturen.Studien visade även att flerspråkiga barn inte anses vara i behov av särskilt stöd när det kommer tillspråkutveckling, trots att otillräcklig svenska anses vara en brist hos barnet. Pedagogerna varmedvetna om denna motsättning men ansåg sig ha bristande kompetens i arbetet med flerspråkigabarn. Denna studie kan inspirera pedagoger i förskolan att finna tryggheten i sin egen kompetens. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

SammanfattningI  denna  uppsats  studeras  förskollärares  uppfattningar  om  skapande  verksamhet  och  dessbetydelse för barns utveckling och lärande i förskolans pedagogiska arbete. Studien baseras på definitionen  av  begreppet  skapande.  Syftet  med  mitt  arbete  är  att  belysa  de  perspektiv  om skapande verksamhet som finns hos förskollärare och deras betydelse för barnens utveckling och lärande. Här syns pedagogers tankar om skapande verksamhet. Jag studerar pedagogernas uppfattningar  om  meningen  med  skapande  verksamhet  för  barnens  utveckling,  lärande  och pedagogiska verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och fenomenografisk analysmetod. Studien omfattar sju förskollärare i tre olika förskolor. Resultat visade att förskolelärare ser på skapande verksamhet som en process där något tillverkas, en process där barn utvecklas som individer, ett medel och en ämnesintegration för att utveckla färdigheter och kunskaper (lära). Pedagoger likställer skapande verksamhet med estetik och kreativitet. Skapande verksamhet har betydelse för utveckling av färdigheter och kunskaper som språk, matematik, naturkunskap samt motorik. Skapande verksamhet främjar utveckling av personlighet, inre värld, kognition, tänkande och fantasi.

Med utgångspunkt i tron att styrda aktiviteter kan ha en positiv inverkan i elevers relationsskapande har en aktionsforskning utförts på ett fritidshem med elever från årskurs 3-6. Inledningsvis användes semistrukturerade intervjuer med berörd personalgrupp för en nulägesanalys där det framkom att fritidshemmet i fråga sällan använder sig av styrda aktiviteter i sin dagliga verksamhet. Vi har haft för avsikt att med hjälp av en rad olika dramaövningar synliggöra en av dramapedagogikens grundpelare, den grupp och individstärkande processen och på så vis också elevernas relationsskapande.   Som en del av dokumentationen i denna aktionsforskning tillämpades strukturerad observation med ett observationsschema. Dessa observationer har sedan analyserats i förhållande till relationsskapande och inkludering. Även personliga anteckningar i form av bland annat loggbok har varit till stöd för dokumentation. Då studien är för liten går det inte att dra några generella slutsatser, däremot pekar resultatet av detta utvecklingsarbete på att styrda aktiviteter kan ha haft en positiv inverkan på de deltagande elevernas relationsskapande.

This research- survey concerns multimodality and how multimodality can be used in Swedish curriculum to facilitate students in their writing process. The survey focuses on detailed and nuanced writing which are coarse goals for both Swedish- and Arts curriculum. The survey is implemented in senior high school. Students have written describing and narrational texts with different environmental descriptions. The different descriptions contain either pictures, or exclusively word-based instruction.   The results may not be entirely reliable based on the small scale of the survey, yet perhaps show a tendency among students to write stories that are not self- experienced when encountering pictures in the instructional phase of the writing process. This might indicate that students observing pictures are helped with imagination as well as perhaps motivational issues. Motivation is addressed in this survey as a strong basis, which every teacher should embrace in education.   The survey suggests that multimodality is ascendant in society and a necessity to navigate in a culture groaning of imagery language. Used with awareness in language education and other theoretical subjects, multimodality can be used as a source and a didactical tool. This research- survey therefore suggests interdisciplinary work between aesthetic subjects and theoretical to enrich teaching methods.

Med utgångspunkt i ett ämnesdidaktiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv redogörs förutsättningar för lärande inom naturvetenskap ställt i relation till estetiska lärprocesser. Enligt forskning är generell allmänbildning inom naturvetenskap viktigt för samhällets utveckling. Didaktiska val, lärarnas kompetens och elevernas motivation är därmed viktiga grundstenar för att upprätthålla en undervisning av god kvalitet. Estetiska lärprocesser presenteras i förhållande till relevant forskning. Forskningsbakgrunden visar ur flera infallsvinklar på ett samband mellan estetiska lärprocesser och lärande i naturvetenskap. Estetiska lärprocesser kan fungera som ett medel för att nå motivation, klassgemenskap och omfångsrik förståelse för naturvetenskap. Forskning visar även att lärare innehar en bristande kompetens för att kunna utnyttja estetiska lärprocessers fulla potential. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur estetiska lärprocessers vara eller icke vara påverkar naturvetenskaplig undervisning, motivation och klassrumsklimat i en studie med såväl kvalitativa samt kvantitativa metodval. Studien har bedrivits i en lågstadieklass med eleverna som huvudfokus ur såväl deras egna perspektiv samt vårt försök att skapa en helhetsuppfattning. Lektionsplaneringar är skapade av oss i samförstånd med deltagande lärare. Datainsamlingen har skett genom lektionsobservationer, lektionsutvärderingar, elevintervjuer och kunskapstest. Resultatet av studien visar att lärarens kompetens påverkar den naturvetenskapliga undervisningen och estetiska lärprocessers utfall. Elevaktiva moment, variation och en friare utformning bidrog till koncentration, ansvarstagande, större uttrycksmöjligheter, motivation och individanpassning. Eleverna visade kunskaper i högre grad om det ämnesspecifika innehåll som behandlats med estetiska lärprocesser än utan.